C-199/24
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62024CJ0199
C-154/21
https://infocuria.curia.europa.eu/tabs/document/C/2021/C-0154-21-00000000RP-01-P-01/ARR_COMM/270724-SV-1-html
Efter EU-domstolens dom i Lexbase-målet den 9e juli 2026 i mål C-199/24
blir EU-domstolens dom i C-154/21 (Österreichische Post), 12 januari 2023 direkt tillämplig. C-154/21 gör att man kan få ut exakta identiteten och inte enbart breda kategorier av användare när man åberopar artikel 15.1c i GDPR.
Det innebär att utgivningsbevis, som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen, i praktiken inte längre kan användas som ett sätt att runda GDPR, C-199/24 ställer nu mycket höga krav på det journalistiska undantaget. I C199/24 finns nu ett fyrstegstest för vad som klassificeras som journalistik.
a) dissemineringssyfte,
(b) redaktionell bearbetning,
(c) pressetik/redaktionell linje,
(d) faktagranskning
I praktiken så dömer EU-domstolen ut i Lexbase målet C-199/24 att man kan masspublicera domar om okända människor, då det saknas ett allmänt intresse. Det krävs i princip att man måste vara en kändis för att det ska bli relevant, och att man följer en redaktionell linje med pressetik och en noggrann avvägning mellan integritet och samhällsintresse innan publicering, i enlighet med a, b, c och d.
Med andra ord kan man inte publicera masspublicera domar om slumpmässiga Svenssons, då det saknar nyhetsvärde.
Av detta följer en logisk slutsats rörande Ratsit, som också har utgivningsbevis, rörande vad allmänintresset är att man, mot betalning över Internet, till i princip hela Sveriges vuxna befolkning ger tillgång till individuella deklarationer av folks deklarerade löner och kapitalinkomster.
Det finns i princip inget allmänintresse att bedriva "journalistisk verksamhet" genom att man ska kunna köpa tillgång till en medelsvenssons finansiella personuppgifter. Det innebär att integritetsintresset väger tyngre.
Ratsit erbjuder visserligen möjligheten att man kan ta bort sig själv därifrån, men det ska nu gå att åberopa artikel 15.1C i GDPR efter C199/24 samt C-154/21,
retroaktivt, och få tillgång till identiteten hos privatpersoner samt bolag som köpt "lönekollar" på en, samt klockslag, datum när detta skett.
Även vilka databaser som är uppkopplade till Ratsit där ens finansiella personuppgifter finns.
I praktiken, kan samma argumentation nu tillämpas mot många aktörer med utgivningsbevis, vilket innebär att det är adjö för tjänster med utgivningsbevis där man marknadsför det med att man kan få tillgång till folks personuppgifter "
anonymt".
I praktiken innebär det sedan att, när man väl få ut identiteten på köparna av lönekollar, att man även kan rikta skadeståndskrav mot dem för att de, utan ditt samtyckte, inhämtat personuppgifter om dig från Ratsit.
Ifall Ratsit vägrar, då begår de lagbrott, och man får klaga hos IMY alternativt gå direkt via domstol.
Vad har folk för tankar kring detta?