Kartan har helt ritats om sedan millienieskiftet och antalet ”högutbildade” har fördubblats - innebär också att utbildning inte nödvändigtvis lönar sig. Samt att arbetslösheten ökar och kommer att öka framöver i denna fortsatt växande skara. Före 00-talet så var mantrat att man måste ha en gymnasieutbildning och numera är samma devis nästan lika utbredd gällande högskoleutbildning istället.
Parallellt påtalas behovet av ”enkla jobb” samtidigt som de konsekvent utrotas i en sällan skådad takt med självbetjäning i dagligvaruhandel osv men även på ”högre” nivå - klassiska förstajobb bland exempelvis civilekonomer finns inte längre kvar utan sköts via AI och/eller har ersatts av digitala tjänster som alla förväntas kunna utföra hemifrån.
Jag är inte vänsterorienterad rent ideologiskt men marknadsekonomin i rådande form är inte alltid helt människovänlig. Målet är primärt att effektivisera och rationalisera och visserligen skapas nya behov men det ersätter inte en tidigare förvisso ganska trög och ineffektiv offentlig sektor. Vad det i förlängningen leder till i form av utanförskap och stressrelaterad psykisk ohälsa osv är inte lika överskådligt i rena siffror/ årsredovisningar och därmed sekundärt.
Det gäller inte enbart den privata sfären utan även statlig och kommunal förvaltning - årets siffror är det intressanta och hellre plocka ut 10% vinst år 1 än att vänta till år 5 och plocka ut 100%. Kortsiktigt tänkande helt enkelt, i synnerhet om det råkar vara valår.
Parallellt påtalas behovet av ”enkla jobb” samtidigt som de konsekvent utrotas i en sällan skådad takt med självbetjäning i dagligvaruhandel osv men även på ”högre” nivå - klassiska förstajobb bland exempelvis civilekonomer finns inte längre kvar utan sköts via AI och/eller har ersatts av digitala tjänster som alla förväntas kunna utföra hemifrån.
Jag är inte vänsterorienterad rent ideologiskt men marknadsekonomin i rådande form är inte alltid helt människovänlig. Målet är primärt att effektivisera och rationalisera och visserligen skapas nya behov men det ersätter inte en tidigare förvisso ganska trög och ineffektiv offentlig sektor. Vad det i förlängningen leder till i form av utanförskap och stressrelaterad psykisk ohälsa osv är inte lika överskådligt i rena siffror/ årsredovisningar och därmed sekundärt.
Det gäller inte enbart den privata sfären utan även statlig och kommunal förvaltning - årets siffror är det intressanta och hellre plocka ut 10% vinst år 1 än att vänta till år 5 och plocka ut 100%. Kortsiktigt tänkande helt enkelt, i synnerhet om det råkar vara valår.