Citat:
Ursprungligen postat av
Haaaaag
1. Det finns ingen anledning att haka upp sig på skrivelsen "engångsföreteelse" eftersom detta endast är hämtat från förarbetena. Det är alltså bara ett exempel (av många), som alltså inte finns angivet i lag eller praxis. Jag vill också tillägga att om man vill lägga vikt vid att detta inte var en engångsföreteelse, eller "av förbiseende", så måste det ju finnas någonting som tyder på detta. Mig veterligen har det inte framkommit att han är tidigare dömd för liknande brottslighet.
2. När det generellt rör brott som vållande till annans död så kan inte påföljden, precis som du säger, förväntas bli låg. Men i sådana här typer av fall av vållande till annans brott ("olycka", tidigare ostraffad, lever ett välordnat liv osv.) så är villkorlig dom den absolut vanligaste påföljden.
3. Jag vill också vara tydlig med att grunderna "förväntas leda till böter" eller "förväntas leda till villkorlig dom" endast var ett tillägg, då dessa grunder tillhör första stycket i 20 kap. 7§ Rättegångsbalken. Det är ju främst andra stycket som är aktuellt i detta fallet. Läs:
"Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks"
4. Jag skall villigt erkänna att jag tyckte att åklagarens sätt att kommunicera ut detta var lite märkligt också. Men åklagarens skrivning skall/kan nog tolkas som att personen ifråga INTE är misstänkt för brott - och OM han mot all förmodan SKULLE misstänkas för brott, så kommer detta endast avse brott mot sjövägsregeln (och inte vållande till annans död). Då detta endast rör sig om ett bötesbrott, och med omständigheterna i övrigt, så är åklagaren klar med att åtalsunderlåtelse kommer att räcka. Läs:
"Jag har slutligen bedömt att föraren av fritidsbåten inte för närvarande kan misstänkas för att ha brutit mot en sjövägsregel som gäller för det aktuella farvattnet för de aktuella inblandade fartygen, t.ex. att små båtar ska hålla undan för stora fartyg. Skulle det vid den fortsatta utredningen framkomma en sådan misstanke så är det ändå inte aktuellt att utkräva något straffansvar med hänsyn till den stora personliga förlusten för fritidsbåtföraren som uppkom vid olyckan".
...men det är bara min gissning. Vill man ställa sig på åklagarens sida i detta kan man ju också hävda att det inte finns något "åtalsbeslut" att vänta in, eftersom att vederbörande inte är misstänkt för något brott - och därmed rimligen inte kommer kunna åtalas. Men hade jag varit du (med din uppfattning i detta) så hade jag JO-anmält åklagaren/åklagarmyndigheten. Du kanske har ett case här...
Jag vet inte hur väl insatt du är i sjövägsreglerna. Jag är mycket väl insatt i dem.
Saken här är att båda kaptenerna har ungefär samma skydligheter. Det är extremt svårt att runda det faktumet. Om den ena kaptenen misstänks för vållande till annans död, så blir det mycket svårt att inte tillskriva den andra kaptenen samma misstanke, givet att båda har brutit mot skyldigheter de har enligt sjövägsreglerna. Åklagarens uttalande om "åtalsunderlåtelse" så som han uttryckt det och i den tidpunkt han uttryckt det är IMO ett allvarligt tjänstefel som riskerar resultera i att viktig och avgörande moment i skeenden och skuldfrågan inte ens utreds.
Jag skrev ett inlägg som handlar om kausaliteten kring de brott som skeppets kapten misstänks för och varför detta kan bli ett problem för åklagaren, samtidigt som de brott som snipans kapten inte har samma kausalitets-problematik kopplade till sig, varför en (IMO olycklig om än jurudiskt korrekt) möjlig utkomst om pappan (snipans kapten) misstänks och åtalas för brott, blir att pappan fälls och skeppets kapten frias. Kolla gärna det inlägget.
