Somalia: 6,5 miljoner människor riskerar akut hunger – vad gör världen?

Ge dem ingen mat och inga mediciner, så kommer populationen söder om Sahara stabiliseras om 15-20 år. Som det är nu så är det konstgjord andning

Hur länge kan världen fortsätta minska stödet när klimatkriserna blir fler och hårdare? Och vad betyder det att humanitärt bistånd allt oftare styrs av geopolitik snarare än behov?

Dom skaffar 10 ungar trots att dom inte har råd för dom tror att Allah tar hand om det. dom korkade idioterna. Men det är bistånd som föder dem. INTE DERAS ALLAH. Vi ska inte skicka en krona låt deras gud ta hand om det. Så lägger vi pengar på svenska barn och hjälper svenska barnfamiljer i stället.

Frågan är:

Hur länge kan världen fortsätta minska stödet när klimatkriserna blir fler och hårdare? Och vad betyder det att humanitärt bistånd allt oftare styrs av geopolitik snarare än behov?

Nyfiken på hur ni andra ser på det här – är det här en kris som ens går att lösa utan långsiktiga strukturella förändringar, eller är det fortfarande möjligt att vända utvecklingen med rätt insatser?

Källa: länk

Idioten jag ställde frågan till påstod att Sverige behöver ha samma möjligheter till barnafödande som Somalia.

Du menar då att Sverige behöver mer Allah?

Vad tror du då att det är för möjligheter de har som gör att de tillåts ha så många barn där som vi inte har?

Kan det vara värmen? Fattigdomen? Bristen på mat och rent vatten? Att staten inte betalar ut barnbidrag?

FN:s senaste analyser visar att 6,5 miljoner människor i Somalia riskerar att hamna i allvarlig hunger de kommande månaderna. Det motsvarar ungefär en tredjedel av landets befolkning.

Orsakerna är flera och förstärker varandra:
• Extrem torka efter flera misslyckade regnperioder
• Konflikt och internflykt som gör det svårt att odla och nå hjälp
• Kraftigt minskat humanitärt stöd från omvärlden
• Höga matpriser som gör basvaror oöverkomliga för många

FN:s IPC‑klassificering pekar på att runt två miljoner människor kan hamna i nivåer som motsvarar akut hunger (IPC 4) om inget förändras. Barn drabbas hårdast – nästan två miljoner barn under fem år riskerar akut undernäring.

Det här är alltså inte en ”framtida” kris. Den pågår nu, och den förvärras.

Frågan är:

Hur länge kan världen fortsätta minska stödet när klimatkriserna blir fler och hårdare? Och vad betyder det att humanitärt bistånd allt oftare styrs av geopolitik snarare än behov?

Nyfiken på hur ni andra ser på det här – är det här en kris som ens går att lösa utan långsiktiga strukturella förändringar, eller är det fortfarande möjligt att vända utvecklingen med rätt insatser?

Källa: länk