Vad händer när mandomsprov försvinner?

Om jag hade velat ha en privat konversation med dig hade jag skickat ett meddelande.
Du tycker inte att du har frångått ämnet du startade i tråden nu?

Det här är ett tydligt exempel på hur varken du eller jag har fullgjort ett prov. Jag, för att jag inte kan släppa taget. Jag vet fortfarande inte fullt ut min plats. Jag springer på helt menlösa bollar. Liksom du, som tror att din plats är att skapa dom. Det här gäller oavsett kön.

Blir nog färre krig startade och färre barn gjorda.

Lycka till med att finna din plats.

Fast om vi skulle kicka ut alla taniga, bleka spelnörds-pöjkar ut i Norrlands djupa skogar när de fyller 15 för att där under någon vecka, skaffa mat å vatten, bygga skydd å se till att inte bli anfallen av rovdjur…ja, då hade vi inte haft särskilt många karlar på jorden.

Jädrar, vilket katt-slagsmål de hade blitt!

Neeej. Några måste dra ber brallorna å böja sig fram oxå. Det är sant.

Klipp dig och skaffa ett jobb är ett fullt tillräcklig mandomsprov.

När det är klart kan de ta nästa steg kring vad de nu skulle kunna önska.

Om mandomsprov skulle vara istället att växa upp (om man nu ska försöka konkretisera vad det innebär) så flytta hemifrån, lära sig laga åtminstone ett par maträtter, kunna föra sig respektabelt, kunna vara en provider för sig själv alternativt en familj eller framtida familj.

Jag ser många unga män idag som lever lön till lön, krökar eller knarkar på helgerna ibland även vardagar, inga mål, inga drömmar, inga hopp. De tror att en brud en vacker dag ska ramla ner från himlen med alla hål öppna enbart för att de är så bra. Självreflektion, förverkligande, utvecklande finns inte på kartan hos många män. Någonstans har de bara accepterat att livet aldrig kommer bli bättre.

Jag vet inte om det historiskt alltid varit såhär med en viss procentuell del av den manliga befolkningen? Hur kan man ha ett enda liv och wastea bort det på anime-serier samtidigt som man drar ladd eller dricker öl framför tvn? Är det så jävla roligt när man gjort det 100 gånger?

Jo, men det vore fint om det fanns något annat sätt. Som att ta något gift eller något sånt. Eller att välja mellan det och något mer fysiskt. Meningen är ju inte sadism eller pennalism eller någon slags selektion, utan frigörelse och tillhörighet.

Sen måste det ju finnas valfrihet överhuvudtaget, ingen ska ju behöva tvingas till det. Eller så kanske det finns något helt annat alternativ, vad vet jag. Eller bara låta saker ha sin gång. Dock tror jag som någon ovan att då är det nog på nedgång med barnafödandet.

Jag tänkte mer på att det finns tid för fred också. Alla kan inte enbart fokusera på krig.

Jag håller med dig.
Vissa tjänster inom värnplikten avslutas med tuffare överlevnadsprov eller långa marscher så det kanske ska införas i alla dessa tjänster. På samma sätt som att man börjar med gröntjänsten så avslutar man med överlevnadsprovet som då är en vecka i skogen och att samtidigt då gå minst fem mil under denna tid.
Givetvis ska vissa problem och annat lösas under färden för att se att personen verkligen har tagit åt sig lärdomen de fått.

Intressant. Kanske är det så, men hur gör man det till ett prov?