Citat:
Ursprungligen postat av
AI-2000
Nick Alinia har blivit inbjuden till SVT's humorprogram IFS - invandrare för svenskar vilket har fått vänstern att gå fullständigt i taket. Paneldeltagaren Julia Frändfors hoppar av programmet, och säsongen, efter att Nick blivit inbjuden.
Expressen rapporterar om att den "högerextrema aktivisten" Nick Alinia medverkar i kommande säsongs av IFS.
Dagens ETC har redan gjort två artiklar om det fasansfulla som har hänt där dom problematiserar att Nick får komma till tals i public service. Han beskrivs av vänstertidningen som "videohuligan" och "högerextrem nätaktivist".
ETC's kommentarsfält på Instagram fylls av kommentarer om hur fan SVT kan bjuda in nazister. Vänstern är alltså helt rasande och Nick Alinia skriver själv på Instagram att vänstern har gått upp i stabsläge.
Vad tycker Flashback om detta? Rätt eller fel att låta alla komma till tals? Finns det en gräns?
Grunden för modern liberal rättsfilosofi vilar på principen om individuell autonomi och äganderätt. När SVT finansieras via skattsedeln bryts det grundläggande samhällskontraktet på två fundamentala punkter:
1. Ekonomiskt tvång: Statlig television är inte en nödvändig kärnverksamhet för att upprätthålla medborgarnas fysiska säkerhet (till skillnad från rättsväsende eller försvar). Att beskatta medborgare under hot om rättsliga påföljder för att finansiera underhållningsprogram som IFS eller Melodifestivalen är i strikt filosofisk mening ett illegitimt beslagtagande av privat egendom.
2. Intellektuellt tvång: Att tvinga en individ att finansiellt understödja spridningen av åsikter, narrativ eller värdegrunder som individen aktivt motsätter sig, är en kränkning av samvetsfriheten. Statsapparaten tvingar dig att betala för din egen ideologiska indoktrinering.
I en renodlad rättsstat är det ett allvarligt brott att under hot om våld tillskansa sig andras resurser för personlig eller ideologisk vinning. De individer som administrerar och upprätthåller detta system begår tekniskt sett en kontinuerlig, storskalig ekonomisk utpressning mot befolkningen.
Genom att kalla sig "neutrala" och "oberoende" skapar SVT en konstgjord epistemisk auktoritet (de bestämmer vad som är "sant" och "normalt"). När chefer och redaktörer på en statlig plattform har makten att exkludera eller inkludera vissa röster (vilket vi ser i Flashback-exemplet med Nick Alinia), bedriver de i praktiken statlig censur och åsiktskorrigering. Det är en logisk omöjlighet för en organisation att vara genuint oberoende av den stat som garanterar dess existens och finansiering. Public service förvandlas oundvikligen till en förlängd arm för den sittande teknokratiska eliten. De granskar inte makten; de skyddar makten genom att sätta upp ramarna för vad som får diskuteras (så kallad Gatekeeping).
Att avskaffa SVT handlar inte om missnöje med ett enskilt humorprogram. Det handlar om att demontera en anakronistisk (föråldrad) struktur som till sin natur är monopolistisk, tvångsfinansierad och demokratiskt skadlig. I en renodlad, hypotetisk rättsstat där principer om äganderätt, opartiskhet och finansiellt ansvarstagande upprätthålls stenhårt, skulle de ansvariga för en sådan apparat ställas till svars inför domstol , inte belönas med nya skattemiljarder.