Citat:
Ursprungligen postat av
Bobbyboi
Frågan är varför någon skulle vilja förhandla, och än mindre att ingå avtal, med ryssland (i.e. den psykotiske dvärgen i kreml) överhuvudtaget?
Ett rimligt svar på frågan varför man överhuvudtaget skulle ingå avtal med Ryssland (eller, för den delen, med USA – som inte heller alltid har ett prickfritt facit när det gäller att hålla avtal) är att alternativen i praktiken är ännu sämre.
Låt oss titta på huvudscenarierna:
1. Ukrainas militära framgång
Anta att Ukraina – mot alla odds och all militär logik – skulle besegra Ryssland på slagfältet och hota kontrollen över exempelvis Krim. En hårt pressad ledning i Moskva kunde då, i desperation och självbevarelsedrift, välja att använda kärnvapen mot Kiev. Risknivån i ett sådant läge är svindlande hög och inte bara teoretisk.
2. Ukrainas militära motgångar
Om Ukraina i stället förlorar på slagfältet kan landet helt upphöra att existera som självständig stat. Då skulle Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Moldavien över en natt stå med Ryssland som direkt gränsgran*ne. Det är ett scenario med geopolitiska konsekvenser långt utanför Ukrainas gränser.
Med andra ord: oavsett om militära utvecklingen pekar uppåt eller nedåt finns det bara två realistiska vägar – och båda är farliga. Förhandlingsspåret, hur svårsmält det än kan vara, framstår därför som det minst riskabla alternativet. Att avfärda det helt är att acceptera potentiella följder som i båda ytterligheterna kan bli katastrofala.