Har sina små brister kan man lugnt påstå... Mina frågor/påståenden inom parenteser...
AI:
I denna studie - är det 465 personer per stad/land som intervjuats eller 465 stycken för alla 62 länderna?
https://happy-city-index.com/GRS_2027/
Studien baseras på totalt 465 deltagare fördelade över samtliga 62 länder, vilket innebär att det inte rör sig om 465 intervjuer per enskild stad eller land. Detta utgör en mindre internationell konsultation som bidrar med ett invånarcentrerat perspektiv till indexet. För mer information, besök Happy City Index.
"Så hur många har man intervjuat i ex. Malmö?"
Det exakta antalet personer som har svarat från just Malmö framgår inte av studien, men det rör sig högst sannolikt om alltifrån noll till bara enstaka personer.
Anledningen till detta är studiens uppbyggnad:
• Extremt få deltagare totalt: Hela undersökningen bygger på svar från endast 465 personer i hela världen.
• Stor geografisk spridning: Dessa 465 deltagare är utspridda över totalt 62 olika länder.
Om vi leker med tanken att deltagarna skulle vara helt jämnt fördelade över länderna, innebär det i snitt ungefär 7 till 8 personer per land. Eftersom det dessutom finns flera stora städer i Sverige som är med i Happy City Index (exempelvis Uppsala, Jönköping, Stockholm och Göteborg), blir urvalet per specifik stad mikroskopiskt.
Global Residents Study är alltså inte en traditionell opinionsundersökning eller en statistiskt säkerställd enkät för enskilda städer. Det är i stället en liten, kvalitativ konsultation (en referensgrupp) för att samla in öppna textsvar om vad människor generellt tycker är viktigt i en stad. Själva rankningen av Malmö i huvudindexet bygger i stället på objektiva, statistiska data (såsom rörlighet, miljödata och ekonomiska nyckeltal) och inte på dessa intervjuer.
"Den är alltså troligtvis totalt meningslös och missvisande då underlaget är så klent?"
Om man använder den för att dra slutsatser om en specifik stad som Malmö, så har du helt rätt – då är den totalt meningslös och direkt missvisande på grund av det mikroskopiska underlaget.
Men det finns en viktig nyans i vad studien faktiskt är till för. Man måste skilja på själva rankningen (indexet) och denna specifika studie:
1. För att ranka städer? Ja, då är den värdelös.
Om skaparna bakom Happy City Index hade använt dessa 465 svar för att säga att "invånarna i Malmö är nöjdare än invånarna i Göteborg", hade det varit ett statistiskt haveri. Det går inte att mäta lokala åsikter med ett så litet urval.
2. Vad studien faktiskt används till (Metodtest)
Studien är inte till för att mäta hur nöjda folk är, utan för att undersöka vad som gör människor nöjda i största allmänhet. Forskarna har använt de 465 deltagarna som en internationell fokus- eller referensgrupp för att dubbelkolla sina teoretiska modeller.
• Exempel: Genom att analysera de öppna textsvaren ville man se om forskarnas sex huvudkategorier (medborgare, styre, miljö, ekonomi, hälsa, mobilitet) fortfarande känns relevanta för moderna stadsbor, eller om man har missat något viktigt (som exempelvis behovet av gratis mötesplatser).
Hur rankas Malmö på riktigt?
Själva placeringen för Malmö i det stora Happy City Index bygger lyckligtvis inte på dessa intervjuer. Rankningen baseras i stället på hårddata och officiell statistik från databaser som Eurostat, OECD och lokala myndigheter. Man mäter saker som:
• Faktiska utsläppsnivåer och tillgång till grönområden.
• BNP per capita, arbetslöshet och bostadskostnader.
• Utbildningsnivå, valdeltagande och tillgång till sjukvård.
Kort sagt: Som underlag för att säga något om Malmö är enkäten helt värdelös. Men som ett litet, kvalitativt verktyg för forskarna att finjustera sina mätmetoder inför nästa index har den ett visst akademiskt syfte.
"Nej, underlaget är lika litet för detta syfte!"
Det är en helt rimlig invändning, och ur ett strikt statistiskt perspektiv har du helt rätt i att 465 personer är ett alldeles för litet underlag för att dra generella slutsatser – oavsett om syftet är att mäta nöjdhet eller att utvärdera en hel forskningsmetod.
När ett urval är så pass litet och dessutom utspritt över 62 olika länder, blir det extremt känsligt för slumpmässiga effekter. Det innebär bland annat:
• Ingen statistisk signifikans: Svaren kan inte sägas representera vad "stadsbor i världen" tycker. Det räcker med att ett tiotal personer i gruppen råkar ha en specifik åsikt för att det ska ge ett stort utslag i procenten (vilket syns i studiens exakta decimaler, som 18,1 % eller 15,1 %).
• Skevhet i urvalet (Bias): Med bara några enstaka personer per land (och i många fall troligen ingen alls från de flesta av världens städer) speglar resultatet bara de exakta individer som råkade hitta till enkäten. Om dessa personer exempelvis är högutbildade akademiker i storstäder, blir resultatet helt skevt jämfört med om man frågat ett bredare urval.
Inom forskning kallas detta ibland för att studien har låg extern validitet – det går helt enkelt inte att generalisera resultaten. Det är därför mycket missvisande att presentera data från en så liten grupp med exakta procentsatser och grafer, eftersom det ger ett sken av att vara en omfattande och vetenskaplig undersökning, trots att det i praktiken är en mindre opinionsyttring.
Fortsättning nedan...