Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Håller LJ 23 sekunder uppför trappan?

Nej, det tror jag inte alls. Det är mycket snabbt.

En sak som man kan fundera över är om GM sprang till krönet på t ex 35s (enligt Länninge).

Vi ponerar samtidigt att LJ mötte YN en minut senare (enligt LJ). 5s på mordplatsen +35+60, vilket ger att deras möte skedde ca 23.23.10.

Vidare så mötte YN poliserna en dryg minut senare (enligt Borgnäs), dvs 23.24.15 ca. Det känns lite väl tight i mitt tycke.

Det var du själv som tog upp 23 sekunder som ett räkneexempel. Då räknade jag på det för sakens skull.

Det är bara att titta på en karta så ser du att det är mycket längre från trappkrönet till den andra trappan i förlängningen av David Bagare, än det är från Luntmakargatan till trappkrönet.

Från Luntmakargatan till trappkrönet är det 60 meter. Från trappkrönet till andra trappan är det nästan 200 meter.

Förstår du nu varför LJ anser att han borde ha sett GM om GM tog raksträckan på 200 meter?

Precis. YN kan inte ha mött poliserna så tidigt. Det måste varit ca 1 minut senare. Vilket innebär att hon mötte LJ 1 minut senare. Och att LJ började springa 1 minut senare.

Borgnäs räknar på fel mötespunkt. Man måste addera 30 meters gång på Borgnäs tider. Det blir cirka 22 sekunder extra med en normal gångtakt på 5 km/t.

Då möter YN piketpoliserna 23:24:32. En mötestid som är fullt kompatibel med den officiella larmtiden inom 23:23-minuten.

Vad är det du anser blir för tight?

Du har rätt i att det tar 15 sekunder längre att springa till den trappan, så totalt 51 s. Men det säger fortfarande ingenting om hur lång tid LJ trodde att det borde ta att springa denna sträcka. Om hans uppfattning är att det är en lång sträcka tror han sig ha mer tid än han faktiskt har.

Jag har mätt själv också nyligen. Min uppfattning är att GM inte var på trappkrönet 40s efter skotten. Det är mycket snabbt i mitt tycke.

Sen tror jag att LJ väntade ett tiotal sekunder och att han inte tjurrusade uppför. Det går utmärkt ihop med att han mötte YN och sedermera hennes möte med poliserna och allt annat för den delen. YN mötte GM om jag får bestämma. Att LJ väntade nästan 2 min tror jag inte alls på.

Visst, det finns marginaler att ta av. Och jag instämmer som sagt i att LJ väntade i några sekunder.

LJ har dock uppgett att han inte såg sig om en enda gång i trappan eftersom han var fullt koncentrerad på att springa.

För mig låter det som en målmedveten person.

Visst, i teorin. Men man gör det väldigt enkelt för sig om man förutsätter att någon måste ha fel på flera centrala punkter och att alla fel måste ”råka” peka i samma riktning.

Först har han grovt fel om när han började springa. Sedan har han grovt fel om hur långt GM hade hunnit på 2,5 minuter. Sedan har han grovt fel om vad YN sa på trappkrönet.

”Ingenting får någonsin vara som det verkar”.

Vad Lars Jeppsson uppger i en intervju 30 år senare är självklart mindre tillförlitligt än vad han uppgav i förhören 1986 och vittnesmålen 1989.

Korrekt citat av krimjourens referat av telefonförhöret med Lars två timmar efter mordet:

"På grund av den uppkomna situationen tvekade Jeppsson ett ögonblick på om han skulle skynda ner till den skadade eller om han skulle förfölja gärningsmannen."

Att Lars tvekade "ett ögonblick" om vilken riktning han skulle välja säger inget om hur länge han stod vid Luntmakargatan. Självklart kan Lars ha stått vid Luntmakargatan (när gärningsmannen hade passerat krönet) och tittat nyfiket på mordplatsen i både en och två minuter innan han började tveka om vilken riktning han skulle välja, vilket spaningsledaren Hans Ölvebro bekräftade i TV3 1995.

Lisbeth Palme uppgav i förhöret den 29 april 1986 att Lars fortfarande stod vid Luntmakargatan och tittade mot Sveavägen "1 - 3 minuter" efter skotten. Gärningsmannen passerade trappkrönet 40 sekunder efter skotten om han flydde efter fem sekunder. Enligt polisens mätning den 10 mars 1986 (A1969). Det finns inga skäl att tro att den mätningen var fel.

Lars frågade inte Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir vid trappkrönet "vart mannen hade tagit vägen som de måste ha mött" som krimjourens referat påstår. Lars ropade inte "stoppa honom, ta fast honom" som hon påstår i sin efterhandskonstruktion (i radiointervjun 1988). Lars frågade om Yvonne och Ahmed hade "sett någon springa förbi".

Yvonne pekade, "liksom jakande". Mötet var bara "några sekunder" och "de stannade inte".

Lars sprang efter "för det var ingen annan som gjorde nånting". Efter två minuter. Inte för att Lars räknade med att se vart GM tog vägen. För att ingen annan försökte att se vart GM tog vägen.

Krimjourens referat av telefonförhöret två timmar efter mordet slutar med beskedet att Lars "skall vara hemma under morgondagen om han behövs ytterliggare i ärendet". Ingen kontaktar Lars "under morgondagen". Inte nästa dag heller. Eller nästa. Vittnen är inte så viktiga för amatören Holmér. Inte ens Lars. Efter tre dagar har ingen förhört Lars vid ett personligt besök. Istället läcker hans namn till Aftonbladet. Som glatt saboterar alla framtida förhör den 4 mars. Lars sprang som en oljad blixt uppför trappan och såg GM bakom en bil. En "GM" som visar sig vara en "rörelse" som kunde vara "inbillning".

Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir (som Lars mötte vid trappkrönet) läcker Holmér själv. Istället för att bli uppringd (hennes nummer står i anmälan A1) blir Yvonne och Ahmed efterlysta i radio. Eftersom ingen ringer Yvonne fattar inte Holmér att hon är kvinnan i paret som Lars mötte vid trappkrönet. Ingen ringer taxiföraren Hans Johansson heller (hans nummer står också i anmälan A1). Hans får själv höra av sig fyra dagar senare och förhörs efter två veckor. Liksom nyckelvittnet Inge Mårelius.

Du fattar inte hur Lars betedde sig och varför. Du har samma förutfattade meningar om hans beteende vid Luntmakargatan som du har om hans beteende vid Malmskillnadsgatan. Där Lars tvekade "någon minut". Efter Yvonnes "besked". Som inte var något besked och som Lars inte nämnde för någon av poliserna som han mötte innan han åkte hem.

Den mötestiden är inte kompatibel med det faktum att LL lägger på luren 23.23.35, går till mordplatsen och pratar med Lisbeth innan Söderström anländer.

Det tar 17 s för poliserna i 3230 att springa från mordplatsen till trappan. De väntar i bilen ca 30 s innan de får order att springa. Bil 3230 anländer 10 s efter Söderström. Då måste Söderström varit på plats i samma ögonblick som LL lägger på, vilket han inte är.

Det LJ uppger 1989 är självklart mycket mindre tillförlitligt än det han uppger 1986.