Citat:
Ursprungligen postat av
KapitalismKnullad
Det är ju verkligen inte på något sätt något nytt. Det är typ grundbulten i kapitalistens affärsplan.
Ju mer desperat desto lägre kan man betala folk och ju hårdare kan man knulla dem utan att de klagar.
Exakt.
Kapitalismens makt är monumental, och aldrig i historien har en härskande klass haft ett lika starkt grepp över världen. Dess styrka bottnar primärt i monetära resurser, dvs det kapital som skapas genom arbetarnas oavbrutna slit, men som obönhörligen hamnar i kapitalisternas fickor. Vinsten, eller mervärdet, som arbetarna producerar, används inte för att förbättra deras livsvillkor, utan antingen för att ackumuleras till nytt kapital eller för att kapitalisterna ska kunna köpa sig ännu mer makt: tjänare, soldater, politiker och intellektuella.
I kapitalismen kan allt köpas: människors kroppar, hjärnor, ja till och med kärlek och heder. John D. Rockefeller lär ha sagt: ”Alla kan köpas, det gäller bara att veta priset.” Även om utsagan inte är universellt sann, avslöjar den kapitalistens syn på världen, en värld där mänskliga relationer och värden reduceras till varor på en marknad.
För att befästa sin makt förlitar sig kapitalisterna inte enbart på rå våldsmakt. Polisen, armén och domstolarna står alltid redo att slå ned strejker och uppror. Vi har sett det gång på gång: arbetare som protesterar mot usla villkor möts inte av dialog, utan av batonger och fängelse. När det inte räcker kallas milisen in, som i Ådalen på 1930-talet, där de strejkande proletärerna slaktades till döds av den svenska militären. Staten, som på pappret framställs som neutral, är i själva verket inget annat än borgarklassens - med Wallenbergarna i spetsen - främsta redskap för att skydda dess vinster och egendom.
Men våld är bara en del av arsenalen. Kapitalismen förstår att idéer är lika effektiva vapen som kulor. Därför köper de intellektuella, professorer och forskare som förser systemet med ”vetenskapliga” argument för att socialism eller andra alternativa system är omöjliga, för att privat ägande är en naturlag och för att konkurrens alltid leder till det bästa resultatet. Genom stiftelser och donationer – Rockefeller Foundation är bara ett exempel – skapar kapitalister som Rockefeller och Wallenberg en fernissa av filantropi, samtidigt som de formar universitet och utbildningssystem i sin egen ideologiska anda. Marcus Wallenberg grundade Handels i Stockholm i början av 1900-talet. Rockefeller University är ett av USA:s mest prestigefyllda institut. Universiteten och framförallt affärsskolorna reduceras således till plantskolor för näringslivet, och de indoktrinerar sina studenter i "den rätta läran" eller ideologin på samma sätt som kyrkan tränade sina präster till religiösa dogmer på 1600-talet.
Pressen, kulturen, massmedia, allt detta ägs och kontrolleras. Resultatet blir en osynlig andlig despoti där hela nationer får sina tankar formade enligt kapitalisternas vilja. Och när arbetarklassen, trots sin fattigdom, mättar sig med brödsmulorna från överklassens bord och distraheras av sport, nöjen och konsumtion, bidrar de – ofta omedvetet – själva till att befästa systemet.