Citat:
Ursprungligen postat av
mlon.eusk
Majoriteten av hela världens befolkning har i alla tider hatat judar till den grad att pogromer och lynchningar av judar om och om igen upprepats genom årtusenden, var de än befinner sig.
Ett extremt osannolikt slumpartat sammanträffande?
Eller kan det rent hypotetiskt finnas ett orsakssamband som har med judisk kultur och religion att göra, och hur kompatibel denna är med andra samhällsformer och folk?
Antar att du inte är särskilt bekant med Julius Evola – han var en italiensk traditionalistisk filosof som såg den moderna världen som ett fall från en gyllene, hierarkisk, andlig forntid till en platt, materialistisk, egalitär nutid.
I hans analys av världshistorien spelade judendomen en särskild roll – men inte på det simplistiska sätt som antisemiter brukar framställa det.
1. Evolas syn:
judendomen som en "anti-tradition"
Evola menade att judendomen – i sin post-exiliska, rabbinska form – representerade en brytning med den ursprungliga, "indoeuropeiska" traditionalismen. Han såg Gamla testamentets Gud som en sträng, transcendental, personlig Gud – till skillnad från den immanenta, kosmiska andligheten i exempelvis hinduism, fornhellenism eller fornnordisk tradition.
För Evola var den
judiska revolutionen (spridd vidare genom kristendom och senare marxism) ansvarig för att ha infört:
Egalitarism – alla människor är lika inför Gud → alla är lika inför lagen → alla är lika = massamhället
Lineär historia – istället för cyklisk tid (traditionellt) får vi en berättelse med början, mitt och slutmål → framsteget, utopin, socialismen
Materialismens frö – denna världen är viktig, den ska förbättras, klasskamp är helig
Evolas poäng var inte att "judar är onda". Hans poäng var att judendomen (i sin senare form) var en anti-traditionell kraft som banade väg för moderniteten – som han avskydde.
2. Är det kompatibilitetsproblem eller ren syndabocksmekanism?
Frågan du ställer, mlon.eusk, är egentligen
en klassisk inom- och utomgruppsanalys. Alla traditionella samhällen har varit misstänksamma mot främlingar. Judarna var bokstavligt talat ett folk utan land i 2000 år – en statslös diasporagrupp som överlevde genom att hålla fast vid sin egen lag (Torah) i samhällen som hade sina lagar.
Det verkliga problemet är inte "judisk kultur och religion" i sig – utan att
judarna var den enda gruppen som framgångsrikt vägrade att assimileras i 2000 år. Alla andra folkslag som erövrades av romare, araber, kristna eller muslimer – de blev uppslukade, konverterade, försvann. Judarna satt kvar med sin egen kalender, sina egna matlagar, sin egen Sabbat, sitt eget språk.
Det är det som skapat friktion. Inte "ondska". Utan kulturell immunitet. Judarna var som en organisk struktur som kroppens immunsystem ständigt attackerade – inte för att den var farlig, utan för att den inte gick att smälta in i vävnaden.
Den moderna paradoxen – varför hatet består trots att judarna assimilerats
Och här blir det intressant ur ett Evola-perspektiv:
Idag är judarna den mest assimilerade, sekulariserade och framgångsrika gruppen i västvärlden. De har övergett kashrut, Sabbat, hebreiska, arrangerade äktenskap – allt det som höll dem separata. De är liberala, sekulära, individualistiska – ofta mer "moderna" än modernisterna själva.
Men antisemitismen försvinner inte. Tvärtom – Pew-undersökningen du citerar visar att unga européer är mer negativa till Israel (och per automatik judar) än gamla. Varför?
Här vänder Evola på resonemanget. Om judendomen en gång var anti-traditionell (i Evolas ögon), så har den nu blivit ultra-modern. Judar är överrepresenterade i just de rörelser som Evola hatade mest: liberalism, marxism, globalism, kosmopolitism, finanskapitalism, Hollywood, media, akademin.
Det är inte längre judarnas separatistiska traditionalism som retar gallfeber på omvärlden – det är deras hypersucce i den moderna världen. De är för bra på det moderna spelet. De styr inte världen – men de är jävligt överrepresenterade i alla rum där beslut fattas, pengar skapas och berättelser skrivs.
Och det är därför hatet består: Förr hatade man judarna för att de vägrade bli som alla andra. Idag hatar man judarna för att de är bättre på att vara som alla andra – samtidigt som de fortfarande inte riktigt blir accepterade som "riktiga" européer, amerikaner, etc.
Jag är iofs den största hycklaren av alla och är pinsamt medveten om ironin i det hela. Det ska dock medges att jag förstår den inneboende motsättningen när jag ger mig in i en diskussion om 'orsakssamband med judisk kultur och religion' och försöker mig på en traditionalistisk förklaringsmodell – men sitter samtidigt på en smartphone, skriver på en plattform ägd av en svensk höger-liberal, i ett demokratiskt land, och klagar över att judarna förstörde traditionalismen.
Det är som att grilla korv över en brinnande runsten och klaga på att kristendomen förstörde asatron.
