Nja, det är inte särskilt svårt att komma på flera legitima scenarion där man kan vilja utfärda flera Bankid vid samma tillfälle.
Inom några sekunder? Väldigt svårt att se det. Sitter BankID-aspiranten och vill registrera både t.ex. sin telefon och surfplatta för Bank-ID måste en separat ansökan göras för varje Bank-ID hos banken - med underskrift, verifieringskoder till telefon, scanna QR, scanna sitt pass/ID osv. Tidsåtgången är minst ett par minuter för att göra detta. Därför vidhåller jag att det ska räknas som ett säkerhetshål om de kan utfärdas i sekundintervall efter varandra.
Går det snabbare än så är det högst suspekt. Spärrtiden borde vara fem minuter som grundskydd men jag kunde också tänka mig en dag som lämpligt, "unfortunate inconvenience" för de som bara måste måste registrera två enheter på Bank-ID exakt samtidigt men sånt får man ibland betala säkerhet med.
Nja, det är inte särskilt svårt att komma på flera legitima scenarion där man kan vilja utfärda flera Bankid vid samma tillfälle.
Problemet är väl dessutom inte tidpunkten när den falska nyckeln utfärdades. Det hade gått lika fel om det varit 30 dagar mellan. Tiden är bara intressant som ledtråd för att se om utfärdningarna hade något med varandra att göra. Om det är så kan det ju finnas ett säkerhetshål de behöver fixa. Men det är bara Bankgirot/Bankid som rimligen kan utreda det.
Hur kan detta hänt då? Två sätt (förutom okänt säkerhetshål):
1) Bedragaren lurade bankpersonal att utfärda ett falskt id, med hjälp av ett äkta eller falskt fysiskt id-kort.
2) Bedragaren utfärdade själv ett nytt bankid med hjälp av ett id-kort.
Det är en fördel med små banker: finns ingen möjlighet för någon utanför närområdet att göra det förstnämnda om du har en lokal bank som bara finns inom 10 mils radie. Det minskar i varje fall risken något. Sen ser ni till att spärra alla id-kort som kommer på villovägar.
Uppenbarligen finns ett säkerhetshål - det är tidpunkten som jag anser intressant - hade det gått 30 dagar emellan så hade det o då hade det varit två olika tillfällen - inte alls lika konstigt
MEN TVÅ BANKID I SAMMA SEKUND OLIKA PLATSER ÄR EN UPPENBAR SÄKERHETBRIST O
PÅ ETT HELT ANNAT SÄTT ÄN 30 DAGAR EMELLAN
Obehörige borde inte kunna veta när behörige loggar in - obehörige o behörige kan inte
av en slump ha råkat logga in samtidigt - samtidigt vet vi inte hur obehörige kunnat logga
in resp vilka uppgifter om behörige den Ali Baba hade
Du ser väl att du fått den faktainfo som polisen fått av BankID
Nej.
Citat:
Ursprungligen postat av electricteapot
TS. Jag har själv erfarenhet av den typ av material som BankID tillhandahåller brottsbekämpande myndigheter. Om detta är den enda information du har fått ta del av, bör du vara medveten om risken att du själv kan vara föremål för utredningen. Den bild du beskriver framstår som anmärkningsvärt ofullständig.
Citat:
Ursprungligen postat av Sponk
Att en obehörig plockat ut ett bankid som tillhör din bekant innebär att din bekant godkänt detta med sitt bankid. Alternativt hade någon annan redan tillgång till din bekants bankid och den personen godkände det nya bankidt som plockades ut.
Då enheten som aktiverar tjänsten och kommunicerar över nätet går det enkelt att påvisa att utrustningen brukats av en enskild person, i synnerhet när det endast rör sig om sekunder emellan.
Alternativt att två nya BankID har aktiverats med hjälp av en och samma säkerhetsdosa (2018-2019), sekunder emellan.
I de fall BankID aktiveras genom ett besök på ett lokalt bankkontor - där man legitimerar sig, lämnar över sin telefon till personalen och därefter får tillbaka den med ett aktiverat BankID - finns ett teoretiskt, men högst osannolikt, utrymme för det TS beskriver.
Då enheten som aktiverar tjänsten och kommunicerar över nätet går det enkelt att påvisa att utrustningen brukats av en enskild person, i synnerhet när det endast rör sig om sekunder emellan.
Alternativt att två nya BankID har aktiverats med hjälp av en och samma säkerhetsdosa (2018-2019), sekunder emellan.
I de fall BankID aktiveras genom ett besök på ett lokalt bankkontor - där man legitimerar sig, lämnar över sin telefon till personalen och därefter får tillbaka den med ett aktiverat BankID - finns ett teoretiskt, men högst osannolikt, utrymme för det TS beskriver.
Om du tittar på bankid som polisen fick från bankid är det två bankidn skapade o fungerande på samma sekund olika mobiler o olika orter - hur denna säkerhetbrist varit möjlig är ju frågeställninge
då bankid vägrar svara o förklara
Brottsbekämpande myndighet har bedrivit en utredning i ärendet, vilken lades ned. Det närmaste brott som eventuellt ansågs föreligga var penningtvättsbrott.
Detta är dock inte tillämpbart på konstellationen med en ovetande part och en obehörig motpart.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Vet vem den obehörige är ha ha.
Det kom fram i samband med att polisen tack vare åklagarens rekommendation - det enda bra denne har gjort
tillhandahölll visst material o åklagaren sa att han skulle
åtala den obehörige för penningtvättsbrott - men det
gjorde inte åklagaren - o sen blev det gissningsvis preskription.
Bankiduttag våren 2018 - skojeri våren 2019 - (anmälan i detta case verkar ha skett 2023)
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Långivarna har satt in pengarna på en behöriges konto* o det är den obehörige som styrt utbetalningarna* - till sig själv - trustly - en bekant o en bilhandlare.
/.../
* det är ett av två argument som långivarna biter sig fastvid - vi har betalat ut pengarna till låntagarens eget konto o bankid är säkert - alltså har du lånat o fått pengarna - om inte är du ansvarig för att - du inte reagerat - gjort utbetalningarna dvs tillgodogjort dig pengarna - alt lämnat ifrån dig bankonto o inloggningsuppgifter - alltså ska du betala.
Långivaren har ingått ett avtal med den behörige om att bevilja kapital med villkor om återbetalning och överenskommen ränta. Långivaren har fullgjort sin del av avtalet genom att överföra det utlovade kapitalet till den behöriges bankkonto. Från den behöriges bankkonto förs därefter det utlånade kapitalet vidare till den obehörige.
Säg mig nu TS - vem av följande ska den behörige kräva på ersättning för att täcka förlusten?
1. BankID (vars tjänst den behörige nyttjar enligt BankID:s villkor)
2. Banken* (där den behörige har ett bankkonto enligt bankens villkor)
3. Långivaren (som har fullgjort sin skyldighet gentemot den behörige enligt avtal)
4. Den obehörige (som kapitalet olovligen? överfördes till)
*
I verkliga fall prövas obehöriga transaktioner mot Betaltjänstlagen (2010:751). Beroende på hur åtkomsten till BankID skett, och om den behörige anses ha agerat grovt oaktsamt eller ej, kan banken i vissa fall bli återbetalningsskyldig för belopp som dragits från kontot.
Den retoriska uppställning fungerar dock som avsett för att belysa ansvarsfrågan i diskussionen.
TS utelämnar väsentlig information om huruvida BankID har varit aktiverat, trots att denna information är lättillgänglig för den enskilde via BankIDs egen hemsida. Vidare påstår TS att denna information är densamma som brottsbekämpande myndigheter har inhämtat från BankID, och anspelar på att...
... en obehörig skulle ha kunnat hämta ut en ny bankdosa från berörd bank och, genom att använda samma PIN-kod, berett sig tillgång till de konton dosan är kopplad till. Detta påstås ha skett utan att den ursprungliga bankdosan avaktiverats och utan att banken registrerat händelsen.
Trots att detta ska ha upptäckts av TS under 2018-2019 upprättades ingen brottsanmälan förrän tidigast 2023, ett ärende som TS nu under 2026 uppvisar stor upprördhet kring. Händelseförloppet följer ett tydligt mönster: En individ tar flera mindre blancolån (2019) och underlåter därefter att betala tillbaka dem. Långivarna avvaktar initialt med inkassoåtgärder (2019-2020), vilket låter skulden växa genom räntor och avgifter. I ett senare skede (2020-2022) överlämnas ärendena till Kronofogdemyndigheten för indrivning av ett belopp som avsevärt överstiger det ursprungliga kapitalet.
När indrivningen inleds och återbetalningen inte längre är frivillig (2023), upprättas en polisanmälan om bedrägeri. Detta utgör i det skedet den enda teoretiska möjligheten att undgå betalningsansvar. Eftersom situationen betraktas som ett problem först när myndigheterna agerar (2023-2026) och inte när lånen togs (2018-2019), är den logiska slutsatsen att TS desperat söker en ursäkt för att slippa betalningsansvar för lånade medel, vilka sannolikt förbrukats på nätkasinon.
TS utelämnar medvetet väsentlig information om det faktiska tillvägagångssättet. Detta är information som forumet efterfrågar, men som uppenbart avviker från den faktiska frågan TS önskar diskutera: Hur BankID möjligtvis skulle kunna tänkas (läs motiveras) ha brustit i sina säkerhetsrutiner, baserat på ett fåtal knapphändiga uppgifter. Syftet från TS är uteslutande att försöka förskjuta ansvaret för lånen.
Det bristande intresset från TS kring den juridiska ansvarsfrågan i det påstådda scenariot - vilket rimligtvis borde vara den huvudsakliga prioriteringen för ett genuint brottsoffer - tyder starkt på att TS är väl införstådd med vem som i realiteten bär det juridiska ansvaret för återbetalningen.
Brottsbekämpande myndighet har bedrivit en utredning i ärendet, vilken lades ned. Det närmaste brott som eventuellt ansågs föreligga var penningtvättsbrott.
Detta är dock inte tillämpbart på konstellationen med en ovetande part och en obehörig motpart.
Långivaren har ingått ett avtal med den behörige om att bevilja kapital med villkor om återbetalning och överenskommen ränta. Långivaren har fullgjort sin del av avtalet genom att överföra det utlovade kapitalet till den behöriges bankkonto. Från den behöriges bankkonto förs därefter det utlånade kapitalet vidare till den obehörige.
Säg mig nu TS - vem av följande ska den behörige kräva på ersättning för att täcka förlusten?
1. BankID (vars tjänst den behörige nyttjar enligt BankID:s villkor)
2. Banken* (där den behörige har ett bankkonto enligt bankens villkor)
3. Långivaren (som har fullgjort sin skyldighet gentemot den behörige enligt avtal)
4. Den obehörige (som kapitalet olovligen? överfördes till)
*
I verkliga fall prövas obehöriga transaktioner mot Betaltjänstlagen (2010:751). Beroende på hur åtkomsten till BankID skett, och om den behörige anses ha agerat grovt oaktsamt eller ej, kan banken i vissa fall bli återbetalningsskyldig för belopp som dragits från kontot.
Den retoriska uppställning fungerar dock som avsett för att belysa ansvarsfrågan i diskussionen.
Det är så långivarna påstår + att bankid är säkert allt skedde under mycket kort tid + att den behörige förlorade sina sparmedel
Långivaren har fullgjort sin del av avtalet genom att överföra det utlovade kapitalet till den behöriges bankkonto. Från den behöriges bankkonto förs därefter AV DEN OBEHÖRIGE (går att bevisa genom polisrapport som finns( det utlånade kapitalet vidare till den obehörige. trusly o några andra personer
En bank har skrivit av sin fordran utan betalning eftersom den insett bedrägeriet
Säg mig nu TS - vem av följande ska den behörige kräva på ersättning för att täcka förlusten?
1. BankID (vars tjänst den behörige nyttjar enligt BankID:s villkor) BANKID ÄR JU BRA HÄR
2. Banken* (där den behörige har ett bankkonto enligt bankens villkor) BANKEN HAR INTE REAGERAT PÅ ORIMLIGA IN MEN F F A UTBETALNINGAR
3. Långivaren (som har fullgjort sin skyldighet gentemot den behörige enligt avtal)
LÅNGIVAREN HAR INTE KONTROLLERAT DET ÅBEROPADE FÖRFALSKADE FASTANSTÄLLNINGSAVTALET-
MEDGIVIT I ETT FALL - ETT ANNAT OKÄNT VAD SOM SKETT MEN ÅBEROPAT AV LÅNGIVAREN - I ANDRA FALL ÄR DET OKÄNT OM LÅNGIVAREN KRÄVT FASTANSTÄLLNINGSAVTAL
4. Den obehörige (som kapitalet olovligen? överfördes till) - han är ett spelpzyko som haft o har skulder upp över öronen - inte helt ovanligt bland Ali Babas
Det är ju helt sinnesjukt att man kan låna pengar över internet utan att visa upp sig o legitimera sig.
Här är ju grundproblemet i botten.
MEN HÄR KOMMER MIN STOORAA POÄNG KUNDKÄNNEDOM - BANK- O FINANSBOLAG SKA HA KUNDKÄNNEDOM - DET KAN MAN NATURLIGTVIS INTE HA VIA MAIL O DIGITALA LÅNEANSÖKNINGAR
DET LUKTAR VÅRDSLÖS UTLÅNING O RISK FÖR PENNINGTVÄTTSBROTT MAN VET JU EGENTLIGEN INTE VEM SOM ÄR BAKON MOBILEN ELLER DATORN
Sen får man inte låna ut till de som inte kan återbetala - här handlar det om typ 1.3 mkr -låt oss anta
att den behörige som var runt 60 år skulle kunna betala tillbaka 500,000 - då fick ju bankerna inte låna ut beloppen över - härtill kommer 37 uc inom typ 2 veckor där mängden vägrade att låna ut vilket
var helt rätt
Det är så långivarna påstår + att bankid är säkert
Ja.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Långivaren har fullgjort sin del av avtalet genom att överföra det utlovade kapitalet till den behöriges bankkonto.
Ja. Långivaren har ingått ett mycket fördelaktigt avtal, upprättat av långivaren själv, som ålägger enskild det juridiska ansvaret för återbetalningen.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
En bank har skrivit av sin fordran utan betalning eftersom den insett bedrägeriet.
Nej, av tidigare information att döma var det inte den verkliga anledningen. Samtliga inblandade långivare inser bedrägeriet. Deras primära mål är dock att säkra det utlånade kapitalet inklusive beräknad avkastning i form av räntor och avgifter.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Det är ju helt sinnesjukt att man kan låna pengar över internet utan att visa upp sig o legitimera sig.
Ja.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Här är ju grundproblemet i botten.
MEN HÄR KOMMER MIN STOORAA POÄNG KUNDKÄNNEDOM - BANK- O FINANSBOLAG SKA HA KUNDKÄNNEDOM - DET KAN MAN NATURLIGTVIS INTE HA VIA MAIL O DIGITALA LÅNEANSÖKNINGAR
DET LUKTAR VÅRDSLÖS UTLÅNING O RISK FÖR PENNINGTVÄTTSBROTT MAN VET JU EGENTLIGEN INTE VEM SOM ÄR BAKON MOBILEN ELLER DATORN
Kundkännedom syftar primärt till att kartlägga kapitalets ursprung. Vid misstanke om penningtvättsbrott fungerar detta regelverk främst som en legal grund för banken att frysa kundens tillgångar.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Sen får man inte låna ut till de som inte kan återbetala - här handlar det om typ 1.3 mkr -låt oss anta
att den behörige som var runt 60 år skulle kunna betala tillbaka 500,000 - då fick ju bankerna inte låna ut beloppen över - härtill kommer 37 uc inom typ 2 veckor där mängden vägrade att låna ut vilket var helt rätt
Ja. Vid denna typ av bedrägerier är tillvägagångssättet att snabbast möjligt ansöka om och beviljas kapital från ett maximalt antal aktörer, innan den samlade skuldbördan hinner registreras och bli synlig vid en kreditupplysning.
TS utelämnar väsentlig information om huruvida BankID har varit aktiverat, trots att denna information är lättillgänglig för den enskilde via BankIDs egen hemsida. Vidare påstår TS att denna information är densamma som brottsbekämpande myndigheter har inhämtat från BankID, och anspelar på att...
... en obehörig skulle ha kunnat hämta ut en ny bankdosa från berörd bank och, genom att använda samma PIN-kod, berett sig tillgång till de konton dosan är kopplad till. Detta påstås ha skett utan att den ursprungliga bankdosan avaktiverats och utan att banken registrerat händelsen.
Trots att detta ska ha upptäckts av TS under 2018-2019 upprättades ingen brottsanmälan förrän tidigast 2023, ett ärende som TS nu under 2026 uppvisar stor upprördhet kring. Händelseförloppet följer ett tydligt mönster: En individ tar flera mindre blancolån (2019) och underlåter därefter att betala tillbaka dem. Långivarna avvaktar initialt med inkassoåtgärder (2019-2020), vilket låter skulden växa genom räntor och avgifter. I ett senare skede (2020-2022) överlämnas ärendena till Kronofogdemyndigheten för indrivning av ett belopp som avsevärt överstiger det ursprungliga kapitalet.
När indrivningen inleds och återbetalningen inte längre är frivillig (2023), upprättas en polisanmälan om bedrägeri. Detta utgör i det skedet den enda teoretiska möjligheten att undgå betalningsansvar. Eftersom situationen betraktas som ett problem först när myndigheterna agerar (2023-2026) och inte när lånen togs (2018-2019), är den logiska slutsatsen att TS desperat söker en ursäkt för att slippa betalningsansvar för lånade medel, vilka sannolikt förbrukats på nätkasinon.
TS utelämnar medvetet väsentlig information om det faktiska tillvägagångssättet. Detta är information som forumet efterfrågar, men som uppenbart avviker från den faktiska frågan TS önskar diskutera: Hur BankID möjligtvis skulle kunna tänkas (läs motiveras) ha brustit i sina säkerhetsrutiner, baserat på ett fåtal knapphändiga uppgifter. Syftet från TS är uteslutande att försöka förskjuta ansvaret för lånen.
Det bristande intresset från TS kring den juridiska ansvarsfrågan i det påstådda scenariot - vilket rimligtvis borde vara den huvudsakliga prioriteringen för ett genuint brottsoffer - tyder starkt på att TS är väl införstådd med vem som i realiteten bär det juridiska ansvaret för återbetalningen.
OK - polisanmälan gjordes inom en månad från första lånet togs.
Det som skrevs om 2023 var att den obehöriges andra rättegång
som inte handlade om identitetskapning utan bedrägeri o penningtvättsbrott
startade 2023 då den obehörige antingen blev stämd men troligen fick sin
offentlige försvarare I DET CASET
Den behörige märkte att han var helt jävla pank o att betalräkning
studsade
I kundkännedomsfrågan ingår att långivare ska förvissa sig om att rätt person söker lånen
o där ska inte internet räcka utan personliga besök hos bank som helst känner personen-
ofta brukar man ju tvingas motivera vad man ska ha lånet till - inget av lånen har tagits
i affärsbanker shb seb nordea
__________________
Senast redigerad av SC430 2026-09-03 kl. 18:41.
TS, förstå mig rätt. Att spinna på teorin om eventuella säkerhetsbrister – det vill säga möjligheten att tekniskt missbruka BankID – är visserligen intressant, men i praktiken (flashback) uteslutet.
Att spekulera kring omständigheter som skulle kunna ge rättsväsendet anledning att förskjuta ansvaret för lånen är också av intresse, även om det i själva verket skulle röra sig om dig och dina egna lån.
Att söka en lösning inom IT-säkerhet med inriktning på BankID kommer dock inte att leda någonvart, i synnerhet inte med de bristfälliga uppgifter du tillhandahåller.
Du bör överväga att vända dig till Juridik och inrikta dig på den obehörige. Om en obehörig part prövas och döms förändras de juridiska förutsättningarna helt.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
..utlånade kapitalet vidare till den obehörige. trusly o några andra personer
Trustly har sannolikt ett större ansvar här än vad som till synes är fallet. Då de agerar betalningsförmedlare träffas de av regelverken kring penningtvätt och kundkännedom. Detta går att utreda oavsett den obehöriges existens.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
I kundkännedomsfrågan ingår att långivare ska förvissa sig om att rätt person söker lånen
Ja, exempelvis genom identifiering med BankID.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
inget av lånen har tagits i affärsbanker shb seb nordea
Det är underförstått att det rör sig om så kallade nischbanker eller kreditinstitut, vars affärsmodell bygger på att erbjuda små, högavlöpliga lån med lägre krav på kreditprövning. Att bedriva denna typ av verksamhet utgör i sig inget lagbrott.
TS, förstå mig rätt. Att spinna på teorin om eventuella säkerhetsbrister – det vill säga möjligheten att tekniskt missbruka BankID – är visserligen intressant, men i praktiken (flashback) uteslutet.
Att spekulera kring omständigheter som skulle kunna ge rättsväsendet anledning att förskjuta ansvaret för lånen är också av intresse, även om det i själva verket skulle röra sig om dig och dina egna lån.
Att söka en lösning inom IT-säkerhet med inriktning på BankID kommer dock inte att leda någonvart, i synnerhet inte med de bristfälliga uppgifter du tillhandahåller.
Du bör överväga att vända dig till Juridik och inrikta dig på den obehörige. Om en obehörig part prövas och döms förändras de juridiska förutsättningarna helt.
Trustly har sannolikt ett större ansvar här än vad som till synes är fallet. Då de agerar betalningsförmedlare träffas de av regelverken kring penningtvätt och kundkännedom. Detta går att utreda oavsett den obehöriges existens.
Ja, exempelvis genom identifiering med BankID.
Det är underförstått att det rör sig om så kallade nischbanker eller kreditinstitut, vars affärsmodell bygger på att erbjuda små, högavlöpliga lån med lägre krav på kreditprövning. Att bedriva denna typ av verksamhet utgör i sig inget lagbrott.
Trustly har efter vad jag förstått senare ifrågasatts för sin verksamhet.
Trustly har haft ett antal olik bankgiron där vart en del av dem sannolikt är kopplade
till specifika spelföretag - vilka exakt är okänt - trustly har inte varit behjälpliga.
Trustly har två publika bolag där ett som på senare år redovisat jätteförluster.
Holding har gamla pengar o +5 miljarder miljarder i balanserade vinstmedel
o hade sin omsättningspeak som det ser ut 2023
Trustly AB har 8.6 miljarder i balanserade vinstmedel - konstigt
att dessa lönsamma bolag är såå okända.
Trustly har efter vad jag förstått senare ifrågasatts för sin verksamhet.
Ja, år: 2020
Citat:
Ursprungligen postat av FI dnr 20-20967
/.../ Trustly har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen i fråga om slutanvändarna
Som framgått har Trustly åsidosatt penningtvättslagen genom att inte behandla slutanvändarna som kunder. En omedelbar konsekvens av att Trustly inte har behandlat slutanvändarna som kunder är att bolaget på ett flertal punkter inte har uppfyllt de specifika skyldigheter som det har enligt penningtvättsregelverket.
Allmän riskbedömning
I sin allmänna riskbedömning har Trustly visserligen angett att ett av de främsta riskscenarierna i verksamheten är att slutanvändare använder bolagets produkter och tjänster för att tvätta pengar. Trustly har dock inte tagit hänsyn till slutanvändarna som kunder i den allmänna riskbedömningen. Trustly har därmed inte bedömt den risk som slutanvändare kan utgöra som kunder till bolaget, inte riskbedömt de distributionskanaler som används för bolagets produkter och tjänster som är tillgängliga för slutanvändare, och inte heller bedömt vilka geografiska risker som kan associeras med slutanvändare. Trustly har inte heller utformat sin allmänna riskbedömning efter de risker som har identifierats i verksamheten. Den allmänna riskbedömningen innehåller därmed sådana brister att den inte på ett godtagbart sätt har kunnat ligga till grund för bolagets rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det innebär att Trustly inte har följt bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen.
Riskklassificering
Mot bakgrund av att slutanvändarna inte behandlats som kunder av Trustly har ingen av slutanvändarna i urvalet tilldelats en riskklass. Trustly har därmed inte riskklassificerat slutanvändarna på det sätt som krävs enligt 2 kap. 3 § penningtvättslagen.
Rutiner och riktlinjer
Av 2 kap. 8 § första stycket penningtvättslagen följer att ett betalningsinstitut ska ha dokumenterade rutiner och riktlinjer som bland annat avser institutets åtgärder för kundkännedom. Rutinernas och riktlinjernas omfattning och innehåll ska, enligt tredje stycket samma paragraf, bestämmas med hänsyn till institutets storlek, art och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den allmänna riskbedömningen.
Eftersom Trustly inte behandlat slutanvändare som kunder har bolaget saknat rutiner eller riktlinjer för kundkännedom i fråga om slutanvändare. Trustly har, trots att bolaget har bedömt att slutanvändares transaktioner till och från spelbranschen utgör en av bolagets främsta risker, inte upprättat rutiner och riktlinjer för kundkännedom som avser slutanvändare. Som framgår ovan bedömer Finansinspektionen att Trustly genomför sådana enstaka transaktioner som avses i 3 kap. 4 § andra stycket penningtvättslagen. Bolaget har därmed varit skyldigt att upprätta rutiner och riktlinjer för kundkännedom avseende sådana transaktioner, vilket bolaget inte har gjort. Finansinspektionen finner att Trustly därmed inte har uppfyllt kraven på rutiner och riktlinjer i 2 kap. 8 § penningtvättslagen.
Kundkännedom
I 3 kap. penningtvättslagen finns krav på verksamhetsutövare att ha kännedom om sina kunder och på att vidta åtgärder för kundkännedom. Trustly har över huvud taget inte vidtagit några åtgärder för kundkännedom för någon av de 28 slutanvändare som har ingått i Finansinspektionens urval. Finansinspektionens ställningstaganden i detta avsnitt innebär att Trustly har varit skyldigt att vidta sådana åtgärder.
Genom att inte göra det har bolaget åsidosatt sina skyldigheter enligt följande bestämmelser i 3 kap. penningtvättslagen.
Trustly har i fråga om slutanvändarna i urvalet inte
haft tillräcklig kännedom om kunderna för att hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism och för att övervaka och bedöma kundernas aktiviteter och transaktioner (1 §),
vidtagit åtgärder för kundkännedom vid etablering av affärsförbindelser eller genomförande av transaktioner (4 §),
identifierat kunderna och kontrollerat deras identiteter innan affärsförbindelsen etablerades eller transaktionerna utfördes (7 och 9 §§),
/.../,
inhämtat information om affärsförbindelsens syfte och art (12 §),
löpande och vid behov följt upp pågående affärsförbindelser (13 §),
utfört kontroller och bedömningar i den omfattning som behövs med hänsyn till kundernas riskprofil och övriga omständigheter (14 §), eller
gjort särskilt omfattande kontroller och bedömningar i de fall den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen har bedömts som hög (16 §).
/.../ Trustlys omsättning uppgick 2020 till 1 754 miljoner kronor, medan motsvarande omsättning på koncernnivå uppgick till 1 975 miljoner kronor.
/.../ fastställer Finansinspektionen sanktionsavgiften till 130 000 000 kronor.
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
trustly har inte varit behjälpliga
Ja, det finns ingen anledning för dem att vara det.
__________________
Senast redigerad av electricteapot 2026-09-04 kl. 14:15.