Citat:
Enkelt: om kvinnan beslutar att föda barnet trots mannens brist på samtycke, eller inte informerar fadern om att hon ska föda barnet, tar hon därmed på sig det fulla ansvaret för att försörja avkomman och befriar därmed mannen från ansvar.
Dock kan det förekomma fall där kvinnan faktiskt har försökt ta kontakt med fadern utan resultat, och om dessa försök kan redovisas skulle det kunna utgöra en grund för ekonomiskt stöd.
Men dessa kontaktförsök ska i så fall kunna redovisas.
Dock kan det förekomma fall där kvinnan faktiskt har försökt ta kontakt med fadern utan resultat, och om dessa försök kan redovisas skulle det kunna utgöra en grund för ekonomiskt stöd.
Men dessa kontaktförsök ska i så fall kunna redovisas.
Beslutet att riskera att få barn tas ju när man väljer att ha sex. Om en kille vill vara säker på att inte bli pappa finns det tre väldigt effektiva alternativ vid den beslutspunkten: kondom, vasektomi eller att avstå från sex. Alla tre är fullt rimliga val. Inte för att skryta, men jag har lyckats undvika att bli pappa varje gång jag har velat hittills. Jag trodde ärligt talat att sexualundervisning fortfarande bedrevs i skolan.
När ett barn redan gror i magen har beslutspunkten passerats. Då är det orimligt att någon annan än den som faktiskt är gravid ska ha beslutanderätt över graviditeten. Som kille får man stå sitt kast om man frivilligt tagit risken.
Det kallas framförhållning. Lite som att handla på Systembolaget veckan före nyår i stället för att stå och svära över kön dagen innan. Visst misslyckas en del med båda de här ganska självklara valen, men det är knappast ett argument för att flytta ansvaret till någon annan i efterhand.
ni kan inte välja för ni har dåligt omdöme och tänker bara på sex. Sorry! Nit igen.