Polyamorös man, ask me anything!

Tror det ligger nåt i det här, fast kanske inte så hårt uttryckt.

Men det känns lite som folk som har flera KK och även tycker om att umgås vid sidan av knullandet.

Är man polyamorös om man har multipla KK man kanske även socialiserar med utanför sängen? Om inte, vad är skillnaden?

Tack för svaret, TS.

Nu har jag en ny fråga: liknar dina partners varandra? Tex i utseende, stil, bakgrund, intressen etc.

Och: har ni avtal vad gäller barn? Har ni sagt i förväg vad som händer om det skulle uppstå barn oplanerat i någon konstellation? (Tex att någon förbehåller sig rätten att lämna, eller att någon säger att hen vill definitivt behålla alla eventuella hoppsanbarn etc)
Det förekommer ju tex att polysar har en partner de har barn med, och att de lovar att inte ha barn med andra. Eller att en sidopartner på förhand vet att hen kommer att lämna polygonen när hen hittar en partner som är villig att ha barn.

Måste man vara bisexuell för att räknas som polyamorös, som i ditt fall att böga lite också och inte bara knulla brudar?
Om inte, vad är då skillnaden mot att bara ha flera kk:s som man flexar mellan?

Jag vet inte om det är så men om det är så, kan väl en förklaring vara att man slipper bli svartsjuk. De åtrår inte varandra helt enkelt, så det blir inget drama utan bara köttsliga övningar.
Människor kan inte få nog av, sådant som de inte riktigt vill ha. Det gäller mycket här i livet. Därför blir det kanske istället många, av såna som egentligen inte duger.

Att knulla utan åtrå verkar jävligt trist alltså. Men det är ju vad jag tycker - och som spekulation så är det väl inte sämre än någon annat förslag.

Jag håller verkligen med. Men en fitta är en fitta liksom. Man behöver inte åtrå kvinnan för att kuken ska tycka det är skönt. Visst är det krasst, men verklighet för många (tror jag).

Jag är nog hellre utan fitta om det inte finns någon form av åtrå inblandat, men det är ju jag det.
Diff'rent strokes for diff'rent folks och jag är fel person att döma någon annans sexuella preferenser och kinks.

Så länge alla inblandade är glada så är det kul för dom.

Du är nog inte helt fel ute i vad du skriver. Jag tror största skillnaden är att en partner förväntar man sig att umgås med i flera år med, att man ska dela sitt liv med den, att man har sex med varandra är mest en trevlig bonus. Medans en kk har man mest för att bonka med, även om man kan hitta på andra saker också så är knullandet huvudingrediensen i förhållandet. Jag tror också inte att det finns en förväntan om att man ska spendera en stor del av livet ihop, utan man ses och har kul ihop just nu, men planerar inte något man ska göra flera år in i framtiden.


Jag tror också att en partner har man mer kärlekskänslor för, medans en kk har man mer kompiskänslor för.


Jag har personligen svårt att ha kk relationer eftersom jag har lite för lätt att bli förälskad i personer.

Vad åt du till middag ikväll?

Det är jag också egentligen. Därför blir det inte mycket fitta, tyvärr.
Men för att utveckla resonemanget finns det annat än åtrå att vinna på att ändå ha sex. Man får närhet och man får tillfälle att ge kärlek. En höjdare med sex är ju att se den andra njuta också. Något som ofta tycks glömmas bort. Jag undviker dock sex med kvinnor jag inte åtrår ändå, för oftast blir de bara efterhängsna och en börda i slutändan. Då blir ju polyamori en slags lösning.

Nä, man måste inte vara bisexuell, går bra att hålla sig bara brudar eller bara snubbar om man så vill.

Skillnaden mellan kk och partner skrev jag nyss till någon annan här i tråden, men jag tar det igen.
I en kk relation är sexet det primära och dessutom förväntar man sig inte att dela sitt liv på samma sätt. Man kanske inte planerar in saker man vill göra med en kk flera år fram i tiden. Man ringer inte till sin kk när ens förälder dör för att få tröst och stöd.

Hos en partner är känslorna, kärleken det primära, man förväntar sig att man ska hänga ihop i många år framöver, kanske resten av livet (det behöver så klart inte bli så bara för att man hoppas på det, men jag tror att en förväntan och en förhoppning om detta måste finnas för att det ska räknas som en partner.) En partner kan man ringa till och få tröst och stöd när man drabbas av något hemskt, t.ex att någon familjemedlem dör. Att man kan knulla runt och så vidare är viktigt för oss, men inte det viktigaste.

En ”konstig” men trevlig grej mina partner gjort för mig och som jag gjort för flera partners är när någon av deras andra kärleksrelationer tar slut, så hjälper man till att trösta och stötta den som blivit av med en älskling.

För en tid sedan kallade en bekant till mig för en ”chubby chaser” eftersom alla mina partners var tjocka. Ville inte skriva det först eftersom folk här i tråden fördomsfullt hävdar att alla polysar är tjockisar, men nu blev det så ändå, för det blev lite kul

Bekanten hade förövrigt fel, jag hade två tjocka partners då, vilka var de enda två partnerskap som bekanten hade träffat. Hade en smalis som partner och ett par kk på den tiden också som var smalisar. Nu är två partners lite runda om magarna och de andra två rätt tunna.


Utseendemässigt har mina partners inga större likheter förutom att de är vita och i ungefär min ålder. Skulle inte ha nåt emot att vara ihop med en mörkhyad person, men någon som är väldigt mycket yngre än mig själv skulle nog kännas lite otrevligt.

I beteende däremot så är de alla väldigt snälla, empatiska och omtänksamma människor, självsäkra, duktiga på att hävda sig när det behövs och väldigt intelligenta och skickliga på att debattera och diskutera saker. Jag är själv inte så duktig på att debattera så det är något jag beundrar hos alla mina partners.

De är också jätteduktiga på att laga mat, alla fyra, så pass duktiga att jag drabbats av något slags mindervärdeskomplex i köket jag brukade vara helt ok på att laga mat, men efter att ha ätit deras mat i så många år och aldrig lyckats uppnå samma kulinariska mästerlighet har jag nästan gett upp försöken att bli bättre på att laga mat.






När det gäller barn så kommer det inte bli några fler barn. En partner hade ett barn när vi blev ihop som jag inofficiellt adopterat och är pappa åt, en annan partner har två barn i mellanstadiaåndern som hon och barnets pappa tar bra hand om.
Som jag skrev tidigare, vi är alla duktiga på att praktisera säkert sex, och ingen av oss har några planer eller önskningarnom fler barn.

Om det skulle råka bli ett barn av misstag… nej, vi har ingen plan för det, då får vi lösa det när det händer, hoppas personen som får barnet i magen väljer att göra en abort, men skulle personen inte vilja göra det får vi bli föräldrar igen.

Hoppas och tror inte att det inte kommer hända pga det jag skrev om säkert sex innan.