Trump/Putins 28-punktsplan – första realistiska chansen till fred i Ukraina?

Fast sådant gäller bara så länge man inte försöker avryssifiera hans grannländer. Givetvis. Börjas det avryssifieras så kommer Putin. Så klart.

Det här så kallade 28-punktsavtalet kan man absolut diskutera, men då måste man också säga rakt ut vad det faktiskt innebär och framför allt bemöta den sorts ryska trollnarrativ som syns i inläggen ovan.

För det första: att kalla planen realistisk och påstå att den tar hänsyn till omständigheterna är exakt den typ av retorik Kreml har använt i tio år. Det handlar om att normalisera ett överfall genom att presentera det som ett naturtillstånd. En angripare som ockuperar ett område skapar inte fakta som resten av världen måste acceptera. Och ingen fredsprocess i modern tid bygger på att den som startar kriget ska belönas med land.

Sedan fortsätter det i samma stil. Ukraina borde enligt dessa skribenter acceptera större territorieförluster eftersom “skurkarna i Kiev” har orsakat problemen. Det är en bisarr logik. Ukraina blir angripet, men skulden läggs ändå på Ukraina. Det är som att skylla ett rån på den som blev överfallen för att hen inte gav upp plånboken tillräckligt snabbt.

Därefter kommer den eviga ryska propagandalistan om påstådd terror mot ryskspråkiga, attacker mot rysk kultur och förtryck av den ryskortodoxa kyrkan. Det finns inga oberoende rapporter som styrker det här. OSSE, FN och andra observatörer har granskat situationen i många år. Resultatet är detsamma varje gång: påståendena är nonsens. Men trollen upprepar dem lika troget som om de hade ett manus framför sig, vilket de sannolikt också har.

När texten mynnar ut i att man borde straffa människor i väst för att de varit kritiska mot Ryssland blir det rent parodiskt. Det är nästan som om skribenten tror att resten av världen ska införa någon form av straffdomstol för att folk inte applåderar Kremls agerande. Den sortens fantasier hör hemma på VK, inte i en diskussion som utger sig för att vara seriös.

Det är därför ganska tydligt vad det här egentligen handlar om. Det är inte geopolitik. Det är inte en ärlig läsning av ett fredsavtal. Det är ett försök att paketera rysk propaganda som “sunt förnuft”. Fasaden är tunn och man ser rätt igenom den.

Och om någon verkligen tror att Ukraina ska ge upp territorium, avstå från säkerhetsgarantier och samtidigt lita på att Ryssland ska respektera ett nytt avtal när de brutit varje tidigare avtal, då är problemet inte att världen är orättvis. Problemet är att man blivit grundlurad av sin egen propaganda.

Det börjar bli pinsamt att höra folk prata om “fredsavtal” med Ryssland som om vi har att göra med någon oövervinnerlig supermakt. Det här är ett land som tappat hundratusentals soldater, som inte ens lyckats ta en mellanstor ukrainsk stad utan att förvandla halva sin armé till krigsminnen, och som tvingas tigga artillerigranater av Nordkorea. Ändå ska Europa låtsas som att Kreml sitter på någon sorts strategisk allmakt.

Europa borde sluta romantisera rysk militär kapacitet. Den ryska armén är inte “fruktad”. Den är ett monument över sovjetiskt rost, korruption och inkompetens. Deras “elitförband” har gång på gång visat sig bestå av halvt odugliga värnpliktiga, alkoholproblem och generaler som planerar operationer som om det vore 1973. Rysslands krigsmakt är i praktiken en Potemkinkuliss: imponerande på avstånd, fallfärdig när man tittar närmare.

Och ändå står EU och stampar som om man hade en titan framför sig. I verkligheten har Europa större ekonomi, större försvarspotential, modernare teknik, bättre industri och fler allierade än Ryssland någonsin kan drömma om. Problemet är inte kapacitet. Problemet är ryggrad. Europa har alla verktyg som behövs för att knäcka Kremls äventyrspolitik, men använder dem som om man var rädd att väcka en björn som redan ligger nedsövd i halva kroppen.

Det är skrattretande att vissa fortfarande talar om “förhandlingar” och “kompromisser” med ett land som knappt kan producera egna mikrochips och vars flottor sjunker snabbare av cigarettfimpar än av fiendens attackvågor. Det är inte en stormakt. Det är ett land som spelar stormakt – och som bara kommer undan med det för att Europa alltid kliver två steg bakåt när Ryssland hostar.

Om EU någon gång i modern tid visade den beslutsamhet och enighet som man försöker låtsas ha, skulle Kreml snabbt inse att dess militära luftslott inte håller för ens en mild bris av verklighet. Europa behöver inte frukta Ryssland. Det är Ryssland som i grunden fruktar ett Europa som slutar ducka.

Det är dags att kasta den gamla bilden av den “skräckinjagande” ryska militärmaskinen i papperskorgen. Den tiden är förbi. Det här är en överdimensionerad, överskattad apparat som inte klarar ett enda större mål utan att köra fast. Europa sitter på alla trumfkort. Det enda som saknas är viljan att spela dem.

Avryssifieras? Finns inga etniska ryssar, bara folk från Mellanöstern, muslimer, Mongoler etc som kallar sig ryssar i Ryssland. En "standardryss" är en mongolliknande man, 170cm , stora öron, liten näsa och pre-neandertalar-utsernde. Putina har slående likheter.

Nu är det inte så att USA kan bestämma något. Om Ukraina inte går med på avtalet utan istället beslutar att fortsätta kriget m.h.a Europa så blir det ett Europa med begränsad beslutsförmåga som bestämmer. Men jag tror inte att Ukraina är så pigga på det. Möjligen vill man förhala fredsförhandlingsprocesserna och invänta ett USA utan Trump.

Allt handlar om USAs utrikespolitik i Europa under 1900-talet. Sovjets inflytande skulle begränsas och med NATO kultiverades alla politiker som skulle få regera. Efter Sovjets fall förlorade vänstern i Europa sin relevans. De rörelser som stötts av Sovjet tvärdog men även de som var antikommunister förlorade fotfästet eftersom de bara var accepterade just som antkommunister.

Och något liknande skedde med demokraterna i USA: med slutet på Kalla kriget de förlorade demokraterna och demokratin relevans för USAs maktelit. Människor kan styras via moderna media och tillväxtsamhället kan försörja innevånarna och missnöje kan hanteras utan risk för allvarlig kris. (Sedan kom den billiga arbetskraften i Asien in i bilden, men det är en annan konflikt).

Förändringarna skapar ett maktvacuum i Europa där de CIA-kontrollerade nätverken av rikspolitiker, kärnvapnen och Rysslands framtidsplaner är de viktigaste komponenterna. USA backar militärt i Europa och vill inte bli direkt inblandade i de kommande konsekvenserna av utvecklingen i Ukraina.

Allt talar för ett annalkande krig i Europa som leder till att såväl Europa som Ryssland läggs i ruiner medan USA, som är delansvarig för situationen i Europa, kanske klarar av att hålla sig utanför det värsta...

Detta är något av det bästa som skrivits i denna tråd (vilken i övrigt är fullkomligt nedlusad av inlägg från panikslagna rysstroll som inser att slutet nu är nära för kloakriket Ryssland)! Kudos!

Mycket intressant att ryssen tas på allvar och att denna ”fredsplan” (som är så absurd att den rimligtvis enbart borde medföra en axelryckning) har en egen tråd. Två saker är viktiga att hålla i minnet;

1) Ingen civilisation kan överleva om den belönar rå brutalitet, lömskhet och depravation (dvs essensen av dagens Ryssland), och

2) Världen (särskilt vår tämligen svagbegåvade media) måste lära sig att genomskåda ryssens skrangliga kulissbyggen och uppenbara propaganda. Innan Sovjet föll fanns INGA förståsigpåare eller media som förutsåg hur illa ute ryssen var. Ville man se tecken så fanns de. Men man lät sig luras av det ryska (nedärvda) bluffandet. Det är svårt för många att fatta vidden av ryssens förmåga till blåljugande. Men världen måste en gång för alla ta till sig att det enda ryssen egentligen har gedigen kunskap i är propaganda och lögner. Att lita på ryssen är lite som att gå på en trolleri- eller illisionistföreställning och faktiskt tro på att ”kaninen försvann i hatten”. Ryssland är rök och speglar. En illusion. En bluff. Dags att de nu avslöjas en gång för alla. Så att de kan börja sitt tillfrisknande och långa vandring till att bli ett (någorlunda) normalt land. De har samma jobb att göra med sitt land som tysken efter WW2.

Don TACO i US har snart glömt denna ”fredsplan” och detsamma bör vi övriga göra. Den är irrelevant. Vilket även visas av hur desperat alla rysskollaboratörer i tråden försöker övertyga oss övriga om att den är ”nödvändig och realistisk”. Den är skräp. En bluff. Dags att gå vidare.

Det är tydligt att Trump och Putin har en allians.
Kan man ens räkna USA som en NATO-medlem så länge Trump är president?
Är man lite cynisk kan man tro att Trump vill att Ryssland ska fortsätta attackera Europeiska länder.

Det tycker nog Putin själv t.o.m, men det är fel. Putin ser bara ut som någon som ansiktsoperats för många gånger. De får något slags, förstorat asiatisk, utplattat ansikte. Jämför Putin i början av 2000-talet och nu. Finns ju nästan inga likheter.

Det kallas realpolitik, något som även europeiska politiker brukade begripa sig på.

I sådana här sammanhang, d v s när storhetsvansinniga diktatorer attackerar fredliga grannländer, har Europa lite dåliga erfarenheter av ”realpolitik”. Vi la ner rätt mycket energi på att diskutera avtal med Hitler på 30-talet men allt var tidsslöseri eftersom Hitlers mål var utökande av Tysklands territorium och inte något av det jidder han officiellt använde som ursäkt för sina aggressioner. Nej, det blev ett bistert uppvaknande för Europa då Hitler sen anföll Polen som den maktgalna dåre han var. Vi gör inte om samma misstag med Putin. Både han och denna (ryska?) fredsplan kan slängas på historiens soptipp.

Ryssland kan få detta.
Alla områden som i dagsläget ockuperas bli demilitariserade. Krim får en ännu tydligare och en än mer långt gången autonomi. Tiden för territoriell expansion är slut.

Du låter fortfarande som en dålig parodi på Per Ahlmark, vars grammofonskiva har hakat upp sig.,

Jag ser fram emot att (bildigt talat) en bakbunden Ursula i slutändan kommer att få se någon ukrainsk ledare skriva under ett fredsavtal där Ukraina permanent avstår territorium (Krim, Donbass m m) till Ryssland och går med på en del andra ryska krav., Eftersom det kommer att vara det enda möjliga, "den Enda Vägen" som ni högerliberaler brukar säga - hej, Carl Bildt!

Dock tror jag inte att den ledaren för Ukraina kommer att vara Zelensky - han är nog utstädad vid det laget.

USA har mycket goda möjligheter att sätta tryck på Brysselgänget och begränsa deras handlingsfrihet.