Citat:
Stora oklarheter kring Leif Ljungqvist vittnesmål
Den 15 maj 1996 hölls ett förhör med Jan A, som satt i samma bil som Leif ”Chevamannen” Ljungqvist, med anledning av ett inslag i TV4:s Kalla Fakta. Förhöret E9978-1-H finns tillgängligt på WPU men är i berörda delar maskerat.
I förhöret, som nu blir känt i sin helhet, framgår att Jan A är av uppfattningen att Leif Ljungqvist inte kan ha bevittnat mordet på Olof Palme på det sätt han senare har påstått. Enligt Jan A har Leif sannolikt aldrig sett gärningsmannen över huvud taget. Jan menar att Leif har ”hittat på”, att ”han byggde upp det där”, och ifrågasätter hans uppriktighet.
Jan och Leif var bekanta och bodde grannar i Vallentuna. De upplevde mordet tillsammans i Leifs Chevrolet, och Jan kan därför redogöra för vad som sades på plats, på väg hem i bilen samt senare hemma vid köksbordet tillsammans med deras respektive fruar, liksom hur Leifs berättelse enligt Jan successivt förändrades under åren därefter.
Enligt Jans minnesbild såg han händelsen på cirka 20–30 meters avstånd. Det tog en viss tid innan de lokaliserade var på gatan smällarna kom ifrån. Vid det laget hade gärningsmannen vänt sig om och avlägsnat sig springande in i gränden. Förloppet var snabbt. Jan A uppger att han endast såg gärningsmannens rygg när han försökte uppmärksamma Leif på detta.
På platsen, när polisen gick runt och frågade vittnen vad de sett, var det aldrig aktuellt att Leif skulle lämna något vittnesmål om egna iakttagelser.
På väg hem i bilen diskuterades händelsen mellan dem och med barnen som nu befann sig i bilen. Under detta samtal ska Leif ha sagt att det var Jan, inte han själv, som hade sett ryggtavlan på en person som försvann in i gränden.
Väl hemma samlades de i familjen Anderssons kök och pratade om händelsen i ungefär en timme. Enligt Jan handlade Leifs kommentarer uteslutande om vad Jan själv hade sett – ”absolut ingenting om att han hade sett någonting över huvud taget”.
Jans uppfattning är att Leif senare har använt Jans berättelse, uppgifter han själv plockade upp på platsen från andra vittnen samt information från media för att successivt bygga på sin egen historia.
Vad gäller Christer Pettersson (CP) framgår i förhöret att han var klasskamrat med Jan A. När Pettersson blev aktuell i utredningen reagerade Jan med ”en chock”. Han uppger att sättet att röra sig på påminde om CP:s, men att han för den skull inte kunde påstå att det var Pettersson – endast att ”älgklivet” påminde om hans rörelsemönster.
Jan ska ha berättat detta för Leif, som han uppfattar senare inlemmade uppgiften i sin egen berättelse. Jan beskriver det som att han själv ”inte existerade”. Han ska ha konfronterat Leif med detta och andra omständigheter samt ifrågasatt om de ens hade suttit i samma bil, vilket enligt Jan ledde till spänningar mellan dem.
I slutet av förhöret ifrågasätter Jan Leif Ljungqvist uppriktighet och hans motiv till att gå ut och agera på det sätt han gjort.
https://limewire.com/d/wt9P1#TIXTtLMfIH
Den 15 maj 1996 hölls ett förhör med Jan A, som satt i samma bil som Leif ”Chevamannen” Ljungqvist, med anledning av ett inslag i TV4:s Kalla Fakta. Förhöret E9978-1-H finns tillgängligt på WPU men är i berörda delar maskerat.
I förhöret, som nu blir känt i sin helhet, framgår att Jan A är av uppfattningen att Leif Ljungqvist inte kan ha bevittnat mordet på Olof Palme på det sätt han senare har påstått. Enligt Jan A har Leif sannolikt aldrig sett gärningsmannen över huvud taget. Jan menar att Leif har ”hittat på”, att ”han byggde upp det där”, och ifrågasätter hans uppriktighet.
Jan och Leif var bekanta och bodde grannar i Vallentuna. De upplevde mordet tillsammans i Leifs Chevrolet, och Jan kan därför redogöra för vad som sades på plats, på väg hem i bilen samt senare hemma vid köksbordet tillsammans med deras respektive fruar, liksom hur Leifs berättelse enligt Jan successivt förändrades under åren därefter.
Enligt Jans minnesbild såg han händelsen på cirka 20–30 meters avstånd. Det tog en viss tid innan de lokaliserade var på gatan smällarna kom ifrån. Vid det laget hade gärningsmannen vänt sig om och avlägsnat sig springande in i gränden. Förloppet var snabbt. Jan A uppger att han endast såg gärningsmannens rygg när han försökte uppmärksamma Leif på detta.
På platsen, när polisen gick runt och frågade vittnen vad de sett, var det aldrig aktuellt att Leif skulle lämna något vittnesmål om egna iakttagelser.
På väg hem i bilen diskuterades händelsen mellan dem och med barnen som nu befann sig i bilen. Under detta samtal ska Leif ha sagt att det var Jan, inte han själv, som hade sett ryggtavlan på en person som försvann in i gränden.
Väl hemma samlades de i familjen Anderssons kök och pratade om händelsen i ungefär en timme. Enligt Jan handlade Leifs kommentarer uteslutande om vad Jan själv hade sett – ”absolut ingenting om att han hade sett någonting över huvud taget”.
Jans uppfattning är att Leif senare har använt Jans berättelse, uppgifter han själv plockade upp på platsen från andra vittnen samt information från media för att successivt bygga på sin egen historia.
Vad gäller Christer Pettersson (CP) framgår i förhöret att han var klasskamrat med Jan A. När Pettersson blev aktuell i utredningen reagerade Jan med ”en chock”. Han uppger att sättet att röra sig på påminde om CP:s, men att han för den skull inte kunde påstå att det var Pettersson – endast att ”älgklivet” påminde om hans rörelsemönster.
Jan ska ha berättat detta för Leif, som han uppfattar senare inlemmade uppgiften i sin egen berättelse. Jan beskriver det som att han själv ”inte existerade”. Han ska ha konfronterat Leif med detta och andra omständigheter samt ifrågasatt om de ens hade suttit i samma bil, vilket enligt Jan ledde till spänningar mellan dem.
I slutet av förhöret ifrågasätter Jan Leif Ljungqvist uppriktighet och hans motiv till att gå ut och agera på det sätt han gjort.
https://limewire.com/d/wt9P1#TIXTtLMfIH
Bra, Omiga!
Ingen överraskning (för dem som har läst den maskade versionen på wpu.nu).
Ali Lindholm tog emot LL:s tips den 1 mars kl 12.15 (observera: LL lämnar inget signalement).
Kaj Hahne tog emot JA:s tips den 1 mars kl 13.30 (JA lämnar signalement).
Krinsp Börje Wingren ringde båda samma kväll.
Sedan hände inget förrän i april (bortsett från att Wingren ringde LL den 2 mars och frågade om gärningsmannen kunde ha burit en mockapäls).
Kanske är Wingren en del av förklaringen. Wingren ringde först LL (en och en halv timme senare ringde han JA). Wingren körde sin vanliga stil. Han krävde ett signalement.
Wingren trodde att LL hette Ali. Det var mycket att göra den 1 mars.
__________________
Senast redigerad av Lebel 2026-01-17 kl. 14:37.
Senast redigerad av Lebel 2026-01-17 kl. 14:37.
