Festande leder till körkortsindragning trots att man är nykter (enda tråden om peth)

Finns det någon kausalitet mellan upprepat höga PEth-värden och risken för att begå rattfylleri?
ChatGPT sade:

Ja – det finns viss kausal koppling mellan upprepat höga PEth-värden och ökad risk för att begå rattfylleri, men sambandet är komplext och inte absolut. PEth mäter alkoholbruk, inte körbeteende – men långvarigt högt alkoholintag är en välkänd riskfaktor för trafikonykterhet.

Alkoholmissbruk och rattfylleri:
- Forskning visar att personer med alkoholberoende eller skadligt bruk har högre risk att köra onyktra – ofta upprepade gånger.
- Enligt svenska studier (bl.a. CAN och Transportstyrelsen) är det vanligt att rattfyllerister har underliggande alkoholproblem, även om de inte alltid syns i blodprov vid gripandet.

Kopplingen i praktiken:

Hög PEth (upprepade gånger) Vad det tyder på Rattfylleririsk?
≥ 0,30 µmol/L Riskbruk, sannolikt daglig/vanemässig alkohol Ja, förhöjd risk
≥ 1,0 µmol/L Kraftigt intag, ofta beroendeproblematik Tydlig riskökning
Lågt PEth (<0,05) Ingen/obetydlig alkoholkonsumtion Låg risk

Ju fler höga PEth-värden över tid, desto mer sannolikt att personen:
- Saknar kontroll över sin alkoholkonsumtion
- Kan fatta försämrade beslut om t.ex. bilkörning efter dryck

Jämför risken för att en person med epilepsi orsakar en biloycka jämfört med en person som har alkoholberoende eller skadligt bruk av alkohol

ChatGPT sade:

Att jämföra risken för att orsaka en trafikolycka mellan personer med epilepsi och de med alkoholberoende eller skadligt bruk av alkohol visar tydligt att alkoholproblematik utgör en mycket större trafiksäkerhetsrisk än epilepsi – särskilt vid obehandlat eller aktivt beroende.

📊 Jämförelse: Trafikolycksrisk

Riskfaktor Relativ olycksrisk (jämfört med frisk kontrollgrupp) Kommentar
Epilepsi (välbehandlad) 1,2–2 gånger högre Låg risk om medicinsk kontroll finns
Epilepsi (dåligt kontrollerad) 3–5 gånger högre Högre risk om anfall förekommer oförutsägbart
Alkoholberoende 5–15 gånger högre Mycket hög risk, även om inte påverkad vid tillfället
Rattfylleri (påverkad vid körning) 25–100 gånger högre Extremt hög risk för olycka
Källa: WHO, Transportstyrelsen, NIAAA (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism), samt flera epidemiologiska studier.

🔍 Förklaring:

🧠 Epilepsi:
Personer med välkontrollerad epilepsi (anfallsfria ≥12 månader) får vanligtvis köra bil med läkarintyg.
I de flesta fall är deras risk för trafikolycka inte dramatiskt högre än normalbefolkningens.
Epilepsianfall vid ratten är mycket sällsynta när sjukdomen är stabil.

🍺 Alkoholberoende/skadligt bruk:
Alkohol påverkar omdöme, reaktionsförmåga och självkontroll – även när man inte är akut berusad.
Forskning visar att personer med alkoholberoende ofta tar större risker i trafiken – t.ex. kör dagen efter, kör med låg promille, eller tar dåliga beslut.
Rattfylleri sker ofta upprepade gånger innan upptäckt – och alkoholberoende är en stark prediktor för detta.

📌 Transportstyrelsens bedömning (Sverige):

Tillstånd Medicinsk lämplighet att köra bil
Epilepsi (kontrollerad) Godkänd efter utredning
Alkoholberoende Ej godkänd förrän stabil nykterhet i minst 12 månader med provtagning (PEth, CDT)

✅ Slutsats:

Alkoholberoende/skadligt bruk utgör en betydligt större risk för trafikolyckor än epilepsi, särskilt om sjukdomen är aktiv eller obehandlad.

Epilepsi med god behandling ger låg olycksrisk – medan alkoholbruk är kopplat till både fler olyckor och större allvar vid olyckor.