Är det konstigt beteende att svara på mail/meddelande efter ganska lång tid?

Jag har aldrig sett det som något extremt konstigt att svara på mejl eller meddelanden efter ganska lång tid. Det är nästan snarare så att jag gillar det. Jag vet inte varför men det känns på något sätt lite spännande att trycka på svara på ett mail man fick för flera år sedan.

Bland annat svarade jag en gång på ett jobberbjudande 4,5 år senare. En annan gång tog jag kontakt med en gammal bekant mer än 13 år senare (alltså genom att svara på hans sista mejl)

Är detta nödvändigtvis så konstigt beteende? Jag ser helt ärligt inte vad som är så konstigt med det. Vad är det längsta ni själva har väntat med att svara på ett mail eller meddelande?

Ja det verkar väldigt konstigt att svara på ett mail som är 13 år gammalt, vad är vitsen med det?

Jag svarar om 32år

Ja det är märkligt. Men lite kul. Så jag stödjer dig i dina ansträngningar.

Själv har jag nog inte dragit iväg längre än en vecka på ett mail. Och några timmar på ett SMS.

Edit: sen kan man så klart plocka upp en konversation efter några år. Men mest som påminnelse om att man pratat om samma ämne innan. Det har jag gjort i jobbet flera gånger.

De flesta tycker nog att det är lite märkligt. Men det finns garanterat de som tycker att det är lite kul.
Om jag hade varit kompisen med det 13-åriga mailet hade jag tyckt att det var intressant. Du behöver nog välja din publik med viss omsorg.

Kan väl ses som nonchalant i vissa avseenden, rent av som ett hån. Beroende på vilken relation du har till motparten.

13 år är ju en lång tid och inte ens säkert att personen i fråga vill ha kontakt med dig, än mindre bli påmind om förra konversationen. Man bör nog iaktta viss försiktighet.

Beror väl lite på anledningen till dröjsmålet kan jag tänka mig.

Jag har ett par vänner som jag inte har hört av mig till, på flera år. På grund av sjukdom och skam över min belägenhet.

Jag har tänkt att ändå höra av mig, för att berätta att jag lever och så. Men det är mest för att jag skall kunna leva med mig själv, eller vad man skall säga. Dvs inte för att jag har några större förhoppningar att kontakten skall återupptas.

För jag räknar inte med att en vänskap skall återuppstå, som jag själv i praktiken har avbrutit.

Om frågan är ”lever du?” kan det ju vara vits att svara. Tänker på han som dog i den där stugan i Småland.

Det behöver inte vara nån anledning väl? Man går igenom gamla konversationer och så hittar man någon gammal bekant man slänger ett "hej hoppas allt är bra med dig, det var länge sedan". Fattar verkligen varför detta skulle vara konstigt.


Det är just det jag undrar. Varför folk inte vill ta kontakt när det har gått så lång tid. Jag vill bara förstå varför det ses lite märkligt. Vad alltså är psykologin bakom så att säga. Jag skulle snarare bli glad om någon kontaktar mig från ingenstans.

visar antingen på att du inte bryr di ett skit eller att du helt glömt bort mejlet

Det jag undrar över är om du fick jobbet?
Fungerade hans epostadress efter 13 år?

Ja när det handlar om flera år så är det konstigt i min värld. För min del så har det handlat om några dagar till och med 1-2 veckor. Men det är för att jag glömde bort att svara på en gång efter jag he läst det.