Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

SE uppgav inte att han hörde skotten. SE uppgav att han hörde en "avgassmäll" när han var 20 meter norr om mordplatsen (40 meter från Skandias entré). Det var inte "5 - 6 sekunder" innan SE kom till mordplatsen (det tar 14 sekunder att gå 20 meter enligt Trafikverkets norm för gånghastighet). Vittnen feltolkar ofta tider och avstånd. Vad tipsmottagningen antecknade den 1 mars (att SE hörde "avgassmällen" när han "just kommit ut på gatan") strider inte mot SE:s uppgift i senare förhör (att SE hörde "avgassmällen" när han var 40 meter från Skandias entré). SE hade "just kommit ut på gatan" när han var 40 meter från Skandias entré.

Alla tillgängliga uppgifter visar att SE kom till mordplatsen närmare en minut efter skotten. Det stämmer även med SE:s uppskattning (den 10 mars) att den första polisbilen kom efter "3 - 4 minuter". Områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25. Den första polisbilen kom 20 sekunder senare. SE talade med väktarna HO och AK i Skandias reception i "ett par minuter" och "ganska mycket" efter utstämplingen 23.19 eller 23.20 (vilken tid som var rätt har aldrig bevisats). Att gå i rask takt från Skandias entré till mordplatsen tog 40 sekunder.

SE uppgav inte att han vände OP i framstupa sidoläge. SE sa inte ett ord om sina egna livräddande åtgärder förrän i fjärde och sista förhöret den 25 april.

Vad SE sa den 25 april var att "flickan tar pulsen och vi två andra försöker och få den här personen som visade sig vara Olof Palme i framstupa sidoläge för att blodet skall kunna rinna undan". Det är inte motbevisat. Tvärtom. Det stöds av AH:s uppgift den 2 april att "det var någon började rycka i benen" och väninnan KJ:s uppgift samma dag att "sen så var det någon som sa, jag vet att han skall ligga i framstupa sidoläge, varför gör ni så här".

Att YN och AZ mötte en man som påminde om SE (och hade en likadan handledsväska) är inte konstigt. YN och AZ fick syn på SE "5 - 6 steg" väster om manskapsbodarna på Tunnelgatan. YN och AZ gick på den norra sidan av manskapsbodarna (den norra passagen låg i rak linje med gången bredvid skjulet med containern). SE valde den södra sidan (publiken hindrade SE att välja den södra sidan i Rapport den 6 april). Samma sida som SE valde när han återvände en kort stund senare (E63-C).

Ingen frågade SE vilken sida han valde när försökte springa ifatt poliserna (för att ge dem LP:s uppgifter om gärningsmannens signalement). Poliserna sprang på båda sidorna. Peter Wikström och Klas Gedda sprang på den norra sidan. Jan Hermansson och Claes Djurfeldt sprang på den södra sidan (A14205-2-A släpptes 2020).

YN och AZ kunde inte undvika att möta SE väster om manskapsbodarna (som framgår av E15-1, E63-A och E63-C) efter det korta samtalet med poliserna vid Luntmakargatan (som bara var "c:a 10 sekunder"). Ingen frågade YN och AZ om de mötte någon väster om manskapsbodarna. Ingen frågade SE förrän den 25 april. Då kunde han inte minnas vem han mötte där. SE sprang långsamt i snömodden på Tunnelgatan (inte lika snabbt som i Rapport den 6 april). "Det verkade som om det var jobbigt för honom att springa" (E15-1).

YN var osäker och feltolkades när Ström förhörde henne den 2 mars. AZ saknade tolk och feltolkades när Ström förhörde honom den 3 mars (att AZ behövde tolk framgår av E15-2-B). Krimjourens missvisande referat av mordnattens korta telefonförhör med LJ (som gav intrycket att YN och AZ berättade för LJ vid trappkrönet att de mötte en springande man på David Bagares gata innan de mötte LJ) bidrog till Ströms feltolkning av YN och AZ. Ström "visste" vad YN och AZ hade sett innan de förhördes den 2 och 3 mars.

Förhören är referat (Ströms tolkning av vittnenas uppgifter). Inte dialogförhör. Polisen kan inte hitta ljudinspelningarna av Ströms förhör med YN och AZ den 2 och 3 mars (enligt polisens besked 2023). Trots att Ström förhörde YN och AZ i polishuset på Kungsholmen (E63-8-A). Vid fotovisningsförhöret med YN den 4 mars och tidskontrollen med AZ den 13 mars utgick man från att Ströms tolkning var rätt.

När man läser AZ:s egna ord den 16 maj (E15-2-B släpptes 2020) framgår att YN och AZ fick syn på SE ("en tjock kille med en rock") när YN och AZ var "5 - 6 steg" väster om manskapsbodarna på Tunnelgatan. Det var "snömodd" och "nedförsbacke" där också. Väster om manskapsbodarna på Tunnelgatan fanns inga parkerade bilar (som på David Bagares gata) som hindrade YN att se SE:s handledsväska och vad han gjorde med blixtlåset.

AZ såg ingen på David Bagares gata (E15-2-B släpptes 2020). AZ såg inte "ett jävla dugg" på David Bagares gata (som spaningsledningen konstaterade den 11 juni). "Han är inget vittne." Den första som YN och AZ mötte var LJ vid trappkrönet. Som även framgår av Hermanssons rapport den 5 mars (A14205-1-A släpptes 2020).

Hermanssons rapport visar att YN och AZ svarade poliserna (som de mötte vid Luntmakargatan) att de mötte LJ vid krönet. Ingen före LJ.

Ströms egen beskrivning (E63-8-A släpptes 2020) visar att "det sprang män lite överallt" när YN förhördes den 2 mars. När YN intervjuades av journalister framgick att YN och AZ var onyktra (kvällen började med spritförtäring i AZ:s lägenhet på Ringvägen 155) och att YN inte kunde minnas var de mötte poliserna (eller deras frågor).

YN trodde att de mötte poliserna vid trappfoten (i radioprogrammet Kanalens intervju 1988) eller i trappan (i TV-dokumentären "Satans mördare" 1995). Inte vid Luntmakargatan (18 meter väster om trappfoten). YN trodde att LJ var blond (E15-1). LJ var mörkhårig. YN var inte "fullständigt nykter" som Holmér påstod i boken 1988. Ingen frågade i förhören. YN lämnade inte namn och nummer till en polis vid mordplatsen för att hon såg något viktigt. Poliserna som mötte YN och AZ vid Luntmakargatan beordrade dem att lämna namn och nummer till en polis vid mordplatsen. Oavsett vad de såg. Som framgår av Hermanssons rapport. Liksom taxiföraren HJ lämnade YN namn och nummer till pinsp Kjell Östling vid mordplatsen.

Mötet med LJ vid trappkrönet var "några sekunder" (E15-2-A). LJ hann bara fråga om någon "sprang förbi". YN pekade bara, "liksom jakande" (E15-B). Mot klubben på Johannesgatan 8 som hon och AZ nyss hade lämnat. YN pekade bara, hon sa inget. Enligt AZ (E15-2).

Att SE inte såg poliserna när han vände vid Luntmakargatan var heller inte konstigt. Skjulet med containern skymde sikten mot trappkrönet.

https://www.flashback.org/leave.php?u=https%3A%2F%2Fdrive.google.com%2Ffile% 2Fd%2F1Aqhv7EedKOggXFw0_Kt9eI6kW8d1FKEw%2Fview

MP3-version finns här: https://gofile.io/d/lg5eeZ

Om någon vill ladda ner den.

För den som lyssnar bekräftar det också att YN såg mannen på dvbg. Inte för att så många har tvekat.

Knappast.

"Jag tror att jag har mött en man som kom springande på David Bagares gata.

Jag fick den känslan i alla fall."

Vad intervjun bekräftar är att Borgnäs hade all anledning att fråga AZ vad han såg.

Ingen journalist intervjuade AZ.

Trots att AZ:s uppgifter visar att han var mer tillförlitlig än YN.



Inte de godtrogna.

SE uppger att han befann sig vid eller i höjd med annonspelaren då han hör smällen eller smällarna (det varierar). Enligt uppgift stod den 15 meter ifrån mordplatsen. Han berättar vidare att han närmast småsprang fram på Sveavägen. Givet dessa förutsättningar tog det honom inte 14 sekunder att transportera sig till mordplatsen efter att ha hört smällandet. Man kan i tillägg till detta notera att han i media i april berättar att han "rusar" fram till mordplatsen efter att ha hört "skotten".

Jag misstror dock SE av ett antal skäl och tror att närmast sanningen ligger hans uppgifter i tipssamtalet 1/3 där han berättar just att han just kommit ut på Sveavägen då han hör en smäll. Den första missar han eftersom han inte hunnit öppna dörren.

Därefter redigerar han bort 40-60 sekunder ur förloppet (egentligen mer eftersom han stryker väktarsamtalet) och befinner sig därmed alldeles intill skottögonblicket.

Per Häggström provgår sträckan från stämpelur till mordplats och den tar i ledigt tempo cirka en minut att tillryggalägga. Vilket torde varit det tempo SE höll eftersom han av allt att döma i själva verket inte hade bråttom alls. Och påstår vidare att samma sträcka tog "maximalt" 20 sekunder att avverka.


Ja. Men han försöker alltså att påskina något annat.

Tack för kommentar.

Det är lite oklart om SE var vid Götabankens och bankomatens gemensamma entré 20 meter norr om Tunnelgatan (22 meter för att vara exakt) eller vid annonspelaren några meter söderut. SE verkar själv tro att de låg ungefär lika långt från Tunnelgatan. Avståndet 20 meter nämner han dock vid alla tre tillfällena.

Den 10 mars: När Engström var ca 20 meter från korsningen vid Tunnelgatan hör han en smäll. Han reagerar inte särskilt för detta, utan tolkar det som en smällare eller avgasknall. Ljudet tolkar han såsom kommandes framifrån. Engström brydde sig dock ej om att söka lokalisera varifrån ljudet kom.

Den 11 mars: När E då var på väg Sveavägen söderut och var ungefär mittför en jättestor 3-sidig annonspelare i höjd med Götabankens lilla kontor där på Sveavägen så uppfattade E det som en vanlig smällare från en plats framför sig. Han uppskattar att han då befann sig ungefär 20 meter ifrån platsen där smällaren hördes vid hörnet Tunnelgatan - Sveavägen.

Den 25 april: Jo när jag kommer i höjd med lilla filialkontoret, Götabankens, som ligger i Skandiahuset, i höjd med en hög trekantig reklampelare så hör jag ett ljud som jag uppfatta som en smällare. Ganska typisk smällare. Väldigt vanligt mitt i centrala Stockholm är att man hör avgassmällar ifrån bilar och sådant.

Att SE (liksom de flesta vittnen) hade lite svårt för avstånd kan nog alla hålla med om. Den 25 april säger han även att det är 40 meter från Skandias entré till Tunnelgatan. Rätt svar är 60 meter.

Ditt antagande (i enlighet med tipset den 1 mars) att SE hörde det andra skottet när han "just kommit ut på gatan" och missade det första skottet kan inte avvisas.

I så fall var uppgiften i senare förhör (20 meter norr om Tunnelgatan) sannolikt ett minnesfel. Ingen frågade vad den skillnaden berodde på (om det fanns en skillnad och SE faktiskt menade "just kommit ut på gatan" den 1 mars och inte 40 meter söder om Skandias entré).

Att den skillnaden är suspekt har jag svårt att förstå. Den flyttar ju SE närmare mordet. Varför skulle SE flytta sig själv 40 meter närmare mordet om han hade något att dölja?

Det är ju lika dumt som Sven Anérs fantasier om dörren som larmade. Dörren larmade av en känd orsak (personalen i butiken La Carterie) och fanns på övre källarplan och inte på Skandiahusets baksida.

Det låter ju lite som ett sammanträffande att denne Sven Georg Forsberg skulle stå skriven tillsammans med både en mamma och en pappa som hade namnet Forsberg, samtidigt som den egentlige pappan då är Harry Forsberg. Vad mer kan du delge som stöd för att Sven Georg faktiskt är son till Harry Forsberg?

Inget.

Jag menar att detta sannolikt är fallet i och med att det får stöd av en rad andra uppgifter.

Ja, det är svårt att se hur det att flytta sig närmare mordet skulle misstänkliggöra SE. Den "logik" som föreslås är att gärningsmannen SE är som förment vittne så angelägen om att placera sig intill skotten för att kunna spegla sig själv och på så sätt förekomma utpekanden.

Angående avstånd är sådant svårt att bedöma med ögonen varför det är praktiskt att SE anger en referens och det i huvudsak i form av annonspelaren.

Man kan vidare notera att han i ett senare sammanhang ska ha placerat sig 6-10 meter från mordplatsen (PH:s andra pm https://wpu.nu/images/5/5d/Pol-1987-02-06_OK%C3%84ND_UPPSLAGSKOD_PH-PM-6-feb-1987.pdf)

" När chefsåklagare Krister Peterson skulle hålla den presskonferens där ett resultat skulle presenteras trodde Jan Olsson att man fått fram DNA från axeln på Palmes rock.

– Det finns ju vittnen som talar om att mördaren rörde vid Olof Palmes axel. Ofattbart att kläderna inte är kvar. Det finns ingen vettig anledning att göra så här"

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/olof-palmes-klader-forstorda-som-bevis/