Man våldtog styvdotter i flera år – slipper utvisning (2026-09-25)

Jag såg det och du förefaller faktiskt ha både rätt och fel. För det första, bara för att en del peddon inte ger sig på sina egna barn betyder inte det att de inte kan eller kommer att göra det. Du ”glömmer”också att berätta att det sannolikt är ännu mer underrapporterat då det sitter längre in att rapportera än biologisk förälder och en styvförälder. Så siffrorna runt detta är extremt osäkra. Då du borde skriva ”vad vi vet, utifrån de extremt underrapporterade siffror vi har, att alla peddon inte ger sig på sina egna barn. Sannolikt. Men vi har för dålig kunskap egentligen så vi vet inte ”


Sen säger du att du inte vill prata om pedofili. Sorry, du måste i detta fall. Han började sätta på henne när hon var tio. De flesta människor kan inte göra det, man får inte till det. Det säger stopp. Därför är det enbart peddon och psykopater som gör sånt i normala omständigheter. Sannolikt har han diagnosen, det är väl 2-3 % av befolkningen som ser prepubertala barn som sexobjekt, även om alla inte agerar.

Vidare säger du i ditt insnärjda, inte helt korrekta resonemang att han inte ger sig på sina barn (om igen, du tror) men glömmer att nämna framtida styvbarn. Hur, i detalj, har du tänkt att se till att han aldrig får fler styvbarn? Eller grannbarn? Barnbarn? Syskonbarn?

Det absolut bästa skyddet för barn, hans egna, styvdottern (tänk lättnaden för henne att få höra att han är i Syrien ) och framtida styvbarn eller andra barn som är i närheten av honom (hur ska du skydda grannbarnen tex. Berätta gärna) är att utvisa honom. Då har Sverige gjort vad vi kunnat för att skydda svenska barn. Det är allt vi kan göra. Litet land kan inte skydda alla barn. Men en utvisning av den här mannen leder sannolikt till färre övergrepp på fler svenska barn. Om barnkonventionen verkligen vill skydda svenska barn så borde han utvisas.

Jag tycker det är trist att du går till angrepp mot mig, precis som att jag påverkat detta!? Jag säger bara att när man ställer en fråga mot Barnkonventionen så prövar man detta mot barnets bästa, det är liksom idén/syftet med hela lagstiftningen. Vad det gäller målsägande/styvdottern så är ju inte hon part i utvisningsfrågan. Men hon är ju skyddad genom att vederbörande häktats och dömts till fängelse. I övrigt kommer ju Socialtjänsten se till att han aldrig träffar henne och min gissning är att mamman och den här mannen inte längre är ett par. Allt annat vore ju tragiskt för dottern ifråga!

Sedan vill jag bara berätta att bara det faktum att en förälder häktas eller döms till fängelse gör att Socialtjänsten sätts in. När saken dessutom rör sexualbrott mot barn så kopplas dom in redan under förundersökningsstadiet och i regel så utreder ju polisen även om sexualbrott skett mot dom egna barnen - så här finns det ju verkligen en kontroll över hur barnen haft det. Man stämmer ju givetvis av detta mot annan historik (ev. polisanmälningar, orosanmälningar, beslut om LVU, BUP-utlåtanden osv.) så här har ju varken Polisen eller Socialtjänsten haft någon oro kopplad till att hans biologiska barn skulle ha blivit utsatta för några övergrepp.

Sedan som jag nämnde tidigare så finns det ju inga garantier eller "automatik" i att en vuxen person som utsätter barn för sexuella övergrepp kommer eller vill göra likadant mot sina egna barn. Detta kan ju enkelt stöttas av att man VET att inte alla barnsexualbrottslingar som själva har barn utsatt sina barn. Det är ju också så att man vet att sexualbrott mot egna biologiska barn är relativt ovanliga. Då är det mycket vanligare med exempelvis styvföräldrar som utsätter sina styvbarn eller mor/farföräldrar som utsätter sina barnbarn. Det finns ju studier kring personer dömda för sexualbrott mot andra barn, än sina egna, där personerna själva anser att övergrepp på de egna barnen är någonting helt främmande och att dom aldrig skulle vilja/kunna utnyttja sina egna barn. Personerna har då i många fall pratat i termer av "att man inte gör så mot sina barn", "att man inte skulle vilja göra sådant med sina egna barn", "att det hade känts avvikande och motbjudande" osv.

Jag tycker egentligen inte man skall prata i termer av "pedofil" eftersom att pedofili är en diagnos/störning, vilket man behöver oerhört mycket kompetens för att uttala sig om. Både experterna och forskarna är ju tydliga med att långt ifrån alla som begår sexualbrott mot barn lider av pedofili. Det framgår ju av forskningen att övergrepp mot barn även kan handla om sådant som makt, kontroll, dominans, sadism. Det kan också handla om svårigheter att få till sexuell intimitet med andra vuxna eller att man befinner sig i miljöer där det finns mycket barn - och att det i kombination med t ex bristande impulskontroll, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruk kan övergå i övergrepp. Det jag vill säga med detta är att man bara inte kan resonera utifrån: "Detta är en pedofil som är farlig för alla barn, i alla situationer/sammanhang" för så enkelt är det alltså inte...

Jag såg det och du förefaller faktiskt ha både rätt och fel. För det första, bara för att en del peddon inte ger sig på sina egna barn betyder inte det att de inte kan eller kommer att göra det. Du ”glömmer”också att berätta att det sannolikt är ännu mer underrapporterat då det sitter längre in att rapportera än biologisk förälder och en styvförälder. Så siffrorna runt detta är extremt osäkra. Då du borde skriva ”vad vi vet, utifrån de extremt underrapporterade siffror vi har, att alla peddon inte ger sig på sina egna barn. Sannolikt. Men vi har för dålig kunskap egentligen så vi vet inte ”


Sen säger du att du inte vill prata om pedofili. Sorry, du måste i detta fall. Han började sätta på henne när hon var tio. De flesta människor kan inte göra det, man får inte till det. Det säger stopp. Därför är det enbart peddon och psykopater som gör sånt i normala omständigheter. Sannolikt har han diagnosen, det är väl 2-3 % av befolkningen som ser prepubertala barn som sexobjekt, även om alla inte agerar.

Vidare säger du i ditt insnärjda, inte helt korrekta resonemang att han inte ger sig på sina barn (om igen, du tror) men glömmer att nämna framtida styvbarn. Hur, i detalj, har du tänkt att se till att han aldrig får fler styvbarn? Eller grannbarn? Barnbarn? Syskonbarn?

Det absolut bästa skyddet för barn, hans egna, styvdottern (tänk lättnaden för henne att få höra att han är i Syrien ) och framtida styvbarn eller andra barn som är i närheten av honom (hur ska du skydda grannbarnen tex. Berätta gärna) är att utvisa honom. Då har Sverige gjort vad vi kunnat för att skydda svenska barn. Det är allt vi kan göra. Litet land kan inte skydda alla barn. Men en utvisning av den här mannen leder sannolikt till färre övergrepp på fler svenska barn. Om barnkonventionen verkligen vill skydda svenska barn så borde han utvisas.

Då jag misstänker att denna diskussionen kommer fortsätta, så vill jag bara göra förtydliganden kring ursprungsinlägget:

Följande stycke avser aktuell prövning - och hur det fungerar när man överväger sådana frågor. Det är alltså endast detta stycket som är relevant i diskussionen om Barnkonvention/barnets bästa när en förälder är sexualbrottsling
Sedan vill jag bara berätta att bara det faktum att en förälder häktas eller döms till fängelse gör att Socialtjänsten sätts in. När saken dessutom rör sexualbrott mot barn så kopplas dom in redan under förundersökningsstadiet och i regel så utreder ju polisen även om sexualbrott skett mot dom egna barnen - så här finns det ju verkligen en kontroll över hur barnen haft det. Man stämmer ju givetvis av detta mot annan historik (ev. polisanmälningar, orosanmälningar, beslut om LVU, BUP-utlåtanden osv.) så här har ju varken Polisen eller Socialtjänsten haft någon oro kopplad till att hans biologiska barn skulle ha blivit utsatta för några övergrepp.

Följande stycken handlar om forskningen och ämnet "pedofili". Det har alltså ingenting med diskussionen, om Barnkonvention/barnets bästa när en förälder är sexualbrottsling, att göra
Sedan som jag nämnde tidigare så finns det ju inga garantier eller "automatik" i att en vuxen person som utsätter barn för sexuella övergrepp kommer eller vill göra likadant mot sina egna barn. Detta kan ju enkelt stöttas av att man VET att inte alla barnsexualbrottslingar som själva har barn utsatt sina barn. Det är ju också så att man vet att sexualbrott mot egna biologiska barn är relativt ovanliga. Då är det mycket vanligare med exempelvis styvföräldrar som utsätter sina styvbarn eller mor/farföräldrar som utsätter sina barnbarn. Det finns ju studier kring personer dömda för sexualbrott mot andra barn, än sina egna, där personerna själva anser att övergrepp på de egna barnen är någonting helt främmande och att dom aldrig skulle vilja/kunna utnyttja sina egna barn. Personerna har då i många fall pratat i termer av "att man inte gör så mot sina barn", "att man inte skulle vilja göra sådant med sina egna barn", "att det hade känts avvikande och motbjudande" osv.

Jag tycker egentligen inte man skall prata i termer av "pedofil" eftersom att pedofili är en diagnos/störning, vilket man behöver oerhört mycket kompetens för att uttala sig om. Både experterna och forskarna är ju tydliga med att långt ifrån alla som begår sexualbrott mot barn lider av pedofili. Det framgår ju av forskningen att övergrepp mot barn även kan handla om sådant som makt, kontroll, dominans, sadism. Det kan också handla om svårigheter att få till sexuell intimitet med andra vuxna eller att man befinner sig i miljöer där det finns mycket barn - och att det i kombination med t ex bristande impulskontroll, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruk kan övergå i övergrepp. Det jag vill säga med detta är att man bara inte kan resonera utifrån: "Detta är en pedofil som är farlig för alla barn, i alla situationer/sammanhang" för så enkelt är det alltså inte...

"bara för att en del peddon inte ger sig på sina egna barn betyder inte det att de inte kan eller kommer att göra det" - Givetvis är det så. Sedan har jag ju utvecklat frågan kring pedofili, så narrativet "peddon" fungerar säkert skitbra i denna tråden generellt - men kanske inte just i denna diskussionen med mig där jag problematiserat frågan.

"Sen säger du att du inte vill prata om pedofili" - Jag har inte sagt att "jag inte vill prata om pedofili". Jag har inga problem att prata om det och mitt senaste inlägg handlade ju om vad som är och inte är pedofili, så jag tycker att jag redan pratat om det. Detta handlar ju om brottslighet som i allra högsta grad kan vara kopplat till pedofili. Jag säger heller ingenting om huruvida den aktuella mannen lider av pedofili. Det är mycket möjligt. Jag känner inte honom, utan har bara en ganska detaljfattig dom att luta mig mot.

"men glömmer att nämna framtida styvbarn. Hur, i detalj, har du tänkt att se till att han aldrig får fler styvbarn? Eller grannbarn? Barnbarn? Syskonbarn?" - Visst kan det vara så. Men det är ju ingen fråga man beaktar när man prövar EKMR artikel om rätten till privat- och familjeliv samt Barnkonventionen. Så den frågan är irrelevant i sammanhanget.

Ditt högtravande språkbruk är verkligen obehagligt. Varför skriver du dessutom så låååånga texter? Ingen jävel vill läsa dina tolkningar av barnkonventionen.
Att den här syriske äckelpedofilen föredrar att våldta sitt styvbarn, framför sina egna barn? Han våldtar barn punkt. Du kan heller inte veta hur många barn han har våldtagit, mörkertalet kan ju vara stort.
Han är en vidrig varelse. Ingen bryr sig om vilket epitet du föredrar att kalla gm för.

Det kan du inte veta. Vad är det för fel på dig? Det är något som inte står rätt till med dig.

Jag skriver på det sätt jag tycker behövs för att förklara och problematisera saken. Jag kan också notera att jag ofta får svar på mina inlägg (dessutom svar som även dom är långa) och att jag varje vecka får PM här om liknande rättsfrågor. Så dom här "ingen" som inte vill läsa mina långa inlägg, kanske bara är du själv? Jag vill också säga att om man tycker att längden på inläggen är problematiska så kan man ju be någon annan läsa upp det eller själv dela upp det och t ex läsa ett stycke på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Man är också i sin fulla rätt att helt strunta i att läsa inlägget. Det står dig/er fritt :-)

Sedan är det helt korrekt att jag inte vet hur många barn den här personen har våldtagit. Men det är en helt irrelevant fråga när diskussionen handlar om en specifik dom och frågor kring EKMR artikel om rätten till privat- och familjeliv samt Barnkonventionen.

Det är inte längden som är problemet utan innehållet som är meningslöst. :-)
Det finns ingen meningsfullhet, ingen betydelse. Vart vill du komma med dina texter? Svara med en mening.

Haha jag vet att mina inlägg inte är meningslösa, så den går inte.

/Är detta vad du kan komma fram till så behöver vi inte ta varandras tid. Ett tips är att du tittar på skribenten Hoppsasteg. Där har du ett exempel på en konstruktiv diskussion som går framåt.