S går till val på att dubbla barn- och studiebidraget inför varje jul- och sommarlov (aug 2026)

Vad är inte statistik??? BRÅ för statistik över antalet dödsskjutningar. Vill du att vi ska titta på den? Se hur det sett ut de senaste 20 åren??

Det ökade konstant år efter år med sossarna. Sedan kulminerade det under Gossepungs sista åren vid makten.

Vi tittar!

2006: 8 döda. 2007: 13 döda. 2008: 10 döda. 2009: 10 döda. 2010: 9 döda. 2011: 13 döda. 2012: 12 döda. 2013: 25 döda. 2014: 28 döda. 2015: 33 döda

2017: 40 döda. 2018: 43 döda. 2019: 45 döda. 2020: 48 döda. 2021: 45 döda. 2022: 63 döda (Historiskt högsta siffra)


2026 (Jan–Juni): 8 döda (Siffran avser det bekräftade första halvåret)


Källa:
https://bra.se/amnen/dodligt-vald



Din analys är, vi behöver S??

Resultat efter fyra år med Tidö:

- Barn inblandade i mordärenden: ökning 700%
- Sprängningsdåd: ökning 140%
- Fattigdom: ökning 100%
- Arbetslöshet: 100'000 fler arbetslösa
- Företagskonkurser: 30'000 konkurser
- Statsfinanserna: 364 miljarder underskott

Behöver vi S? Ja, verkligen.

63 döda Lövfens sista år vid makten

8 döda hittills Tidös sista åren vid makten.


Men vi behöver S och bidragslinjen??

Har du funderat kring hur kriget i Ukraina, Trumps tullar och krig i Iran påverkar vår inhemska situation??

Du kanske inte känner till att ekonomin är global??

Exakt, därför jag tycker sossarnas linje med att ösa bidrag hit och dit och försöka få folk att vara tacksamma är skitförslag.

Håller med, kvinnan får en bonus vid pension och kommer då inte efter på samma sätt som de gnällt om tidigare.
Det är heller inget tvång att skaffa tio barn om man känner att man inte har tid eller möjlighet att ta hand om dessa.



Som vanligt.

Från AI


Den globala utvecklingen med Trumps tullar, kriget i Ukraina och den eskalerande konflikten i Mellanöstern (inklusive Iran och Röda havet) fungerar som en kraftig ekonomisk motvind för Sverige. Som en liten, exportberoende ekonomi drabbas Sverige främst genom minskad utrikeshandel, ökade energipriser och förnyad risk för inflation

Tullar och handelskrig
USA:s president Donald Trump införde under 2025 breda importtullar, vilket slog direkt mot det svenska tillväxtläget. Efter juridiska turer i USA har tullarna under 2026 i högre grad övergått till mer riktade strafftullar.Minskad svensk export: Den svenska exporten till USA minskade markant (med hela 16 % under en mätperiod efter att tullarna infördes). Detta drabbade Sverige hårdare än genomsnittet i EU, främst eftersom vår exportstruktur är tung inom bilindustrin (som Volvo) samt järn och stål.Företagsflytt och osäkerhet: Tullarna har tvingat svenska bolag att ställa om. Vissa företag väljer att flytta produktion till USA, medan andra söker säkrare marknader utanför USA. Denna osäkerhet har fördröjt den svenska ekonomiska återhämtningen

Kriget i Ukraina
Ukraina fortsätter att lägga en tung hand över framför allt den europeiska tillväxten.Sänkta tillväxtutsikter: Det utdragna kriget har dämpat efterfrågan på svenska varor i övriga Europa. Eftersom Europa är Sveriges absolut största handelspartner slår den svaga europeiska ekonomin direkt mot svenska jobb.Stora försvarsinvesteringar: En direkt följd av det försämrade säkerhetsläget är att den svenska försvarssektorn och tillhörande infrastruktur upplever en enorm högkonjunktur. Staten lägger miljardbelopp på militär upprustning, vilket omfördelar resurser i statsbudgeten.

Kriget i Iran:
Under 2026 har fokus i hög grad skiftat från tulloro till den allvarliga upptrappningen i Mellanöstern, där Iran och hotet mot Hormuzsundet och Röda havet dominerar riskbilden.Högre energipriser: När Iran och dess allierade hotar sjöfarten eller energianläggningar reagerar oljemarknaden direkt med stigande råoljepriser. Även om Sverige inte importerar mycket olja direkt från regionen, är vi helt integrerade i det europeiska energisystemet. Högre globala oljepriser slår direkt mot svenska hushåll i form av dyrare drivmedel och logistikkostnader för företag.Störda leveranskedjor och fraktkostnader: Oroligheterna i Röda havet har tvingat fraktfartyg att ta långa omvägar runt Afrika. Detta har periodvis lett till högre containerpriser och försenade leveranser av komponenter till svensk industri. Särskilt svenska företag med små marginaler och tunga volymvaror drabbas hårt av dessa kostnadsökningar.


Den stora risken för svensk ekonomi är att dessa geopolitiska kriser tillsammans ger nytt bränsle till inflationen via högre oljepriser och dyrare frakt. Om inflationen börjar stiga igen tvingas Riksbanken hålla kvar styrräntan på en högre nivå under längre tid än planerat, vilket bromsar den ekonomiska återhämtningen för de svenska hushållen.

Jag har funderat på att länder som inte har en Tidö-regering har klarat det mycket bättre, medan Sverige har presterat långt under sin potential. Vi har legat i EU-toppen för arbetslöshet och botten för tillväxt under nästan hela Tidös mandatperiod.

Hade varit ett bra förslag OOOOM vi inte hade invandring och att detta skulle mest utnyttjas utav invandringen.
Det är ganska sjukt hur det går att stärka för svenska invånare som har det lite sämre, utan att invandrare skulle utnyttja systemet.

Det där funkade fram till år 2000 typ.

Vi har idag över 2 miljoner invandrare som kräver ofantligt mycket välfärd.

Egentligen kräver de integration, men så länge vi har partier som motarbetar det och kallar all form av integration för tvångsblandning, så kräver de välfärd istället.

Integration kan bara ske om det finns en vilja att integrera sej.
Något som saknas hos stora grupper.