Maoister under det sena 1900‑talet byggde vidare på Lenins teori om arbetararistokratin. Lenin menade att imperialismens övervinster kunde användas för att köpa lojalitet hos ett privilegierat skikt av arbetare i de rika länderna, vilket försvagade revolutionära tendenser. Maoist Third Worldists (MTW) gick längre och hävdade att hela arbetarklassen i de imperialistiska staterna – Europa, Nordamerika och Japan – i praktiken är en del av denna aristokrati. Därmed betraktas arbetarna i den globala södern, särskilt i Asien, Afrika och Latinamerika, som den verkliga proletära kraften. Enligt denna syn är klasskampen i norr begränsad till reformism, medan revolutionen förväntas komma från de hårdast exploaterade folken i syd.
1. Är hela arbetarklassen i de imperialistiska länderna en del av arbetararistokratin, eller finns det fortfarande ett exploaterat proletariat i norr?
2. Kan revolutionen i Europa och Nordamerika endast ske genom solidaritet med befrielserörelser i den globala södern?
3. Hur påverkar välfärdsstaten och starka fackföreningar i länder som Sverige synen på arbetarklassens revolutionära potential?
4. Är konsumtionsnivåer och materiella privilegier i norr ett bevis på att arbetarna här är ”köpta” av imperialismen?
5. Vilken roll kan migrantarbetare och rasifierade grupper i de rika länderna spela i att bryta arbetararistokratins dominans?
6. Om den verkliga proletära kraften finns i syd, hur bör revolutionära rörelser i norr organisera sig – som stödtrupper eller som självständiga aktörer?
7. Kan global kapitalism kollapsa utan en revolution i de imperialistiska centrumen, eller räcker det med uppror i periferin?
Lästips: Lenin
1. Är hela arbetarklassen i de imperialistiska länderna en del av arbetararistokratin, eller finns det fortfarande ett exploaterat proletariat i norr?
2. Kan revolutionen i Europa och Nordamerika endast ske genom solidaritet med befrielserörelser i den globala södern?
3. Hur påverkar välfärdsstaten och starka fackföreningar i länder som Sverige synen på arbetarklassens revolutionära potential?
4. Är konsumtionsnivåer och materiella privilegier i norr ett bevis på att arbetarna här är ”köpta” av imperialismen?
5. Vilken roll kan migrantarbetare och rasifierade grupper i de rika länderna spela i att bryta arbetararistokratins dominans?
6. Om den verkliga proletära kraften finns i syd, hur bör revolutionära rörelser i norr organisera sig – som stödtrupper eller som självständiga aktörer?
7. Kan global kapitalism kollapsa utan en revolution i de imperialistiska centrumen, eller räcker det med uppror i periferin?
Lästips: Lenin