Viggo har sökt 100 jobb på ett år och skyller sin arbetslöshet på Arbetsförmedlingen

Sant.
Det är en onekligen en generation av main character syndrome.

Det bästa vore att vända på attityden: varför skulle Viggo anställa någon som Viggo om han drev ett företag?

Klart det är svårt att få jobb när man bara har gymnasieexamen. Var längesedan gymnasiet egentligen gav några riktiga jobb om man då inte inriktade sig mot fysiska arbeten.

Han får ta skitjobben, han verkar alldeles för besvärlig för andra jobb.

Det anmärkningsvärda är att en ung svensk har gjort som han blivit tillsagd i 12 år av sin ungdom för att sedan få förklarat för sig att han är värdelös & överflödig.

Det hade inte hänt i 30-talets Tyskland.

Med 4000k månaden i en liten skethöla som Vallsta så vette fan om man inte hade lagt all in och dratt till Ukraina istället.

Jag minns hur det var för mig efter gymnasiet. Det var också lite knivigt att få jobb (bodde ändå i Stockholm) men till slut när man söker och söker får man faktiskt ett. Det löser sig.

Om det inte gör det får han vidareutbilda sig. Det finns jobb efter korta utbildningar.

Att Arbetsförmedlingen skapar långtidsarbetslösa har han rätt i. Men vad jag förstår så är Viggo ung och kvoteras in på arbete genom att staten står för halva lönen. Unga är även är garanterad sysselsättning. Här har dock något gått snett.

Jag vet inte vad du menar med förr, men på 1980-talet när min far behövde anställa en person till kontoret för att sköta fakturering och bokföring, så skickade AF en kvinna som hade dyskalkyli. Kanske inte den optimala personen att hantera fakturor med femsiffriga belopp... När han behövde anställa folk till produktionen så skickade AF ofta människor med missbruksproblem, alternativt sådana som planerade att endast arbeta 6 månader för att kvalificera sig för 12 nya månader med A-kassa. Till sist slutade han helt att samarbeta med AF och hittade istället personal via kontakter med andra arbetsgivare i regionen.

Omvårdnadsprogrammet på gymnasiet leder till undersköterska vilket är en ganska stor arbetsmarknad. Som det är nu får kommunerna anställa kvinnor från Filippinerna och Burma/Myanmar för att det är så svårt att hitta vårdfolk. Fler ungdomar kanske borde söka sig dit i stället för att kasta bort ungdomen på drömmar om att jobba med media.

Det finns de som är skoltrötta och det kan man få vara, men då bör man välja en yrkeslinje på gymnasiet. Media är flum och vi behöver inte fler som jobbar med media i det här landet, tvärtom är väl mediefolk en av de grupper med högst arbetslöshet av alla bortsett från konstnärer och analfabeter.

Även om det vore så att AF förmedlade arbeten (vilket de nästan aldrig gör) så är det en hopplös uppgift att skaka fram ett mediejobb åt Viggo i nedre Norrland. Ska han flytta till Stockholm som ligger närmast till hands så har vi en enorm bostadsbrist som står i vägen. Om Viggo ligger i och svarar på mycket blocketannonser så kan han kanske få bo inneboende i ett litet rum hos några pensionärer. Det är dock ytterst orealistiskt att AF skulle ge honom ett jobb i Stockholm, det finns en massa mediefolk i Stockholm som går arbetslösa. Jag vet att ett tag fanns det t.o.m. en särskild avdelning på AF inne i Stockholms centrum (nära Sergels torg) som var specialiserad på arbetslösa mediemuppar. Någonting liknande verkar finnas kvar än idag (AF).

Om man är skoltrött så är det vettiga yrkesutbildningar på gymnasiet som gäller.

Ja, han ser riktigt jävla lat och trött ut.

"svinmycket energi" ser inte Viggo ut att ha om man ska gå på fördomar, och han har helt rätt, de flesta arbetsgivare söker personal med energi och ratar de som ger antydan av att vara energifattiga och/eller lata.

Man kan försiktigt anta att CV:et inleds med just det. Kanske är det rubriken.

Praktik missbrukas av företag och blir i praktiken slaveri i många fall. Få pengar för att ta emot en person som man sedan inte anställer. Bättre då med en ny praktikant..

Jag är dock övertygad att hr överlag gör ett bättre jobb än vad en handläggare på af skulle sålla fram.