Citat:
Såg precis klart första avsnittet. Jag har aldrig följt denna Joakim tidigare, men min spontana känsla är att han försöker distansera sig från sitt tidigare liv genom att framställa sin mamma som orsaken till allt som gått fel. Det känns som om han vill göra en total image-förändring, från omogen bråkstake till seriös vuxen affärsman, och använder en dramatisk berättelse om sin uppväxt som verktyg. Han väljer denna väg då han de facto hyser ett personlig agg mot henne för att hon tvingades överge honom (och hans obearbetade diagnoser) i unga dagar. Det blir nästan löjligt enkelt för Joakim att både kanalisera och börja tro på sina egna påhitt i mediasofforna, eftersom han verkar ha gått runt i åratal med obearbetad frustration och aldrig haft modet att ta itu med det traumat på riktigt.
Att han nu reagerar kraftfullt och tar in advokater när hans berättelse ifrågasätts förstärker för mig bilden av någon som vill försvara den version av verkligheten som han byggt sin karriär på. Han har tjänat mycket pengar på historien och lär inte få det ekonomiskt svårt framöver, men han kommer också att behöva leva med konsekvenserna av att människor nu får se en annan sida av saken. För mig framstår mamman, styvpappan, styvfarmor och de andra i dokumentären som betydligt mer trovärdiga än han själv. Fastän han borde krypa till korset och sannolikt hade tjänat mer pengar på att skriva ännu en bok om lögnen, är det ändå mer bekvämt för hans psykiska mående att försöka rida ut stormen och behålla de anhängare som redan svalt hans påhitt. Det är min spontana reaktion efter första avsnittet.
Att han nu reagerar kraftfullt och tar in advokater när hans berättelse ifrågasätts förstärker för mig bilden av någon som vill försvara den version av verkligheten som han byggt sin karriär på. Han har tjänat mycket pengar på historien och lär inte få det ekonomiskt svårt framöver, men han kommer också att behöva leva med konsekvenserna av att människor nu får se en annan sida av saken. För mig framstår mamman, styvpappan, styvfarmor och de andra i dokumentären som betydligt mer trovärdiga än han själv. Fastän han borde krypa till korset och sannolikt hade tjänat mer pengar på att skriva ännu en bok om lögnen, är det ändå mer bekvämt för hans psykiska mående att försöka rida ut stormen och behålla de anhängare som redan svalt hans påhitt. Det är min spontana reaktion efter första avsnittet.
Ja, att göra en offentlig pudel à la Paolo Roberto är aldrig rätt väg att gå i dessa dagar. Då blottar man strupen för alla på sig.