Min egen definition av klasserna i Sverige.
Arbetarklass
Primärt definierad av att man säljer sin arbetskraft och har begränsat inflytande över sitt arbete.
Kännetecknas av kroppsligt eller rutinmässigt servicearbete (industri, transport, vård- och omsorg på utförarnivå, handel, städ). Timlön eller låg månadslön, ofta kollektivavtalad. Liten eller ingen förmögenhet utöver bostaden. Låg utbildningsnivå statistiskt sett, men det är ett symptom snarare än en definition. Begränsat handlingsutrymme på jobbet, man följer instruktioner.
Utgör ungefär 40-45% av befolkningen i Sverige.
Medelklass
Det lurigaste begreppet av de tre, eftersom det är mycket brett. Jag skulle dela upp det:
Lägre medelklass (alternativt övre arbetarklass) med utbildade löntagare som hyser viss självständighet som lärare, sjuksköterskor, handläggare, tekniker. Lever på lön som inte är särskilt hög. Tvingas låna sig till bostaden, har som regel lite sparkapital.
Övre medelklass med chefer, akademiker, ingenjörer, affärsjurister som är partners på statusbyråer, läkare. Ofta mkt hög lön och hög status, sparkapital, kanske äger lite aktier. Inte sällan visst ärvt kapital i släkten, om än inte alls på samma nivå som Wallenberg, Persson, Stenbeck, Bonnier och Lundberg mfl. Kan reproducera sin position via utbildning och nätverk.
Gemensamt är att man livnär sig primärt på lön, men man har en buffert, nätverk/kontakter och handlingsutrymme som arbetarklassen saknar.
Dessutom bör nog småföretagare ses som medelklass i hög utsträckning, om än inte alltid.
Utgör ungefär 45-50% och har historiskt stämplats med epitetet "småborgare".
Överklass
Den ekonomiska överklassen äger kapital som genererar enorma inkomster utan eget arbete. Otroligt uppblåsta aktieportföljer, fastighetsimperier, bolagsägande, politiska kontakter och sitter i "tunga" styrelser. Bilderberg-möten och medlemskap i hemliga elitnätverk som utesluter kreti och pleti. Stefan Persson, Bonnier & co. Inte sällan bosatt i Djursholm. Det är denna grupp som i marxistisk mening utgör borgerligheten och berikar sig på andras arbete.
Dessutom tillkommer den politiska eller byråkratiska klassen med "sittande" ministrar, höga tjänstemän på Finansdepartementet och generaldirektörer. Dessa administratörer äger sällan kapital i Persson-skala men utövar högst reell makt.
Numerärt marginell, på sin höjd 1-2% av befolkningen.
__________________
Senast redigerad av kretinsky7 2026-05-15 kl. 14:21.