Friidrottssäsongen 2025/26

Jag gjorde en jämförelse mellan nivån på medaljörerna i ISM år 2007 med ISM år 2025 för att uppskatta hur standarden på svensk friidrott har utvecklats över tid de senaste decennierna.

Jag valde som metod ut två random eller slumpmässiga årgångar mellan 2005-2010 samt 2021-2026 genom lottning för att undvika bias. Medveten om att resultaten på sträckorna 800, 1500, 3000 får tas med en nypa salt i mästerskap.

42 medaljer delades ut båda åren.

Herrsidan: 33-9. År 2025 så var medaljörernas prestationer bättre vid 33 tillfällen medan de alltså var bättre vid nio tillfällen år 2007.

Damsidan: 27-15. År 2025 så var medaljörernas prestationer bättre vid 27 tillfällen medan de alltså var bättre vid 15 tillfällen år 2007.

Totalt: 60-24.

2025 är totalt sett avsevärt starkare resultatmässigt med en fullständigt överlägsen bredd, särskilt på herrsidan där utvecklingen i sprint, hopp, kast och mångkamp är påfallande.

2007 står sig främst i: Medeldistans damer, Häck damer, Höjdhopp (både herr och dam), 800 m herrar, Särskilt stark höjdhoppsgeneration (Holm/Thörnblad)

Så är det hon körde med ett finskt talesätt typ "man blir mer hungrig när man äter" o var lite besviken att det inte hon lyckades slå säsongsbästa i tävlingen.

Intressant. Men var det inte så att svensk friidrott var lite på nedgång 2007 efter de fantastiska första fem-sex åren på 00-talet. Eller gällde det främst den absoluta eliten?

Värt att tänka på att på alla distanser över 200 meter har dagens idrottare en enorm fördel tidsmässigt pga. skoutveckling. Nu skrev du att största skillnaden var i grenar som inte har med det att göra så kanske inte spelar någon roll.

I viss mån var det nog så. Gjorde en jämförelse mellan 2002 och 2007, och damernas medaljörer var bättre år 2007 än 2002 medan herrarnas medaljörer var klart bättre 2002 än 2007. 39 medaljer delades ut i jämförbara grenar årgångarna emellan. Herrarnas prestationer var år 2002 bättre än 2007 i 27 av 39 fall. Damerna var dock bättre i 22 av 39 fall år 2007 vs 2002. Totalt vann 2002 mot 2007 med 44-34. Prestationerna från 2002 var med andra ord bättre än 2007, men samtidigt likväl klart sämre än 2025.

Jag jämförde också 1998 med 2024 enbart sett till mästarnas resultat, dvs guldmedaljörerna, för att uppskatta skillnaden i spets mellan modern tid kontra sent 90-tal. Med 14 jämförbara grenar så hade 2024 starkare guld-resultat i 23 av 28 fall. År 1998 hade bättre mästare i tre fall och två resultat var exakt lika bra. År 1998 var bättre i damernas stavhopp, herrstavhopp och herrarnas tresteg. Dessutom var det oavgjort @ herrarnas 60m och herrarnas höjd.

Herrarna var otroligt mediokra på 200m före Wissmans glansdagar. 21,80 stannade klockan på för herr-mästaren inne 1998. Klasskillnaden är annars mest påfallande på damsidan mellan årgångarna. 55,17 räckte till guld på damernas 400m år 1998, men det hade inte ens räckt till medalj 2024, då det krävdes 53,8 för brons. Och den mest otroliga skillnaden återfinns nog på 200m, där 24,64 räckte till guld år 1998. 6,35 räckte för guld i damernas längd år 1998 och mediokra 16,57 var tillräckligt för guld i damernas kula, vilket är runt tre meter från Axelina och Fannys nuvarande nivå. 13,09 gav guldet i tresteget, vilket är över en meter från Maja Åskags PB.

Kul med dina spaningar! Vill bara tillägga att utbyggnaden av inomhushallar nog också haft betydelse. I alla fall så ”sent” som för trettio år sedan fick man i många delar av landet åka långt för att kunna träna eller tävla inomhus. Många fick nöja sig med att träna i små gymnastikhallar eller springa i kulvertar. Men den stora utbyggnaden var kanske gjord till 2007 ändå.

Tack. Hmm, jag minns ju personligen att jag befann mig inuti inomhushallar i början av 2000-talet i Gbg, Malmö (Atleticum), Bollnäs, Västerås, Falun, Stockholm, Eskilstuna och Örebro. Dessutom fanns det hallar i Umeå, Karlstad, Skellefteå och Karlskrona på den tiden om jag minns rätt. Oavsett vilket så är det väl därför som Sverige har blivit så mkt bättre i friidrott de senaste 20-25 åren, som följd av att andelen inomhushallar expanderats enormt de senaste 20-25 åren med hallar i Norrköping, Nyköping, Uppsala, Växjö, Piteå, Varberg och Linköping mfl.

Kan verkligen skorna vara enda förklaringen till bättre tider?
Som jag förstår det ska den nya teknologin ge 0,5 till max 2 procents (enbart 5000m och uppåt) förbättring av tiderna. Tänker att större kunskap om effektiv träning är största anledningen till dagens snabba tider.

Har mest gått på det jag själv sett där idrottare som stått still i åratal plötsligt blivit bättre än någonsin vid ålder 30+ men kollade upp tider nu för att se om jag inbillat mig.

På 1500m har tiden för den 20:e bästa för året (borde inte påverkas av enskilda skadade osv) alltid varit mellan låga 3:33 och låga 3:34 från år 2001 till år 2019 utan tendens åt något håll. Lägst var 3:32.81 2004 (enda under 3:33) och högsta 3:34.33 2018. 2020 var tiden sämre pga covid men 4 av de fem efter det har varit de fyra snabbaste någonsin med fjolåret 3:30.37 som det snabbaste.

Innan de nya skorna var det bara två år den 10:e bästa i världen kom under 3:31, i fjol var den 20:e nere på låga 3:30 när det under 20 raka år stod still innan. En snabbare koll på 800m och 5000m tyder på liknande när tiderna plötsligt faller med 1 respektive 10 sekunder de senaste åren efter att ha varit väldigt stabila.

Så en halvsekund per varv på medeldistans, nyttan ökar ju längre det blir.

Kvalperioden till inomhus-VM i polska Torun går ut vid midnatt på söndag och några av våra aktiva kommer dessförinnan att försöka säkra sina platser.

Sju aktiva har redan förhandsnominerats av förbundskapten Kajsa Bergqvist, och vi har ett antal aktiva som fortfarande har chansen att slå sig in bland de inkvalade på World Athletics Road to Kujawy Pomorze 26.

På fredag kommer IF Götas Khaddi Sagnia att söka säker mark. Sagnia som hoppar på ISTAF Berlin har hittills i år noterats för 6.67 och behöver ett par centimeter till för att kunna känna sig trygg.

Även på helgens JSM i Växjö finns ett par aktiva som fortfarande kan drömma om en IVM-start. Exempelvis i K22-längden där vi hittar Turebergs Ayla Hallberg Hossain som hittills i år presterat 6.56 och givetvis har chansen att överträffa de siffrorna i Växjö.

På 1500 meter springer Carmen Cernjul, Spårvägen, som tidigare i vintras raderade ut Ewerlöfs 37 år gamla juniorrekord genom att springa på 4:11.24. Carmen, som springer i F19, har själv sagt att under 4:10 är inom möjligheternas ramar, men det är i skrivande stund hela tre sekunder ner till sista IVM-inkvalade löpare.

Dessutom bör Melwin Lycke Holm nämnas. Han förkunnade efter höjdguldet på ISM i Sätra att han fortfarande inte utesluter en IVM-start. På IJSM i Växjö skulle han i så fall behöver höja sitt personbästa inomhus med en uppsjö centimeter, men ingenting är omöjligt.

Knappast enda förklaringen. Dagens banor är lite snabbare och så kallade "ljusharar" på medel/lång-distans har revolutionerat sträckorna tillsammans med skoutvecklingen. Höghöjdsträning var populärt redan på 90-talet, men det har blivit ännu vanligare och en annan orsak till varför utvecklingen gått framåt. Skulle säga att det är de fyra främsta faktorerna.

De 0,5–2% du nämner låter litet, men i praktiken är det enormt. På ett 10 000m-lopp på 26 minuter betyder 1% förbättring hela 15–16 sekunder snabbare.

Kolfiberskivan i Nike Vaporfly och dess efterföljare minskar energiåtergång vid varje steg, och den effekten är kumulativ över tusentals steg per lopp.

Så kallade ljusharar på banan har gjort att löpare kan hålla exakt optimalt tempo hela loppet. Tidigare förlorades rekordförsök ofta på grund av ojämn fördelning av energi. Den taktiska osäkerheten är borttagen och löparen kan fokusera helt på att prestera. Detta är en otroligt underskattad faktor som förmodligen slipar löparnas tider med flera %.

Höghöjdsträningen var i ropet och trendig redan på 90-talet. Skillnaden idag är att man kombinerar höghöjdsträning med precisionsdata i stil med blodvärden, VO2max-mätningar, sömnoptimering och individuell periodisering. Det är inte höghöjden i sig som är färsk utan hur den används.

Fler intressanta starter i JSM som avgörs i helgen utöver nämnda Carmen Cernjul, Melwin Holm och Ayla Hallberg om man ska plocka russinen ur kakan:

Nora Lindahl (K22) och Filippa Engström (F19) springer 60m. Moa Granat och Elna Wester springer 400m. Alice Magnell Millán springer 1500m. Kajsa Roth hoppar stav. Jamilia Bernhardsson kombinerar 60m & 400m. Svea Victorén, som tog OS-silver för ungdomar ifjol, hoppar höjd. Alma Olsson, stortalangen i kula, deltar också. Olsson, född 2008, har stött 14.88 i år och är med det 5:a genom tiderna för juniorer. Axelina Johansson stötte 15.27 som 18-åring.

Erik Erlandsson springer 60m. Elias Kapell är anmäld i längdhoppet, men startar han? Melwin Holm är också med i startfältet i längdhoppet. Leo Zikovic stöter kula. Oliver Sandberg och William Asker, som båda tagit 5.60 i år, duellerar - precis som förra veckan i samband med ISM - än en gång i stavhoppet. Höjdhoppstalangen Svante Svensson (18 år, PB 2.15m) ställer upp i P19-klassen medan Melwin ser ohotad ut i M22.

https://www.easyrecord.se/startlist?c=mj5Pcc