Citat:
Varning för långt inlägg.
https://www.expressen.se/debatt/debatt-pedofiler-ska-domas-innan-de-begar-brott/
https://www.regeringen.se/contentassets/b341d49208c2416e9df20fdcde7f5ec3/lagradsremiss-ett-utvidgat-straffansvar-for-forsok-forberedelse-och-stampling-till-brott.pdf
Jag roade mig igår med att tröska igenom och analysera den remiss som överlämnades till lagrådet den 16 oktober. Det är det här lagförslaget Jimmie Åkesson refererar i sin debattartikel.
https://www.expressen.se/debatt/debatt-pedofiler-ska-domas-innan-de-begar-brott/
https://www.regeringen.se/contentassets/b341d49208c2416e9df20fdcde7f5ec3/lagradsremiss-ett-utvidgat-straffansvar-for-forsok-forberedelse-och-stampling-till-brott.pdf
Jag roade mig igår med att tröska igenom och analysera den remiss som överlämnades till lagrådet den 16 oktober. Det är det här lagförslaget Jimmie Åkesson refererar i sin debattartikel.
I tråden har det senaste dygnet lagförslaget, efter läsning av Åkesson-artikeln, uppfattats så, att nu är "Lex Dumpen" snart på plats och polisen kommer att ta över det arbete Dumpen gör idag. Så enkelt är det dock inte.
Artikeln och remissen talar om dels försök, dels förberedelse. Den första delen rör försök.
Vad Dumpen opinionsbildar och lobbar för är en lag som stadgar att så snart en person tror sig ha kontakt med ett verkligt barn i sexuellt syfte, men i själva verket är det en vuxen, förövar personen ett brott, närmast försök till "grooming", något som idag inte är straffbelagt ("otjänligt försök").
Det Åkesson skriver i artikeln, är att polis kan ingripa, till exempel genom att ta över ett verkligt barns chattkonversation och från den punkten ska det då vara möjligt att lagföra personen.
Det här är ett exempel som anges i lagrådsremissen. Gott så, men flera begränsningar ur ett Dumpen- och polisiärt perspektiv finns enligt det lagförslag som nu ligger på lagrådets bord:
När fara för brottets fullbordan är utesluten på grund av en myndighets åtgärd, ska försöket ändå utgöra brott. Det här är det nya, men inte mer än så.
Begränsningen ligger då i dels
A) myndighetsåtgärd som ingripande i ett (av gärningspersonen mer eller mindre initierat) händelseförlopp;
B) omfattar den nya regleringen bara myndighets åtgärd, inte privatpersoners;
C) ska det alltjämt för straffbart försök fordras att en person har påbörjat "ett visst brott".
A:
De situationer som avhandlas i lagförslaget är att polisen på olika sätt ska kunna agera så fullbordat brott aldrig kommer till stånd, men ändå gripa personen för brottsligt försök (vapen utbytt mot attrapp, narkotika utbytt mot lagligt medel, verkligt barn utbytt mot en polis i en chatt).
Lagförslaget träffar inte den situationen att polis á la Dumpen från scratch, så att säga, spelar ett barn:
I grunden, vilket uttrycks i remissen, är den nya regleringen inte tänkt att ändra på de generella försöksprinciperna (det skulle rubba en grundval i svensk rättsordning och kräver en mer genomgripande analys).
B:
Att lagförslaget endast omfattar myndighets åtgärd medför att ett ingripande från Dumpen inte leder till straffbart försök, ens om en Dumpenfiskare skulle ta över chattkonversationen från ett verkligt barn - Dumpen är ingen myndighet. I det läget är och förblir försöket "otjänligt", åtminstone som huvudregel. Detta krokar i punkt C nedan.
C:
För att ett otjänligt försök, på grund av myndighets åtgärd, ändå ska vara brottsligt, krävs att någon har påbörjat ett visst brott. Det där med "visst" är avgörande, och diskuteras i remissen.
"Visst" indikerar att det ska vara fråga om ett konkret, unikt brott i ett enskilt fall som har påbörjats.
Så är aldrig fallet i en Dumpensituation - den objektiva förutsättningen "verkligt barn" saknas. Jämför det med vapnet som utbyts mot attrapp eller det verkliga barnet som utbyts mot polis - då är det straffbart försök:
Från början fanns den objektiva förutsättningen "vapen" och "barn".
En situation som inte omfattas av lagförslaget, såsom jag tolkar det, är följande.
Polis får för sig att på måfå och utan samband med spaning efter ett "visst brott" lägga socker i påsar i ryggsäckar och placera ut i en park. Syftet är att gripa den som tror sig finna narkotika.
Anta att en person, som inte är föremål för spaning på grund av något ("visst") brott, passerar och i sanning och bevisligen tror sig ha kommit över narkotika. Något konkret brott, rent objektivt, var aldrig möjligt att fullborda. Tron/uppsåtet räcker inte för straffbart försök i det läget.
Dumpens fiskare, och även en fiskande polis á la Dumpen, är ryggsäcken.
Den andra delen av remissen, och Åkessons artikel, handlar om förberedelse.
Vid förberedelse krävs inte att det är fråga om ett konkret "visst brott" som har påbörjats, utan det räcker med att man har uppsåt att utföra en brottstyp. Förberedelsebestämmelsen skiljer sig på den punkten från försöksstadgandet.
Här kan det bli som Åkesson skriver, att den som i sexuellt syfte reggar ett konto under falsk flagg på ett digitalt ungdomsforum och därvid får kontakt med ett verkligt barn, skulle kunna dömas för förberedelse till ett allvarligt sexualbrott, inklusive våldtäkt mot barn (exempel från remissen).
Frågan är då om polis (eller Dumpen) skulle kunna snoka runt på dylika fora, identifiera dessa konton och gripa (alternativt lämna över till polis - Dumpen) personer för förberedelse, till och med innan de har fått kontakt med ett barn.
Frågan är vidare om polis skulle kunna spela barn á la Dumpen, få kontakt med ett konto, som förvisso är sig självt (Anders, 53), varvid denne Anders uttrycker sexuellt brottssyfte, och därefter gripa Anders för förberedelse.
Huruvida dessa situationer omfattas av den nya förberedelsebestämmelsen får kommande rättstillämpning/praxis utvisa. Remissen ger inga klara besked på den punkten.
Lagförslaget om förberedelse diskuterar även en vidgning av planeringsåtgärder; tankar manifesterade i handling.
Frågan är då:
Är det att i sexuellt syfte dyka upp på en överenskommen plats med vad man bevisligen tror är en 14-åring (Dumpenscenariot) en sådan planeringsåtgärd som skulle kunna konstituera straffbar förberedelse? Framtida rättstillämpning får ge svaret.
Hursomhelst, klart står att denna nya lagstiftning på inget sätt hindrar att Dumpen fortsätter sitt arbete. Snarare kan kanske Dumpen bidra till fall där förberedelse prövas rättsligt.
Lagförslaget utgör emellertid inte en kopia av det Dumpen egentligen vill se i lagstiftningsväg:
Försök till grooming ska vara straffbelagt, även om det hela tiden har varit en vuxen i andra änden och även om det är en polis.
Den situationen är som sagt alltjämt "otjänlig" (jämför ovan diskussionen om "visst brott" samt myndighets ingripande i ett redan, objektivt sett, påbörjat brottsligt händelseförlopp).
Artikeln och remissen talar om dels försök, dels förberedelse. Den första delen rör försök.
Vad Dumpen opinionsbildar och lobbar för är en lag som stadgar att så snart en person tror sig ha kontakt med ett verkligt barn i sexuellt syfte, men i själva verket är det en vuxen, förövar personen ett brott, närmast försök till "grooming", något som idag inte är straffbelagt ("otjänligt försök").
Det Åkesson skriver i artikeln, är att polis kan ingripa, till exempel genom att ta över ett verkligt barns chattkonversation och från den punkten ska det då vara möjligt att lagföra personen.
Det här är ett exempel som anges i lagrådsremissen. Gott så, men flera begränsningar ur ett Dumpen- och polisiärt perspektiv finns enligt det lagförslag som nu ligger på lagrådets bord:
När fara för brottets fullbordan är utesluten på grund av en myndighets åtgärd, ska försöket ändå utgöra brott. Det här är det nya, men inte mer än så.
Begränsningen ligger då i dels
A) myndighetsåtgärd som ingripande i ett (av gärningspersonen mer eller mindre initierat) händelseförlopp;
B) omfattar den nya regleringen bara myndighets åtgärd, inte privatpersoners;
C) ska det alltjämt för straffbart försök fordras att en person har påbörjat "ett visst brott".
A:
De situationer som avhandlas i lagförslaget är att polisen på olika sätt ska kunna agera så fullbordat brott aldrig kommer till stånd, men ändå gripa personen för brottsligt försök (vapen utbytt mot attrapp, narkotika utbytt mot lagligt medel, verkligt barn utbytt mot en polis i en chatt).
Lagförslaget träffar inte den situationen att polis á la Dumpen från scratch, så att säga, spelar ett barn:
I grunden, vilket uttrycks i remissen, är den nya regleringen inte tänkt att ändra på de generella försöksprinciperna (det skulle rubba en grundval i svensk rättsordning och kräver en mer genomgripande analys).
B:
Att lagförslaget endast omfattar myndighets åtgärd medför att ett ingripande från Dumpen inte leder till straffbart försök, ens om en Dumpenfiskare skulle ta över chattkonversationen från ett verkligt barn - Dumpen är ingen myndighet. I det läget är och förblir försöket "otjänligt", åtminstone som huvudregel. Detta krokar i punkt C nedan.
C:
För att ett otjänligt försök, på grund av myndighets åtgärd, ändå ska vara brottsligt, krävs att någon har påbörjat ett visst brott. Det där med "visst" är avgörande, och diskuteras i remissen.
"Visst" indikerar att det ska vara fråga om ett konkret, unikt brott i ett enskilt fall som har påbörjats.
Så är aldrig fallet i en Dumpensituation - den objektiva förutsättningen "verkligt barn" saknas. Jämför det med vapnet som utbyts mot attrapp eller det verkliga barnet som utbyts mot polis - då är det straffbart försök:
Från början fanns den objektiva förutsättningen "vapen" och "barn".
En situation som inte omfattas av lagförslaget, såsom jag tolkar det, är följande.
Polis får för sig att på måfå och utan samband med spaning efter ett "visst brott" lägga socker i påsar i ryggsäckar och placera ut i en park. Syftet är att gripa den som tror sig finna narkotika.
Anta att en person, som inte är föremål för spaning på grund av något ("visst") brott, passerar och i sanning och bevisligen tror sig ha kommit över narkotika. Något konkret brott, rent objektivt, var aldrig möjligt att fullborda. Tron/uppsåtet räcker inte för straffbart försök i det läget.
Dumpens fiskare, och även en fiskande polis á la Dumpen, är ryggsäcken.
Den andra delen av remissen, och Åkessons artikel, handlar om förberedelse.
Vid förberedelse krävs inte att det är fråga om ett konkret "visst brott" som har påbörjats, utan det räcker med att man har uppsåt att utföra en brottstyp. Förberedelsebestämmelsen skiljer sig på den punkten från försöksstadgandet.
Här kan det bli som Åkesson skriver, att den som i sexuellt syfte reggar ett konto under falsk flagg på ett digitalt ungdomsforum och därvid får kontakt med ett verkligt barn, skulle kunna dömas för förberedelse till ett allvarligt sexualbrott, inklusive våldtäkt mot barn (exempel från remissen).
Frågan är då om polis (eller Dumpen) skulle kunna snoka runt på dylika fora, identifiera dessa konton och gripa (alternativt lämna över till polis - Dumpen) personer för förberedelse, till och med innan de har fått kontakt med ett barn.
Frågan är vidare om polis skulle kunna spela barn á la Dumpen, få kontakt med ett konto, som förvisso är sig självt (Anders, 53), varvid denne Anders uttrycker sexuellt brottssyfte, och därefter gripa Anders för förberedelse.
Huruvida dessa situationer omfattas av den nya förberedelsebestämmelsen får kommande rättstillämpning/praxis utvisa. Remissen ger inga klara besked på den punkten.
Lagförslaget om förberedelse diskuterar även en vidgning av planeringsåtgärder; tankar manifesterade i handling.
Frågan är då:
Är det att i sexuellt syfte dyka upp på en överenskommen plats med vad man bevisligen tror är en 14-åring (Dumpenscenariot) en sådan planeringsåtgärd som skulle kunna konstituera straffbar förberedelse? Framtida rättstillämpning får ge svaret.
Hursomhelst, klart står att denna nya lagstiftning på inget sätt hindrar att Dumpen fortsätter sitt arbete. Snarare kan kanske Dumpen bidra till fall där förberedelse prövas rättsligt.
Lagförslaget utgör emellertid inte en kopia av det Dumpen egentligen vill se i lagstiftningsväg:
Försök till grooming ska vara straffbelagt, även om det hela tiden har varit en vuxen i andra änden och även om det är en polis.
Den situationen är som sagt alltjämt "otjänlig" (jämför ovan diskussionen om "visst brott" samt myndighets ingripande i ett redan, objektivt sett, påbörjat brottsligt händelseförlopp).
Intressant. Jag har nu också läst lagrådsremissen och de uttrycker sig ganska dunkelt om hur de vill förändra synen på otjänligt försök. Men om ryggsäcksfallet skriver de så här:
I rättsfallet hade en person tagit med sig en ryggsäck som han hade hittat i ett förrådsutrymme. I ryggsäcken fanns påsar som innehöll mjöl och socker. Påsarna hade placerats i ryggsäcken av polisen i stället för den narkotika som tidigare funnits där. Hovrätten uttalade att det skulle vara att utsträcka det straff-bara området alltför långt att döma någon för försök till brott i en situation där en i förväg uppgjord brottsplan inte funnits utan tidigast kan ha gjorts upp när den handlande av en slump påträffade de aktuella påsarna. Personen frikändes därför från försök till grovt narkotikabrott. Med den nya bestämmelsen som nu föreslås skulle agerandet kunna bedömas som ett straffbart otjänligt försök, trots att gärningen framstår som påtagligt ofarlig.
Straffbar trots att det inte var narkotika.
Jämför:
Straffbar trots att det inte var ett barn.
Om de nu vill ändra innebörden av otjänligt försök i detta fall så att denna situation blir straffbar:
Gm trodde att det var narkotika redan innan försöket påbörjades, trots att narkotikan redan då var utbytt mot något annat. Objektivt saknades vid försökets påbörjan förutsättningar för brottets fullbordande.
...så bör väl även denna situation bli straffbar:
Gm trodde att det var ett barn redan innan försöket påbörjades, trots att "barnet" redan då var en vuxen. Objektivt saknades vid försökets påbörjan förutsättningar för brottets fullbordande.
Eller missar jag något?
