Citat:
Om man bankar på en radio så kan ljudet ändras, men det betyder inte att radiokanalen som spelas på den har sitt ursprung i samma radio
Jag kan inte svara på vad Quoi specifikt anser, jag förklarade bara hur deras strikta åsikter om determinism faktiskt egentligen ska tolkas.
Att man kan ändra hur hjärnan tänker med kemiska substanser visar tydligt att det inte alls kan vara totalt deterministisk, det beror på omständigheterna, och inte alla dessa omständigheter är deterministiska. Alltså, om ett externt ämne (en icke-determinismisk omständighet) kan ändra utfallet av tänkandet, kan beslutet inte ha varit totalt förutbestämt.
Och det är svårare att hålla en deterministisk linje blir det när man ser personer som arbetar kreativt i grupp och någon måste vika för en annan, och då följer en massa olika faktorer som kan spela in, och vilken faktor som personerna låter spela in beror mycket på deras värderingar och vilken vikt de väljer att lägga på att till exempel följa grupptryck eller inte. Dessa kan tyckas vara val som är deterministiska, men endast till en viss del. Just förmågan att reflektera över sina värderingar (t.ex. "Är min integritet viktigare än gruppens harmoni?") är vad som definieras som att ha en vilja. Valet kan anses vara fritt eftersom det baseras på individens egna, medvetet granskade skäl, även om skälen i sig är orsaksbestämda så gör personen en personlig bedömning, men man kan kanske säga att det egentligen bara blir ett fritt val när de olika alternativen väger jämnt, annars är ju sannolikheten störst att man väljer det föredragna alternativet, men det finns ju också det uttryck som säger "att bita i det sura äpplet", så även ovälkomna alternativ kan väljas.
Själv tycker jag att människor i betydligt större omfattning skulle uppvisa val som de inte logiskt kan förklara om alla deras val skulle vara deterministiska, såvida man inte menar att logik är grunden till det deterministiska, men då skulle ju ologiska åtgärder som någon bestämmer sig för faktiskt visa att de inte valt deterministiskt, så hur man än vänder sig så är ryggen bak.
Att man kan ändra hur hjärnan tänker med kemiska substanser visar tydligt att det inte alls kan vara totalt deterministisk, det beror på omständigheterna, och inte alla dessa omständigheter är deterministiska. Alltså, om ett externt ämne (en icke-determinismisk omständighet) kan ändra utfallet av tänkandet, kan beslutet inte ha varit totalt förutbestämt.
Och det är svårare att hålla en deterministisk linje blir det när man ser personer som arbetar kreativt i grupp och någon måste vika för en annan, och då följer en massa olika faktorer som kan spela in, och vilken faktor som personerna låter spela in beror mycket på deras värderingar och vilken vikt de väljer att lägga på att till exempel följa grupptryck eller inte. Dessa kan tyckas vara val som är deterministiska, men endast till en viss del. Just förmågan att reflektera över sina värderingar (t.ex. "Är min integritet viktigare än gruppens harmoni?") är vad som definieras som att ha en vilja. Valet kan anses vara fritt eftersom det baseras på individens egna, medvetet granskade skäl, även om skälen i sig är orsaksbestämda så gör personen en personlig bedömning, men man kan kanske säga att det egentligen bara blir ett fritt val när de olika alternativen väger jämnt, annars är ju sannolikheten störst att man väljer det föredragna alternativet, men det finns ju också det uttryck som säger "att bita i det sura äpplet", så även ovälkomna alternativ kan väljas.
Själv tycker jag att människor i betydligt större omfattning skulle uppvisa val som de inte logiskt kan förklara om alla deras val skulle vara deterministiska, såvida man inte menar att logik är grunden till det deterministiska, men då skulle ju ologiska åtgärder som någon bestämmer sig för faktiskt visa att de inte valt deterministiskt, så hur man än vänder sig så är ryggen bak.