Yngre som äldre intresserade av retro-spel?

Jag är inte direkt yngre även om jag kanske inte känner mig så gammal. Jag hade åtskilliga TV-spel och det sista var Luxors spelkonsol. Det var faktiskt den svenska versionen av den första konsolen med utbytbara kassetter någonsin.

Sen blev det Vic-20 som i jämförelse kändes som ett fantastiskt lyft, och året efter C64 som var ännu bättre. Ett antal år efter blev det Amiga...

Så att jag har ett intresse för retro-spel är kanske inte så konstigt... Det är kul att spela, se på videos av och lyssna på musik ifrån den tiden då spel och datorer var något nytt och spännande. Jag har även vissa känslor för en del PC-spel och demos från 90-talet.

Men... Jag har upptäckt att det verkar finnas en del yngre som är intresserade av retro-spel och som håller på med emulatorer och annat. Jag tycker bara det är kul såklart... Bara bra om folk från yngre generationer kommer i kontakt med spel från spelens guldålder.

Fast är detta vanligt? Jag kan helt klart erkänna att mitt intresse inte skulle varit så stort om jag inte haft dessa datorer när jag var yngre och spelat de spelen...

Sen sträcker mitt intresse sig lite utanför detta, då jag även är intresserad av saker som TV-spelens historiska utveckling, datorers utveckling, konsoler från 90-talet etc. Jag stör mig dock lite på allt fokus på Nintendo. Allt som har med spel på 80- och tidigt 90-tal, har inte att göra med Nintendo. De fanns de av oss som hade C64 och Amiga istället...

Så hur är det med detta? En trend bland en del yngre att testa äldre spel och vad driver dem i så fall?

PS. Kan också nämna att jag gillar gamla arkadspel. Dessa portades dock ofta till olika plattformar så ibland var det mest där jag spelade dem.

Många spel nu för tiden är för krångliga och har man bara tid att spela en kort stund så är det enklare med ett retrospel eller som nu när mycke finns på telefonen.

Ett spel som exempelvis ”The last ninja” på C64, hur många bildsekvenser var spelet egentligen? Tror det kanske var 20 max och då räknas spelet till ett stort spel och med tanke på laddtider och ingen möjlighet till att hitta fusk på nätet så tog det sin tid. Tror själv jag aldrig klarade hela spelet.
Nu är ett spel med under 50 timmar lite så där och man vill gärna ha AAA-titlar med story på 100-150 timmar och sen några hundra till för att göra allt.

Själv spelar jag nu endast PC och just nu landat i SCUM.

Finns mycket om retro spel på youtube som är en primär underhålnings källa för unga idag. Vilket gör att fler unga får up ögonen för det.
Mitt intresse är högst någonstans mällan 90 tallet till 2010.

De har blivit vanligare tror jag, mycket new retro kommer ju ut ideligen men sen finns det ju de och även vuxna som tycker att allt gammalt är skit, dålig grafik osv

Ja, många spel på mobil har retro-liknande grafik och gameplay. Vissa har också varit direkta portningar från Amiga faktiskt. Både Pinball Dreams och Wings fanns. Många fler också...



Last Ninja var kanske inte så stort men ganska svårt. Hur bra var du på att hoppa över stenar vid en flod eller träsket? Vi klarade ta oss vidare men inte direkt lätt i början. Så även om det med dagens mått inte var så långt så var det ändå krävande. Men kul tyckte jag... Annat spel som kom ut lite senare jag gillade kring den tiden var Test Drive. Det var nog första spelet av typen "välj en sportbil och rejsa med".

Jo, finns mycket videos med play throughs och liknande.

En trend är att spel släpps i någon version på Steam eller remake...

”Det var bättre förr”-trenden spelar in. 80-talet har varit poppis i nära nog två decennier nu.

Begreppet retro är för övrigt föränderligt. PS2 är retro. Nintendo DS är retro likaså. Man brukar väl dra gränsen vid 15-20 år gammalt = retro.

Fördelen med äldre spel är direktheten; inget krångel med massa knappar och kameror, inget internetkrav, inga uppdateringar som stör, bra musik och melodier och inte som i moderna spel något slags ständig, trist ljudmatta.

Vissa spel kan man bara hitta i retrolådan då de inte görs i ens nya versioner längre. Mr Driller är ett sånt spel vad jag vet.

Det som är roligt är att många yngre har tröttnat på den avancerade grafiken som finns idag och istället föredrar äldre retrospel.

Så det är en bra utveckling.

Spelmediumet har gått lite samma väg som film. Få innovativa ideér, söndervattnande av samma koncept vi redan har sett tusen gånger. Spelen blir alldeles för ambitiösa och släpps sällan färdiga. Sedan läggs all vikt på att pracka på spelaren skins, DLC:er och season pass (?) Har inte ens orkat sätta mig in i vad ett sådant är.

Nej, det var bättre förr.

Fast det där slipper man till stor del om man inte spelar det senaste MP-spelet. Finns liksom inga skins eller säsongspass i Baldurs Gate 3.

Det har du helt rätt i. BG3 är ett av mina absoluta favoritspel från de senaste åren.
Jag generaliserar här ovan.