Barnlösa lever ett helt liv på tomgång.

En del blir aldrig vuxna så det har väldigt lite med att skaffa barn att göra, kan väl tycka det är väldigt bra att just såna vuxna bebisar låter bli att skaffa barn är en välgärning för samhället!

Har ingen rutin eller empati så tyckte det inte var lämpligt att skaffa barn.

Har nämligen sett många fall där det inte plötsligt vuxit ut.

Att få barn fungerade bra som medicin mot min egen egocentrism och så tror jag det kanske är för många av oss. I början var jag lite sur och grinig för att all ens egentid försvann, att man inte fick sova osv. Men sedan börjar man långsamt förstå att universum inte längre cirkulerar runt mig, utan nu är det jag och min fru som cirkulerar kring våra barn. Detta spillde sedan över på andra människor också - man visar mer hänsyn, har större förståelse generellt.

Därmed inte sagt att man inte kan komma till den insikten utan barn - tvärt om har jag träffat många otroligt fina, barnlösa människor! Men för en stor, grå massa så är det nog barnen som krävs för att man skall släppa egocentrismen.

Börjar tro det jag också. Har många gånger tyckt synd om dem, men det är nog självvalt många gånger.
Man kan tycka synd om dem då också för de går miste om mycket i livet och kommer alltid ses som lite udda.

Det är nog inte mycket roligare och de är ännu mer ego, dock inte så bittra.

Att vara ekonomiskt oberoende är väl ingen orsak att sluta arbeta? Endast barnlösa som saknar driv tror det.

Håller inte med dig alls.

Du hade inte kommit till den insikten annars. Det var att du fick ansvar för ett annat litet liv som gav dig den.

Som sagt.

Både och. En del är nog helt olämpliga, andra kanske hade blivit normala.
Snart kanske man kan ta i blodprov i hälen redan på BB, knipsa bort de små kulorna direkt om provet är negativt.

De flesta i arbetsför ålder med ekonomi som tillåter att inte längre jobba gör det ändå.
Utan att veta skulle jag tro att av de med den möjligheten väljer en större andel av de utan barn att göra det.
De har förmodligen ärvt sina pengar, har ingen efter dem som behöver dem och är inte vana att ta ansvar.

En sak jag (som valt att vara utan barn) har märkt, är att det alltid är dom med barn som ska ondgöra sig över dom som inte valt att skaffa barn. Tänker inte dra någon lång harang här. Men ska måla upp ett exempel eller en liknelse, som jag tror är ganska träffsäker.


Erik köper en Chevrolet Corvette. Det har varit hans dröm sedan han var i tonåren. Erik tycker att alla som inte också drömt om en Corvette, är sjuka i huvudet. Har konstiga böjelser, eller döljer någonting. Så måste det vara. Han själv, döljer absolut ingenting. Inget. Och säger det igen, bara så att det verkligen låter trovärdigt. Han döljer INGET.


När Erik väl skaffat sin Corvette, så insåg han ganska snabbt att den kostade mycket. Krävde mycket underhåll och den var inte så rolig och häftig som han trodde.


Johan, var aldrig intresserad av en Corvette. Han köpte en gammal vanlig tråkig V70. Han behövde inte låna pengar. Och den har inte kostat mycket att driva runt. Vare sig i reparationer, eller bränsle om man jämför med Eriks Corvette.

Erik blir förbannad när han ser Johan.

Varför i HELVETE ska Erik dras med en svindyr och besvärlig Corvette, när Johan lätt kan glida runt på samma vis i sin SKETNA V70?? Det ska bara inte gå!

Erik valde ju denna vägen, för att många andra gjort det. Och för att visa att han minsann också är en "redig jävel" som dom andra Corvette-ägarna. Om nu Erik gjorde det valet, så ska väl för helvete alla andra också göra det? Dom ska ju också dras med samma vånda, huvudvärk och elände? Eller?



Erik ångrar bittert att han skaffade sin Corvette. Men måste lägga upp fina bilder på den på Instagram, Facebook och liknande där han ler tillgjort. Han får åka på Corvette-träffar, där han och dom andra entusiasterna baktalar alla V70 ägarna, och deras simpla livsstil. För inte fan är dom avundsjuka. Nej. Nej för i helvete. Det är dom inte!




Tror detta bör klargöra saker.



Och jag är jävligt nöjd med min V70. Aldrig velat ha en Corvette för att "passa in" - Och kommer då fan heller aldrig skaffa en, eller flera