Utbränd 1½ år efter att ha börjat jobba som lärare.

Vet inte äns var jag ska skriva. Jag är så trött...

Jag har ett heltidsjobb där jag alltid måste vara på plats och har till och med svårt att få komma loss för vårdmöten. Jag har nått en punkt där jag knappt orkar gå till jobbet alls. Går med tunga steg och kan knappt resa mig när jag sitter själv. Jag började jobba här hösten 2024 och uppmärksammade redan några månader in på jobbet för min chef att arbetsbördan är för hård men fick i svar att "jag kommer inte ihåg de första 3 åren när jag jobbade inom det här yrket". Jag har gått en jävla 4 år lång universitetsutbildning för detta men vill känner redan 1½ år in att det inte går längre. Vad ska man göra? Bara säga upp sig och hoppas att man får a-kassa? Försöka (antagligen för jäves) att få sjukskrivning?

Innan jag började jobba här var jag redan på svagare anti-dep och jag känner mer och mer att jag helst skulle vilja sova för evigt i en säng av jord.

Jag söker genuina svar på vad jag faktiskt skulle kunna göra och stöd. (Nej jag är inte svenska lärare jag vet att jag skriver bedrövligt, ni behöver inte kommentera det).

Det kan väl inte vara en nyhet, att skolans värld är tuff.

Vad du ska göra kan bara du själv avgöra.

A-kassa får du säkert, även om du säger upp dig. Men du åker på 45 dagars karens.

Den nya A-kassan innebär också en snabbare nedtrappning, så redan efter 100 dagar sänks ersättningen. Sedan återigen var hundrade dag.

Många behöver komplettera med försörjningsstöd.

Det finns väl andra arbetsplatser än just där du är nu?

Byt spår helt och hållet redan nu, innan du blir allvarligt sjuk. Du kan alltid återvända till skolan senare i livet.

Som jag har skrivit i andra trådar på samma ämne: Jag känner ett flertal lärare som de senaste 5-10 åren har lämnat läraryrket. Samtliga höll på att bli eller är utbrända. Det är oerhört dysfunktionellt i den svenska skolan idag och lönerna är alldeles för låga i förhållande till arbetsbördan.

Bytt jobb under 2026 - nånting med barn som lågstadielärare eller liknande - där du har nytta av dina kunskaper. Kom ihåg att du arbetar för att leva - du lever inte för att arbeta.

Vi är i samma sits, dock jobbar jag ej som lärare.
Men jag har jobbat med något jag verkligen älskat, men den glädjen finns ej kvar och just nu sjukskriven pga utmattningssyndrom och man är så jävla jävla trött..

Jag ska helt byta inriktning. Ha intresset som en hobby istället.

Våga ta hjälp, finns SPOT där du bor? Kan vara en skön tillgång att få prata med.

Jag hade börjat med att prova gå till läkare och försöka få till en sjukskrivning. Det låter ju som utmattningssymptom att du inte kan resa dig upp från stolen. Om du träffar rätt läkare så tror jag nog att denne kommer se allvaret i detta.

Men du känner ju till din egna symptombild bäst själv. Tror du att denna trötthet hade försvunnit om du hade haft ett annat arbete? Dvs är den verkligen kopplad till just jobbet och bara det? Eller mår du dåligt i allmänhet?

Kan man inte fixa försörjningsstöd när man har karens? Ifall man helt enkelt inte har pengar för att klara sig.

TS har säkert bostad, bil eller andra tillgångar som soc isåfall kommer tvinga honom att sälja först. Dvs förstöra hans liv.

Checka ut mentalt, sluta bry dig om ditt jobb, gör enbart minsta möjliga och flyt ovanpå. Antingen blir din tillvaro drägligare eller så får du sparken och slipper skiten.

Leta efter ett jobb du trivs med, även om din utbildning då känns bortkastad. Jag känner inte dig men det kanske är så att du känner dig tillfredsställd av andra saker än du föreställer dig att du gör.

Du skulle behöva sjukskr men det är svårt att få. Byta jobb har du nog inte krafter till. Hemsk situation. Skulle du klara dig ek att gå ner i tid o kanske få kraft att söka nytt el säga upp dig o timjobba?

Jo har du verkligen 0 tillgångar så borde man kunna det