Citat:
Ursprungligen postat av
Cineasten
Tack. Jag vet mycket väl hur missbrukare fungerar. Missbruket kommer alltid i första hand. Till slut tar det över såpass att det inte går att hantera vardagen, hygienbestyr, kost eller någonting.
Det är så otroligt tragiskt när en vuxen människa med arbete periodvis knappt har mat hemma, ofta går utan toapapper (norpar en rulle på jobbet istället), ofta saknar pengar till tvättmedel, diskmedel, tandkräm, tvingas planka i kollektivtrafiken. Prio 1 är alltid cigg och alkohol. Så ovärdigt.

Ja jag förstår.
Gällande det andra så får man avstå från att döma människor och ge dem lite av vad man själv har ibland. Har inte själv särskilt god ekonomi men när man inte lever i missbruk så blir det alltid som så att man har lite saker till övers. Kryddor som gått ut, kan fortfarande användas och skänkas bort. Överskott i skafferiet med varor som närmar sig bäst före datum. Gardinerna man slutat använda som ligger i garderoben, de där extra sängkläderna osv. Det mesta av mitt överskott har jag skänkt bort till människor och ofta människor i missbruk eftersom även de behöver saker eller behöver äta, klä sig osv.
Sedan så kanske vissa saker säljs vidare av dem, men det mesta man ger bort har inte något direkt andrahandsvärde.
Jag tror att det är viktigt att vi inte glömmer bort trots de mer fördomar även vi andra kan uppleva, att det trots allt rör sig om människor. Däremot så tjänar det ingenting till att folk går in och betalar deras skulder eftersom det främst innebär att deras missbruk förlängs. Ibland måste folk slå riktigt hårt i botten och verkligen uppleva hur illa det är, för att få en motivering till att ändra på sitt liv. Den dagen det sler innebär det större nytta att människor omkring dem försökt larma socialtjänsten, polisen osv med olika orosanmälningar kring deras missbruk.