Barnlösa lever ett helt liv på tomgång.

Komikern Jimmy Carr sa att livet utan barn är som att spela ett tv-spel på Easy eller med fuskkoder.
När man har barn har man plötsligt verkliga insatser i spelet.

Men varför har de inte barn?

Jo. Du bölar. Rätt duktigt också.

Jag skaffade inte barn av den enkla anledningen att jag inte ville ha en brölkyckling.

Ja, det är ju intressant att se när ni bitterfittor ondgör er över oss barnlösa. Det skall erkännas. Men varför? Ni valde ju "rätt" väg? Varför är ni då på våra bakgator och letar genvägar?

Ok.
Har du lyckats fått nåt jobb? Tar du nåt som helst ansvar där?
Valde du själv att inte skaffa barn eller fanns inget alternativ?
Om nån möjlighet hade funnits, varför avstod du?

Håller inte med.

Tycker dom som gjort ett aktivt, genomtänkt val att inte skaffa barn verkar ha resonerat väldigt sunt utifrån sig själva och en mängd olika parametrar (barndom, genetiska sjukdomar, ens förmåga att bli en bra förälder eller inte med mera).
Sedan går det såklart inte att generalisera och säga att ALLA som valt bort barn är i eller så. Det vore som att tillskriva ALLA föräldrar exakt samma personliga egenskaper.

Min högst anekdotiska notering jag gjort då jag i olika sammanhang träffat på folk som valt bort barn (och varit öppna med det) är att flera av dom vuxit upp i hushåll där dom fått ta ett vuxenansvar från ung ålder. Antingen att föräldrarna/föräldern varit frånvarande (emotionellt och praktiskt) så dom har fått bli små extraföräldrar åt mindre syskon eller åt sig själva samt skött hushållssysslor helt för egen maskin. Eller så har föräldrarna/föräldern haft någon form av psykisk ohälsa, fysisk ohälsa eller inte klarat av att ta hand om sig själv på andra sätt så dom har från barnsben fått stötta sina föräldrar och bli "den vuxne" i hushållet.
Dom jag träffat på med denna bakgrund generellt (med eller utan barn) verkar ha varit väldigt "duktiga" barn (duktiga hemma, duktiga i skolan, duktiga vänner, duktiga på fritiden) och lika "duktiga" vuxna. Ordentliga, empatiska, ödmjuka, jobbar hårt, har ordning på livet.

En kvinna i 35-årsåldern jag jobbade med tidigare sa en gång att hon varit mamma åt sin psyksjuka mamma sen hon var 10 år gammal och att för henne var det som att hon genomgått TVÅ ofrivilliga föräldraskap redan, både att vara förälder åt sin mamma men också att uppfostra sig själv. Så tanken på egna barn fanns inte där, hon var klar med att "vara förälder". Det perspektivet var lite "åh fan" för mig.
Hon var för övrigt en av dom som slet hårdast på jobbet och var en god och hjälpsam kollega, hon gick vidare till en chefstjänst sen och alla tyckte det var välförtjänat.

Målande.

Folk som inte vill ha barn vill inte bli vuxna och ta ansvar.

Dina föräldrar tänkte uppenbarligen inte i samma banor ...... 🤔

Det handlar i grunden om en ond cirkel som nästan alltid startar i deras egen barndom. Många av dessa människor växte upp i dysfunktionella hem med känslomässigt frånvarande föräldrar eller i en miljö där de aldrig fick lära sig vad äkta ansvar och villkorslös kärlek innebär. De bär på ett misslyckat känsloliv från uppväxten som de aldrig har bearbetat och när de sedan blir vuxna klarar de inte av att etablera de djupa, uppoffrande relationer som krävs för att bilda familj och det är deras eget fel att de fastnar i det stadiet eftersom de väljer den enkla vägen att förbli i sin bekväma, egoistiska bubbla i stället för att mogna. De väljer bort barn eftersom tanken på att sätta någon annan före sig själva skrämmer livet ur dem i ett direkt resultat av deras egna brister och en misslyckad start i livet.

Möjligt.
Jag har också träffat på en hel del av dessa duktiga barn. Har ingen känsla av att de oftare skulle vara barnlösa. Men de av dem som är det kan säkert vara riktigt bra som arbetare inom vården.
Frågan är hur mår de där hemma?

Om det är några som är bittra är det mammorna vars barn flyttat ut. Allt det dom fyllt sina tomma liv med är nu borta, kanske till och med i en annan stad så dom knappt ses. Kvar har hon bara sitt tomma liv, sin slitna make och minnen av Ullaredsresor, i bästa fall en all-inclusive till Gran Canaria som spenderades vid barnpoolen.

Svar på fråga a) Fattar vem som helst.
Svar på fråga b) Var och en får göra som den vill och bli lycklig av det.