Viggo har sökt 100 jobb på ett år och skyller sin arbetslöshet på Arbetsförmedlingen

Det framgår inte av artikeln att Viggo har "ett driv". Nån gång måste man väl bestämma sig för vad man vill med sitt liv. Man blir officiellt vuxen vid 18 och då är det dags att göra klart "det vill jag bli!" Att skaffa sig en plan, och helst en plan B och C.

Allt detta saknas hos unge herr Viggo. Han kan tänka sig snabbmat, ICA, lager eller loppis, inte att han vill jobba med det.

Lokala Max/Mac, ICA eller lager borde väl funka. Men skaffa då truckkort och körkort och annat som gör nytta i ett sånt jobb.

Man måste ha ett driv om man ska få ett jobb.

Absolut men vad ska han vässa till då? Jag kan ju också se varför han inte får jobb, men är så många som alltid gnäller här om de som är arbetsskygga. Killen vill ju ha jobb och behöver hjälp för att få det, är ju det som arbetsförmedlingen är till för. Problemet blir ju att han till slut tröttnar och blir kroniskt bidragsberoende till ingens nytta. Varför har vi en arbetsförmedling om de inte kan förmedla jobb är en bättre fråga att ställa sig? Bidrag för arbetslöshet kan försäkringskassan lika gärna sköta om arbetsförmedlingen ändå inte kan förmedla jobb.

Det behövs väl fler personer inblandade än nånsin i dagens rekryteringsprocesser. Det ska göras gallringar, tester, utvärderingar och fackligt godkännande innan anställningsavtalet skrivs på. Min poäng är att det var mer okomplicerat förr. Den yrkeskunnige handläggaren på Arbetsförmedlingen kände både sina arbetssökande och arbetsgivare och matchningen var betydligt enklare.

För att privata företag behöver gå med vinst eller så går de i konkurs. Arbetsförmedlingen kan i princip aldrig gå i konkurs.

Det skulle bli en effektivare "arbetsförmedling" där arbetslösa tvingas ta alla jobb som finns eller så ryker A-kassan. Spelar ingen roll om en bortskäm arbetslös person är för fin för att skura toaletter - ta jobbet eller bli av med bidraget.

Förr var Arbetsförmedlingens handläggare specialiserade inom yrken. En hade hand om vård, en annan industri, en annan handel, kommunal o.s.v. De hade regelbunden kontakt med arbetsgivare/rekryterare och kunde förmedla arbetssökande direkt när det uppstod vakanser. Arbetsgivare fick rätt kompetens utan avancerade ansökningsprocesser eller gallringar. Arbetslösa fick jobb inom sitt yrkesområde och allt gick snabbt och smidigt. Det kanske borde göra comeback?

Va? Du behöver ju bara kolla runt i verkligheten så ser man att arbetslösheten hos unga, vuxna och äldre är ett problem. Och bara blivit värre med Tidö, att det blivit bättre än en månad innebär inte att det varit så resterande av åren.

De här yrkeskunniga handläggarna från förr finns bara i din fantasi, vilket jag visade på ett i tidigare svar till dig. Och de finns givetvis inte idag heller. En av mina söner lyckades nyligen äntligen hitta ett jobb som stämmer med hans utbildning (hantverkaryrke), men det var helt och hållet hans egen förtjänst. Hans kontakt på arbetsförmedlingen tyckte att han skulle placeras på Samhall, istället för att hjälpa till med kontakter till presumptiva arbetsgivare. Jag lär arbetsförnedraren få veta att han kunde köra Samhall upp där solen inte skiner, och om de skulle dra in sonens aktivitetsbidrag, så skulle jag kompensera honom med samma summa. Och det var grabben själv som hittade jobbet. Inte jag. Och definitivt inte Arbetsförnedringen.

Problemet med Viggo är att han uppenbarligen är en latrygg som inte vill ha ett arbete. Han föredrar att bo kvar hos mamma och pappa, och aktivitetsbidraget täcker nog ganska väl vad det kostar föräldrarna att ha honom boende där.

Den unge Viggo i Vallsta (utanför Bollnäs) har under ett helt år inte lyckats prestera mer än 100 ansökningar vilket han berättar öppet om i massmedia (Arbetet). Sin situation skyller han på Arbetsförmedlingen.

Ja, stackars Viggo som måste masa sig till möten med AF med jämna mellanrum... nej men skämt åsido så är det väl väldigt lite matnyttigt som AF egentligen gör eller ens kan göra. Så har det varit så länge jag kan minnas. Vill man gå tillbaka till tiden när AF fyllde funktionen faktiskt förmedlare av arbeten så får man väl gå tillbaka till tiden innan Internet när det kanske fanns en poäng med att ha någon form av icke-digitalt annonstorg.

Så vad har Viggos föräldrar sagt till sin telning? Att AF är de som fixar anställningar till folk? Han är väl ändå lite för ung för att ha boomerföräldrar? Hans föräldrar bör vara 70-talister och de kom ut på arbetsmarknaden på 1990-talet så de borde ju faktiskt ha lite bättre koll eftersom det började bli svårt redan då. Nu vet jag inte så mycket om lilla Vallsta som är någonstans i närheten av Gävle (mer eller mindre omnejd i alla fall) vilket är långt från min del av Sverige. Kanske fanns det något bruk eller liknande som farsan jobbade på medan morsan fick jobb på kommunen som mattant. Sedan dess har väl världen förändrats.


Jaha så Viggo pluggade alltså media. Sen fick han inte jobb eftersom det är jättehög arbetslöshet inom media. Kunde inte hans föräldrar ha talat om det för honom innan har valde en jättedålig linje på gymnasiet? Här anar man oengagerade alternativt frånvarande föräldrar, kanske en mamma som inte ställer krav och en pappa på annan ort som har skaffat thaifru som tar all hans energi. Skoltiden verkar inte ha varit särskilt fokuserad på att hitta en framtid utan bara att ha skoj för dagen. Lite som i sagan om myran och syrsan så påminner Viggo om syrsan som spelade fiol och dansade hela sommaren medan myran stretade och tänkte långsiktigt.


Här verkar det som om Viggo överdriver rätt så mycket. Jag kan inte tänka mig att en matbutik kräver högskoleutbildning annat än möjligen för de som är högre chefer eller stabspersonal för stora kedjor. Att vissa större butiker kräver truckkort är knappast konstigt om man ska jobba på lagret. Ett truckkort kan man få på egen hand för 3500 kr i Bollnäs (AD maskin). Kan han hitta ett företag som vill sponsra det så kanske han kan komma undan att ens betala den lilla summan. Att hans käre fader och ömma moder ska orka hosta upp pengar till sin son som har gått utan arbete i nästan ett år är ju förstås inte att tänka på, för hade de varit engagerade så hade de väl stoppat sitt ättelägg från att gå en fjantutbildning från början.

Jag minns själv när man gick i nian och fick lite info från syo-konsulenten (som det hette då). Syo gick kort igenom hur man gjorde för att välja gymnasielinjer, men den informationen handlade mest om att fylla i blanketter och rent praktiskt kring ansökan. Syo sade sen bara kort att om man undrade något så fick man söka upp honom. Det var i princip ingen typ av förmaning om att man skulle undvika utbildningar som inte leder till jobb, det kanske skulle ha behövts för den typen av stöd verkar tyvärr saknas i hemmet hos många ungdomar.

Vad är det för familj där man låter sin pojke gå en totalt värdelös skitutbildning som media under gymnasiet?
Varför sade inte hans föräldrar åt honom att välja ellinjen, fordon, omvårdnad eller någon linje som ger yrkeskunskap direkt efter gymnasiet?
Borde flumutbildningar som media och liknande läggas ned helt på gymnasiet, eller i vart fall ha betydligt färre platser?
Bör syokonsulenter vara mycket mer proaktiva och varna ungdomar från media och olika konstutbildningar?
Borde Arbetsförmedlingen ta till sig av kritiken?

Förr var Arbetsförmedlingens handläggare specialiserade inom yrken. En hade hand om vård, en annan industri, en annan handel, kommunal o.s.v. De hade regelbunden kontakt med arbetsgivare/rekryterare och kunde förmedla arbetssökande direkt när det uppstod vakanser. Arbetsgivare fick rätt kompetens utan avancerade ansökningsprocesser eller gallringar. Arbetslösa fick jobb inom sitt yrkesområde och allt gick snabbt och smidigt. Det kanske borde göra comeback?