Sannolikhet i ett determiniskt universum

Om vi utgår ifrån att universum är deterministiskt(huruvida det är det eller ej finns det några andra trådar man diskutera i, i denna tråd sväljer man bara att universum är deterministiskt.).

Vad är sannolikhet och sannolikhetslära i ett sådant universum?

Eftersom allt är "förutspått", avgjort mm kan man då resonera i termer kring sannolikhet?

Blir det en slags bedömning helt från en betraktares perspektiv?

Jag kan knappast påstå att det är sannolikt att x kommer att inträffa?

Hur resonerar ni?

Universum är inte deterministiskt. Kvanteffekter garanterar slumpmässighet, förutan vilken universum vore en fullständigt homogen materiemassa.

Utan kvanteffekter hade vi inte haft sannolikheter, utan givna storheter.

Allt är möjigen förutspått på makronivå, det vill säga planetära banor, men inte på mikronvå. Fotosyntes är föremål för kvanteffketer, så även människors neurala nätverk.

Som jag skriver i första meningen är det inte diskussionen och diskussionen börjar med antagandet att det är det. Det finns några trådar redan där man diskuterar om det är det eller icke.

Sannolikhet är alltid baserat på den kunskap du har. Har någon singlat en slant och du inte har sett resultatet är sannolikheten för dig 50% att det är krona även efter det att den landat och utfallet är klart.

Uppenbart att det inte är deterministiskt om man observerar allt som händer i omvärlden och i politiken, och alla korkade och kloka förslag från politiker som dyker upp.

Det där är ju helt och hållet en tolkningsfråga och tolkningen av kvantmekaniken är ju mig veterligen en öppen fråga. Som Xenonen påpekar är ju sannolikhet också något man kan tolka baserat på den kunskap man har (och här är det ju innbyggt i kvantmekaniken att vi inte kan ha full kunskap).

Till saken hör att saker och ting kommer utveckla sig på ett och endast ett sätt och vilket detta sättet är kan man post factum konstatera. Det som skiljer den som post factum konstaterar detta och den som observerar utvecklingen i realtid är ju bara kunskap och det faktum att man inte kan ha full kunskap om världens tillstånd betyder ju att det inte finns något som hindrar att världens tillstånd mycket väl kann innehålla den informationen som är nödvändig för att det slutgiltiga utfallet skall vara entydigt bestämt. Dvs alltså deterministiskt.

Innan du kommer och drar något experiment som motsäger determinism så baserar ju sig den slutsatsen på att man gjort antaganden om det dolda tillståndet som kanske inte stämmer (och dessa antaganden kan ju experimentellt inte verifieras heller).

Sannolikhet är något man tar till då modellerna inte är 100% tillförlitliga.
Det kan också vara för att man inte har tillgång till all information och gör uppskattningar.

Sedan tror jag personligen att slumpen påverkar skeenden, jag är inte övertygad om att man kan beräkna exakt vilken cell som utvecklas till cancer och när ens i teorin.

Åter igen är det inte diskussionen. Du får helt enkelt låtsas att universum är deterministiskt om du är övertygad om motsatsen. Om nu politiken betér sig helt annorlunda än vad du förutspått så är det kanske helt enkelt pga att du inte är duktig nog att begripa och förutspå den. Men även det är inte diskussionen.

Får man problem med sin trovärdighet, antingen som determinist eller i sin sannolikhetsbedömning?

Det är sannolikt att x kommer att inträffa snart.... men framtiden är redan given.

Men ja då blir det snarare:

Det är sannolikt att x kommer att inträffa snart baserat på vad vi vet.... men framtiden är redan given.

Kan då inte ha några plausibla skeenden hos materia utan allt är strikt ödes bestämt vilket visar hur korkad deterministism är. Nej man måste öppna för fundamentalt medvetande som källa till en fri vilja så att universum får en kreativ aspekt. Lokalt finns denna kreativitet hos det levande som en komplex form av materia så att livet kan utvecklas.

Som redan antytts, sannolikhetslära handlar om att hantera informationsbrist. Även om den relevanta delen av tillvaron fungerar deterministiskt i praktiken, så är kausaliteten ofta så komplex att utfall inte låter sig beräknas (tex tärningskast, väder). Det kallas ibland kaos, vilket avser system som inte kan beräknas annat än i teorin.

In träder sannolikhetsläran som innebär en reell möjlighet att ha en sakligt grundade uppfattningar om förväntade utfall av för praktisk beräkning alltför komplexa system.

Sannolikhetslära är inte blott en formaliserad akademisk disciplin, utan en adaptiv funktion vi och allt levande har inom sig. Den deterministiska tillvaron är i praktiken inte möjlig att fullt ut observera och förutse för de organismer som lever i den, så arbetsredskapet är efterhand uppdaterade predikativa modeller.

Denna interna, dynamiska och sofistikerat bayesianska apparat för sannolikhetsberäkning är påslagen och i högsta grad aktiv i varje vaket ögonblick.

I determinism finns inte egentliga sannolikheter. Det finns chans/risk för redan utstakade utfall.