Omöjlig mamma

Kan jag som anhörig få in henne på ett hem? Det var jag som ordnade hemtjänsten till henne. Men den har hon ju nu avsagt.

Ja, kontakta kommunen och be att få kontakt med en biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det borde väl vara den vägen man går, antar jag? Det behövs säkert ett läkarbesök också för att konstatera hur långt gången demensen är men med tanke på vad du har skrivit så lär det bara vara en formalitet. Demensvård handlar ju om att individen själv inte längre är kapabel att besluta om sitt eget liv och där ingår ju insikten om att man inte längre klarar sig själv.

Det går bara att tvinga henne om hon anses utgöra en fara för sig själv eller andra, och så verkar det inte vara, eller?
Hon går inte ut och går vilse mitt i natten och liknande?

Ja det kan du, har läst dina andra trådar och din mamma är omöjlig att hjälp i sin demens, det är fel på allt du gör och nu måste du ta hand om dig själv, vad hjälper det din mamma om du blir sjuk?

Tyvärr. Hon går i sömnen och hon går även utomhus. Hon flyttar saker på nätterna.

Beklagar situationen. Är i en lite liknade situation om än är min pappa inte fullt så långt gången i sin demens men det har börjat. Han behöver dock hjälp med allt.

Hur är din kontakt med Kommunen? Ha en dialog med dem och med Vårdcentralen om en eventuell utredning för demens. Har du någon form av fullmakt vad gäller t ex räkningar? Finns det någon framtidsfullmakt? Om inte, kan vara en idé.

Till sist ett råd som kan låta hemskt men ibland kan man inte göra mer än vad man gör. Ibland måste man acceptera att så länge de har rätt att ta egna beslut, då får de också ta konsekvenserna av dem. Vill hon säga upp sina tider hos vården, då får hon göra det och ta konsekvenserna av det. Vill hon inte ha hemtjänst, då får det vara så. Du kan inte förväntas vara hennes "allt-i-allo". Du har ditt egna liv att leva. Du kan aldrig övertyga/tvinga någon som inte är omyndigförklarad.

// CC

Jo, jag har kämpat länge. Försökt att hjälpa men nu har det verkligen gått utför.

Det var bättre för henne när jag bodde hos henne men en katastrof för mig. Nu har jag eget boende. Det går inte att bo med henne.

Jag förstår det! Hur gammal är din mamma?

Nu är det ju hennes liv men hon ska inte bo hemma,för din och hennes skull.Lägg allt krut på att fixa boende så får du tillbaka ditt liv.

Går hon iväg utomhus nattetid, kanske underklädd och kanske inte hittar hem igen så skulle jag bedöma att hon kan anses vara en fara för sig själv, vilket ger dig lite större handlingsutrymme.
Prata med kommunens behovs- eller biståndshanläggare och påpeka att det finns en oro på grund av att hon ibland går iväg.

Jag försöker hjälpa henne med räkningar men även där är hon omöjlig. Hon betalar samma räkning flera gånger. Trots att jag tjatar om det så fyller hon i betalningsorder för sånt som redan är betalt. Och hon beställar dubbelt av saker. Mitt barn fick t.ex 3 grattishälsningar i brev. Mamma glömmer bort att hon redan skickat.

Hon är 88 år. Jag är 65 och har gått i pension.