Vid vilken ålder hos kvinnor blir det svårt att träffa nån för nåt seriöst?

Nu tänkte jag mer om man har andra värderingar, ambitioner och annan syn på livet än en lagerarbetare eller snickare i Finspång som livet peakar för i 25-års åldern.

I min mening är det bättre att peaka vid 25 så man får sätta på unga vackra damer medan man är ung och kåt än att sätta på medelålders tanter vid 45. Smaken är som baken.

Vid vilken ålder hos kvinnor blir det svårt att träffa nån för nåt seriöst?

Har själv varit igenom ett par relationer i livet, är nu stadgad sedan många år och gift, samt har barn.

Av nyfikenhet ville jag luska lite vad mina ex gör idag, såg då att en av dem är 33 år och bor ensam sedan flera år tillbaka (underförstått är singel).

Det slog mig att vid den tidpunkten så borde det väl vara rätt så svårt att träffa någon man för något seriöst? Själv hade jag nog inte velat börja dejta en tjej som var 33 år om jag själv var singel, då jag skulle känna en stress kring allt med barn och den biten. Skulle hellre velat träffa nån runt 25 år, så kan man dejta i lugn och ro innan man blir tillsammans, vara tillsammans en tid innan man flyttar ihop, och bo ihop ett par år innan man gifter sig och får barn. Skulle jag göra den resan med en 33-åring så är ju typ "deadline" för att försöka få barn max nåt år, vilket jag inte hade nappat på.

Vad säger ni?

Är ambitionen att försörja en kvinna? I så fall ja då blir väl livet bättre.

I min mening är det bättre att peaka vid 25 så man får sätta på unga vackra damer medan man är ung och kåt än att sätta på medelålders tanter vid 45. Smaken är som baken.

Vid vilken ålder hos kvinnor blir det svårt att träffa nån för nåt seriöst?
När jag såg trådstarten tänkte jag på kvinnor i min ålder mormor, farmor. 55-64 år

Nu visade det sig handla om unga människor. Unga kvinnor behöver en massa luft.
Barn jobb utbildning egen tid och framtidsplaner är viktigt det kan få en partner att känna sig utanför?
Normalt sett är det 100 gånger lättare att träffa en ung kvinna under 45 år än en kvinna som är 65 de klarar sig själv och absolut inte behöver en man längre...Kanske en manlig kompis?
Unga kvinnor har nästan aldrig slagit sig till ro.

Handlar inte om att jag vill klanka ner på ett ex utan jag hoppas egentligen att alla jag varit tillsammans med en gång i tiden har det bra idag.

Men som sagt är fenomenet i sig intressant, många kvinnor verkar ju vara ute och dejta även efter 30 idag och även om jag inte ser tidiga 30-årsåldern som en deadline så skulle jag nog själv ändå bli lite tveksam att träffa nån som var typ 33. Dels då jag själv vill ha barn och dels då jag vill pröva relationen ett par år innan barn är aktuellt.

Visst kan hon ha barn men gissar att så ej var fallet.

Äsch känns det bra så kör man. Kan bli jättebra men också jättekaos. Livet liksom.

Håller med. Känslor är svåra att planera och lägga in i kalendern.

Om livet är slut vid 25 för lagerarbetaren så vetef*n om det var värt lite pök med ett par fina donnor. Inte så att framgångsrika män i ålder 30-45 saknar tillgång till unga damer på både laglig och olaglig väg.

Varför försörjer du kvinnor? De är väl kapabla att försörja sig själva vid det här laget.
Eller umgås du bara med drinkluder kanske

Vid 20-25 får man pöka donnor i sin prime. Alltså under 25 år gamla. Jag betvivlar att gubbar på 45 får göra det i någon större utsträckning.

Om vi pratar om prostituerade så kan man göra det även med en knegarlön. Livet är inte över min vän.

Om man blev förpassad till att runka på studentrummet men helt plötsligt får kvinnlig uppmärksamhet när man är 45 år gammal. Kan det bero på att man har försörjningsförmåga eller är det en slump?

Beklagar men det kan jag omöjligt svara på. Det jag med säkerhet vet är att vi kan inte dra större slutsatser utifrån din erfarenhet.

runt eller strax under 30, o framförallt om dom släpar på nån främlings ungar dom vill ha försörjda med!!