8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Nej kontentan är att man ljög om Victoria över att hon sannolikt kunde mörda sin dotter och LVUade Elsa över det och tvingade familjen att göra en kampanjs som har dragit in stora namn i allt detta.

Inte att Elsa åt hemma, som de har lagt upp på instagram långt innan LVU. lol, vad är du ute och cyklar nånstans nu?

Ditt inlägg visar att du inte fattar någonting av fallet. Vad gör du ens härinne?

Att föräldrarna trodde att droppet gav full näring, samtidigt som Elsa åt, är ingen motsägelse. Det var vad vården hade sagt till dem, och till Wilma. En förälder räknar inte ut energiinnehållet i ett dropp. Om läkaren säger att droppet täcker behovet, uppfattar man det man äter utöver som ett plus, inte som en del av kalkylen.

Det kan mycket väl stämma att man rekommenderar fler och mindre måltider vid PIPO. Men då är frågan vem som skulle ha gett den rekommendationen, och anpassat kosten i skolan efter den. Det är vården och dietisten, som enligt Ekstav redan var inkopplade.

Varför ordinerades glukos i stället för lunch? För att vården inte visste att Elsa kunde äta mer. Vårdens bild var att droppet gav full näring. Den bilden var fel.

När Elsa lades in i januari, februari och april 2025 var det för buksmärta, och enligt en journalanteckning skrek hon av smärta. Vården observerade alltså att hon hade svåra perioder. Läkarna sa samtidigt att de, bortsett från inläggningarna, inte sett så mycket av symtomen. Det är två observationer som behövde vägas mot varandra.

Och vad borde man ha gjort? En rad saker: följa upp intaget med egna mätningar, ta in en ny vårdgivare som familjen själv bett om, involvera pappan i vården, hålla ett samordnat möte med kommunen. Inget av det kräver LVU.

Om orosanmälan tidigare håller jag faktiskt med dig. Ensolution påpekar att vården enligt egen uppgift länge hade känt oro men inte anmält den, trots att de enligt lag var skyldiga att göra det. Men en orosanmälan leder till en utredning, inte automatiskt till ett omhändertagande.

Om vården hade anmält tidigare, när oron var mild, hade socialtjänsten kunnat erbjuda stöd i stället för polis. Att vården väntade tills oron hade blivit en misstanke om misshandel gjorde inte situationen bättre för Elsa.

Du tänker inte försöka med ditt "ingen rök utan eld" härnäst igen då?

Du bara roterar runt dessa sake om och om igen. Som sagt, det är som i memento. Som du har den där sjukdomen han fick när han blev hjärnskadad och minnet på honom återställs och handlingar upprepas.

Kommer det vara droppet igen kanske?

Hur kommer det sig att det aldrig kommer upp dom här sakerna som felbehandling från sjukhusen och Elsa fick fel mediciner när hon tarmtömdes pga Akademiska inte kommunicerade. Eller det att de inte skicka remissen på över ett år? osv osv osv.

Du är ju sååååååååååååååååååå mån om detta helhetsperspektiv. Vad är det bara nålhålsperspektiv ifrån dig för då?

Vi förstår att du inte vet vad cirkelresonemang är.

Men för att göra ett omhändertagande så måste man göra en bedömning, antingen tror man på orosanmälan eller också gör man inte det. I detta fall var det extremt allvarliga uppgifter som framkom och att Ensolution inte förklarar hur man hade ställt sig till den helt andra utkomsten utgör en avgörande brist. Dvs att den allvarliga orosanmälan hade slagit in medans man höll på och gjorde det som de kallar en självständig bedömning och som jag hävdar genomfördes i den mån som är skäligt givet allvarligheten i oron. Detta kommenteras inte ens i rapporten vilket gör att den förtjänar kritik eftersom den inte fullt ut bedömer det som uppdraget var.

Det är inget cirkelresonemang av mig och det är enligt min uppfattning inget fel av socialtjänsten, och det är detta som på en övergripande nivå med flera exempel är bristen i Ensolution rapporten och därmed även i ditt resonemang.

Nu fantiserar du om ”lagstiftning” och ”rutiner”.

Man äter inte 40% över droppet. Det är direkt farligt och skulle kunna ge symtom. Detta är något man givetvis skulle ha lyft med vården i så fall, vilket inte är dokumenterat. Snarast uttrycker LE att det rapporterade matintaget per os var sparsamt.

40% är INTE sparsamt.

Varför skulle vården ge sig in i diskussion med skolan om de inte trodde att hon åt? Återigen här även föräldraansvar om de visste att hon pt hemma.

Nu snurrar du helt plötsligt till det med att vården trodde att hon hade full näring? Hur fan får du själv ihop detta?

Håller helt med dig om orosanmälan, det hade kunnat leda till ett mycket bättre utfall på alla plan. Där gjorde vården fel.

Men du tillskriver alltså inget ansvar alls till VH?

Även om kommunikationen brister kraftigt, trots att den fungerade ypperligt i jourhemmet och man kunde trappa ner behandlingen utan problem, så tycker du att byte av vårdgivare är rätt lösning?

En granskning bör väga in risken om den allvarligaste anmälan hade visat sig stämma. Att Ensolution inte uttryckligen resonerar om det, kan man kritisera absolut.

Men det är inte så enkelt som att man antingen tror på anmälan eller inte. Det fanns flera anmälningar med olika grad av oro, och socialtjänstens uppgift var just att väga dem mot varandra. Det finns också åtgärder som skyddar barnet om den allvarliga oron stämmer, utan att man behöver handla som om den gör det fullt ut.

Titta på alternativen granskaren listar: placering med någon av vårdnadshavarna på utredningshem, att pröva placering hos pappan, polis i beredskap men inte i rummet, möjlighet att pröva samtycke. Ett utredningshem innebär att barnet bor under professionell observation dygnet runt. Om mamman verkligen hade utgjort en fara, hade det upptäckts där, utan att Elsa förlorade hela sin familj. Alternativen är alltså utformade för just den situation du beskriver: allvarlig oro som ännu inte är bekräftad.

Och du skriver att socialtjänstens bedömning gjordes i den mån som var skäligt. Var finns den bedömningen? Granskaren konstaterar att det saknas dokumentation om varför det måste ske samma dag, varför man inte kunde vänta på mer information och varför man inte pratade med pappan. En bedömning som inte dokumenterats kan inte granskas, varken av Ensolution eller av någon annan.

Och även om det akuta beslutet var försvarbart utifrån risken, förklarar det inte det som kom sedan. När polisutredningen lades ner, när vården korrigerade sina uppgifter och när Elsa mådde bra, då hade den allvarliga anmälan inte slagit in. Ändå omprövades ingenting. Det är där kritiken väger tyngst, och där räcker inte argumentet om det akuta läget.

Inget av alternativen är ens i närheten av relevant givet den information som socialtjänsten hade vid beslutstillfället.

Det är möjligt att föräldrarna kan ha haft en del i att kommunikationen inte fungerade. Lars Ekstav sa att det rapporterade matintaget var sparsamt, och att det inte gick ihop med hur Elsa växte. Om det som rapporterades hemifrån var lägre än det faktiska intaget, så är det en del av förklaringen. Kommunikation går åt två håll, och jag påstår inte att föräldrarna var felfria. Men en del av ansvaret för en kommunikation som inte fungerar är inte en grund för LVU.

Vårdens bild hängde faktiskt ihop, den var bara fel. Vården trodde två saker samtidigt: att droppet gav full näring, och att Elsa åt väldigt lite. Med den bilden är glukosdropp i skolan logiskt, och det fanns ingen anledning att prata med skolan om lunch. Verkligheten var att droppet gav ungefär 40 procent och att Elsa åt resten själv. Det var den bilden som var fel, inte min förklaring av den.

Och det lyftes med vården, men det är omstritt hur. Styvpappan vittnade om att han berättat för Ekstav att Elsa åt mer på sommaren, och att droppet sänktes till 600 ml sommaren innan i dialog med honom. Domstolen noterade journalanteckningar där mamman uppgett att Elsa mådde bättre i perioder. Ekstav har en annan bild. Det är ord mot ord.

När relationen mellan vård och familj har låst sig, är en ny vårdgivare ofta just lösningen. Barnkirurgen Stenberg sa det själv i förvaltningsrätten: man får byta behandlande läkare om man inte kan komma överens. Att kommunikationen fungerade utmärkt i jourhemmet visar att den kan fungera med nya människor. Det säger inte att den inte hade kunnat fungera med en ny vårdgivare och samma familj. Det prövades bara aldrig.

Vid beslutstillfället visste socialtjänsten att Elsa hade en pappa som var vårdnadshavare och som hon regelbundet vistades hos. Den visste att vårdteamet i Örebro inte såg någon akut fara. Och kort därefter, inför förvaltningsrättens prövning i juni och juli, föreslog föräldrarna själva alternativen: Victoria var positiv till att placeras tillsammans med Elsa, och Joacim föreslog utredningshem med en eller båda föräldrarna, med samtycke. Det står i domstolens beslut.

Så alternativen fanns på bordet, och de var föreslagna av föräldrarna själva. Om de inte var relevanta, borde socialtjänsten ha kunnat förklara varför. Men Ensolution konstaterar att det inte finns någon dokumenterad bedömning av varför mildare alternativ inte prövades. Lex Sarah-rapporten säger att pappan inte utreddes alls.

Du säger att inget alternativ var relevant. Socialtjänsten skrev aldrig ner varför. Då är det din bedömning, inte socialtjänstens.

Det finns sannolikt dokumenationbrister, läs några ärenden som JO haft uppe, så ser man att det missas nästan alltid något. Det gör inte att beslutet i sig är fel, utan att man ska göra bättre nästa gång.

Nej, det förklarar inte det som kom sedan. Men vid den tidpunkten hade man redan börjat se en tydlig förbättring avseende flickans tillstånd. Det håller i domstolen alla dagar i veckan.