Citat:
Ursprungligen postat av
Snobird
De flesta vet nog att Kina har låg fertilitetsgrad. De ligger på 1,0 barn per kvinna eller lägre. Det finns inte heller jättemånga kvinnor i Kina i fertil ålder. Detta visar sig bl.a. på stora mängder tomma lägenheter i hus som har byggts. Ironiskt nog är boende dyrt i storstäderna vilket gör att många har svårt att spara nog för att ha råd med barn...
https://www.ui.se/landguiden/statistik/topplista/?factid=943dc176-04da-e511-9c3d-f01faf3e8f24&charttype=bar&countries=
Hur detta ska lösas är absolut inte självklart och prognosen för Kina är att deras befolkning kommer vara betydligt lägre i framtiden. Fast detta är enligt officiella siffror...
Det finns rykten om något ännu mer oroväckande... Jag såg en video där folk som bor eller varit i Kina, visar videos från storstäder som Shanghai och andra. Det syns inte "nog" med människor. Detta är jämfört med vad folk kommer ihåg och hur det "borde vara". Men det ser alldeles för tomt ut på gator och torg.
En förklaring är att dessa människor kan ha åkt till landsbygden, fast en del köper inte det. De tror att Kinas befolkning på något sätt har sjunkit, och nu är nere på en miljard eller lägre.
Så vad har möjligen hänt med dessa människor? Ingen vet och att befolkningen skulle vara under 1,4 miljarder förnekas av myndigheterna. Vissa tror att fler strök med under pandemin än vad som uppgetts...
Men även om det är som den officiella versionen ser siffrorna dystra ut. Att hindra folk att föda många barn gick, men att få dem att skaffa fler verkar svårare. De hade kanske kunnat öka invandring men det verkar inte vara något för Kina kanske...
Så är Kina illa ute och hur ska de kunna lösa detta? Är det med att färre barn föds en global kris, och kan det påverka hela mänskligheten? Afrika har fortfarande höga födelsetal men det är fattiga länder med ofta ganska outbildad befolkning som ofta försöker lämna sina länder.
Vad tror och tycker ni om detta?
Jag tror synen på att befolkningen hela tiden måste växa och aldrig får minska är rent förlegad. Den bygger på en gammal modell där unga ska jobba och försörja de äldre, men den modellen håller på att rämna från grunden. Nu automatiseras och robotiseras det mesta av jobben i grunden, vilket gör att länder som Kina, Japan och Sverige inte alls behöver fler människor för att öka sitt välstånd. Färsk svensk forskning visar redan att AI ser ut att ha negativa effekter på sysselsättningen för unga men positiva eller obefintliga effekter på sysselsättningen för äldre, alltså precis tvärtom mot vad den gamla modellen förutsätter.
Det är i stället länder som Indien, och framför allt de afrikanska länderna med skyhög nativitet, som riskerar att drabbas hårdast. Facken varnar redan för att digitalisering och automatisering riskerar att göra människor arbetslösa och spä på ojämlikheter i just Afrika söder om Sahara, samtidigt som klimatkrisen, demografiska förändringar, robotisering och digitalisering redan före pandemin var kända för att ha stora effekter på arbetsmarknaderna där. Trots miljontals nya munnar varje år är verkligheten att miljontals nya jobb måste skapas bara för att fler ska kunna ta sig ur fattigdom, inte för att det redan finns en ekonomi som väntar på dem.
Tvärtom skapar snabb befolkningstillväxt ofta stora problem. De länder som växer snabbast idag, som Sydsudan med runt 4,5 procent per år, Niger med 3,7 procent och Angola, Somalia, Uganda och Kongo, har höga födelsetal men också låg produktivitet, svag utbildning och hög ungdomsarbetslöshet. Miljontals nya unga som inte behövs på arbetsmarknaden blir en kostnad i stället för en tillgång. De kräver mer infrastruktur, driver upp utsläpp och ökar pressen på redan knappa resurser.
Östasien visade att det inte är befolkningsökningen i sig som ger framgång. Där sjönk fertiliteten samtidigt som man satsade på utbildning och jobb, vilket skapade ett tillfälligt övertag. Ren kvantitativ tillväxt utan den kombinationen leder sällan någonstans. Bättre att fokusera på högre produktivitet och bättre livskvalitet per person än att jaga fler barn.
Så frågan man borde ställa är inte hur vi får fler människor, utan vad alla dessa extra människor faktiskt ska göra i en värld där maskiner redan konkurrerar ut lågutbildad arbetskraft. Svaret för länder utan fungerande skolsystem, industri eller sociala skyddsnät är tyvärr: inte mycket annat än att bli fler munnar att mätta, fler som konkurrerar om samma få jobb, och fler som tvingas fly när ingetdera finns att tillgå.