8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

På samma sätt kan man hävda att mamman har åsidosatt sina föräldramässiga skyldigheter att rapportera korrekt och onyanserat, så det håller inte som argument. Vårdens ansvar sträcker sig bara så långt, därefter ligger ansvaret hos soc.

Självklart kommer det att påverka henne. Säkerligen negativt. Men inte på långa vägar som man kan förvänta sig att kvarstående somatiska besvär skulle ha gett.

@Kurre, du kan lika gärna lägga ner. Det går inte att föra en vettig diskussion med dig. Det är som att diskutera uppståndelsen med påven.

Ja, men det är ju en korrekt observation. Det framgår också av domen att vården under lång tid feldoserade näringsdroppet.

Enligt Elsas mamma ska vården dessutom ha sagt till Elsa att hon inte behövde äta någon mat eftersom hon fick all näring via droppet. Om det stämmer handlar det om direkt felaktig information.

Det jag har svårt att förstå är hur mamman kan hållas ansvarig för detta. Av domen framgår tydligt att det är vårdens ansvar att bedöma, ordinera och dosera ett näringsdropp. En förälder har varken tillgång till den medicinska kompetensen eller möjligheten att själv styra behandlingen.

Om problemet var att Elsa fick fel mängd näring via droppet, så är det rimligen vårdens hantering som måste granskas. Att samtidigt rikta anklagelser mot mamman för konsekvenserna av en behandling som vården själv ansvarat för framstår som en märklig logik. Det är trots allt vården som har det medicinska ansvaret för behandlingen, inte föräldern.

Vårdens misstag gjorde att dottern blev betydligt sjukare än vad hon hade behövt bli. Samtidigt ska både mamman och Elsa ha fått felaktig information om sjukdomen och behandlingen.

Hur kan man då lägga skulden på mamman för hennes beteende eller förhållningssätt till sjukdomen? Om vården från början hade gett korrekt information och hanterat behandlingen på rätt sätt, hade Elsa kanske aldrig blivit så sjuk som hon faktiskt blev.

Det är också en fråga som sällan verkar diskuteras: Om vården ansåg att allt hade skötts korrekt, varför ändrade man då behandlingsprotokollet redan från första dagen efter placeringen?

Det är svårt att komma runt den logiska motsättningen. Antingen fanns det problem i den tidigare behandlingen som behövde rättas till, eller så gjorde man omfattande förändringar utan medicinsk anledning. Om förändringarna ledde till förbättringar väcker det naturligtvis frågor om hur behandlingen hanterades innan placeringen.

Det är därför rimligt att granska hela händelseförloppet, inklusive vilken information som gavs till familjen, vilka medicinska bedömningar som gjordes, vilka beslut som fattades och varför behandlingen ändrades när den väl hamnade i andra händer. Det är först då man kan förstå vem som faktiskt bar ansvaret för att Elsa blev så sjuk som hon blev.



Ja, av det som framkommer framstår det som ett mycket allvarligt ingrepp. Att Elsa har påverkats och sannolikt traumatiserats av händelserna är svårt att bortse från. Det finns omfattande forskning om vilka konsekvenser separation från föräldrar och andra nära anknytningspersoner kan få för barn, särskilt när separationen är långvarig eller sker under mycket konfliktfyllda former. Sådana erfarenheter kan påverka barnets psykiska hälsa, stressystem och relationer långt senare i livet.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att graden av påverkan och de långsiktiga effekterna måste bedömas utifrån det enskilda barnet och de faktiska omständigheterna i fallet.

Men oavsett var man landar i skuldfrågan är det svårt att förneka att ett barn som skiljs från sin familj, sina syskon och sin invanda miljö under en längre tid utsätts för en mycket stor belastning. Därför borde varje sådant beslut granskas extremt noggrant och kunna motiveras med stark och väl underbyggd bevisning.

Det verkar dock vara en aspekt som många systemriddare har svårt att ta till sig. Fokus hamnar ofta på att försvara myndigheternas agerande, medan betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt de konsekvenser som ett felaktigt ingripande kan få för barnet. Om utgångspunkten alltid är att myndigheterna måste ha gjort rätt, blir det också svårt att på allvar diskutera vilket pris barnet kan ha fått betala när myndigheterna faktiskt gör fel.

Socialsekreterare och enhetschef gömmer sig bakom "sekretessen" och täcker sina ryggar med att skriva order "BEDÖMNING" över grovt överdrivna beskrivningar, hittepå, tolkningar och vrickade "slutsatser".

@Kurre, du kan lika gärna lägga ner. Det går inte att föra en vettig diskussion med dig. Det är som att diskutera uppståndelsen med påven.

På samma sätt kan man hävda att mamman har åsidosatt sina föräldramässiga skyldigheter att rapportera korrekt och onyanserat, så det håller inte som argument. Vårdens ansvar sträcker sig bara så långt, därefter ligger ansvaret hos soc.

Självklart kommer det att påverka henne. Säkerligen negativt. Men inte på långa vägar som man kan förvänta sig att kvarstående somatiska besvär skulle ha gett.

@Kurre, du kan lika gärna lägga ner. Det går inte att föra en vettig diskussion med dig. Det är som att diskutera uppståndelsen med påven.

Om du är läkare - så har du missat att "se den HELA människan" i Elsa.
Den attityd du visar i tråden mot t ex Kurt-Sune är osmaklig och arrogant - Tröttsamt med dina översittarfasoner !

Du får gärna ha dina åsikter men det blir fel när dessa framförs som en sanning.

Fallet ter sig absolut inte svartvitt.

På samma sätt kan man hävda att mamman har åsidosatt sina föräldramässiga skyldigheter att rapportera korrekt och onyanserat, så det håller inte som argument. Vårdens ansvar sträcker sig bara så långt, därefter ligger ansvaret hos soc.

Självklart kommer det att påverka henne. Säkerligen negativt. Men inte på långa vägar som man kan förvänta sig att kvarstående somatiska besvär skulle ha gett.

@Kurre, du kan lika gärna lägga ner. Det går inte att föra en vettig diskussion med dig. Det är som att diskutera uppståndelsen med påven.

Nej, vården har utrednings- och behandlingsansvaret. Om vården saknar uppgifter måste det kommuniceras till föräldrarna, vilket inte gjorts enligt uppgift.

Om du är läkare - så har du missat att "se den HELA människan" i Elsa.
Den attityd du visar i tråden mot t ex Kurt-Sune är osmaklig och arrogant - Tröttsamt med dina översittarfasoner !

Handlar inte om översitteri, det handlar om att han har bestämt på förhand vad som är rätt och fel oavsett vad som presenteras.

Det är ju helt omöligt att få till en konstruktiv dialog med de förutsättningarna, så helt menlöst att svara på inläggen utifrån detta?

Jag har skrivit ganska många svar till Kurre tidigare om du kikar tillbaka i tråden.