Vad är det mest realistiska sättet att inte vara en modern slav för en icke-troende?

Bakgrunden till tråden är videon i länken.

https://youtu.be/JTCp4uik_N0

Man hör ofta människor säga att vi lever i ett modernt slaveri. Att vi är fast i jobb, lån, konsumtion, sociala medier och ett ständigt ekorrhjul. Det är i princip detta videon ovan handlar om. Men det som jag har märkt genom alla år är att väldigt få som säger detta faktiskt presenterar ett realistiskt alternativ.

Som muslim är det enklare att tänka kring frågan. Den friaste människan är kanske inte den som har mest pengar eller mest fritid, utan den som lever enligt sin tro, gör sina böner i tid och försöker låta Gud, inte samhället, status eller begär, styra livet. Det betyder inte att man lämnar samhället, men att man har ett tydligt ankare. För detta krävs det såklart att man helst bor i ett muslimskt land och om möjligt har ett fritt jobb (t.ex en affär som öppnar 10 på dagen).

Men hur ser det ut för den som inte är troende? Vad är egentligen det närmaste man kan komma ett liv utanför det moderna "slaveriet"? Är det att flytta ut på landet och odla sin egen mat, bli så självförsörjande som möjligt och minska sitt beroende av systemet? Eller är det mest en romantisk idé som låter enkel i teorin men är väldigt svår att leva efter i praktiken?

Vad tror ni är det mest realistiska sättet att leva så fritt som möjligt i dagens samhälle?

Den friaste människan är den som lever i gudsfruktan? Sure Al Gore.

Är det ett ändamål i sig, att leva så fritt (från exakt vad?) som möjligt?

Jag är i alla fall inte fast i något ekorrhjul. Behöver inte bry mig om jobb. Jag bara glider runt. Är jag lycklig? Nej. Jag vet att kärleken för alltid kommer att förbli okänd för mig.

Det är väl lite samma perspektiv jag lyfter i tråden, nämligen att ingen riktigt säger vad denna friheten är ifrån eller vad alternativet är.

Vem är det som vill veta? The sercher is in search of himself, som en vis man sa. Vem är det som vill bli fri? Kan du definiera dig själv utan ord? Vem är du? Du är ren närvaro där frågan tappar mening.
Du är redan fri, du har alltid varit fri bara det att just nu vet du inte om det.

Nja, inte riktigt väl. Är du verkligen fri? Fri att köpa bilen du vill ha? Eller fri att inte ha bil om du inte vill? Är du fri att vakna vilken tid du vill och att göra vad du verkligen vill om dagarna?

Jag VET att svaret på frågan hur hade verkligen hade velat leva mitt liv om jag verkligen varit fri inte är ett enkelt svar men jag har en ungefärlig bild iallafall och det är just nu inte lätt då jag fortfarande inte är fri.

Frihet börjar visst med att känna sig själv först (de lyfter upp detta i videon med bland annat Jungs ord om the privilege of a lifetime is becoming who you truly are) men det är fortfarande lång väg till frihet även när man fått svar på den frågan.

Ha ett arbete man trivs med, omge sig med människor man trivs med, göra kul saker som man trivs med. Då lever man faktiskt så fritt man kan. Man känner sig iaf. inte som en slav.

Som ateist kan jag välja att leva mitt liv på hundra olika sätt. Jag är friare än dig.
Varför vill du vara en slav under en religion?

Pensionerade mig tidigt, hade kapital jag levde av innan pensionen kickade in tio år senare.
Inga skulder, aldrig haft annat än studielån som är bortbetalt sedan länge.
Särbo, vi umgås när vi känner för det, vilket ifs. är mest varje helg.

Det är frihet för mig!

Frihet på det viset du definierar det finns inte eftersom vi alltid är beroende av andra människor.
Ska du vara fri med den definitionen får du flytta till landet och leva off-grid och tillverka alla pinaler du behöver själv. Omöjligt.
Men du kan känna dig fri, du kan uppleva frihet i dig själv genom introspektion.

Ok, du börjar tråden med att säga att du känner dig fri från pryl och statushets för att du har muslimsk tro. Sen i citatet ovan säger du att "det är inte lätt då jag fortfarande inte är fri"? Ingen är fri från förpliktelser mot sig själv och andra. Folk är förslavade av andras godkännande, av sina mobiler som lockar med underhållning men egentligen bara är en beroendeframkallande leveransmekanism av reklam. Om man struntar i andras åsikter, då är man så fri som möjligt. Man behöver inte religion för att leva ett meningsfullt liv istället för att vara en konsumtionsslav. Att leva efter sina värderingar, att sträva efter att förbättra världen genom att hjälpa andra, eller att vårda om naturen, eller djur, eller "bara" ta väl hand om sin familj och sträva efter att bli en bättre medmänniska. Jag har sett den mörka sidan av religion där "detta livet" knappast levs, ägnas åt att försöka konvertera andra, förbereda sig på apokalypsen som alltid kommer nästa vecka, ständig skräck för att ens råka tänka "fel" och få lida i helvetet för det, att ibland gå tvärt emot sin egen känsla för rätt och fel och behandla andra illa pga sin religiösa tro etc etc. Tro kan vara en tröst och frihet från oro, men den kan också vara till skada. Alla jävla krig som utkämpats av olika faktioner av samma religion mot varandra, och mot andra religioner, så mycket död och lidande...

Ja, jag känner mig rätt fri. Har pension, behöver inte arbeta, inga barn, ingen familj att försörja. Ingen dj--a ankarsten fäst någonstans, faktiskt!

Vad en judegud (för det är ju om den vi talar, inte sant!) skulle tillföra mig som arier är väl som mest bara en påhittad fiende. För vi vet ju alla, vi arier, att juden bara ljuger, och att dess vidriga bergatroll från Sinai i själva verket inte finns till!

Har du ariskt blod känner du en ofrånkomlig avsmak då det talas om judisk skit!!