Hur går men från att vara KK till att bli ihop?

Detta är väldigt skrämmande för jag är i exakt samma situation. Det är inte vi 2 som träffar varandra?
Jag har börjat träffa mitt ex/KK/whatever efter en tids uppehåll och nu har jag märkt att jag börjar tycka om henne mer och mer. Vi är helt galet lika och har jävligt kul ihop när vi träffas. Men eftersom hennes förflutna innehåller väldigt mycket sökande efter bekräftelse och velande mellan olika personer så vet jag inte ifall det är likadant nu eller om hon har insett att gräset inte var grönare på andra sidan.

Min personliga erfarenhet av KK-relationer är allt annat än bra. Det slutar alltid med att någon får mer känslor än den andra.
Om han är intresserad av något seriösare så kommer du troligen märka det rätt snart. Vi killar har en förmåga att vara mer rakt på sak än tjejer.

de lät bättre än de jag skrev...

Han vill iallafall komma hit på middag så det tar jag som ett gott tecken. Tack för tipsen!

mitt råd till dig är att säga vad du tycker. Att du känner att du vill ta ett steg längre. Tycker han det låter som en bra ide så är det ju skit bra =)

Män uppskattar annars rak kommunikation, vi är inte tankeläsare och det är avtändande med osäkra kvinnor som inte kan kommunicera.

Det där låter mest som ett halvartat försök för att slippa känna sig nobbad. Varför inte bara säga som det är, då får du svar direkt och slösar inte din tid om att drömma och analysera om biobesöket betyder att han ville gifta sig, hade tråkigt eller kanske bara ville se den senaste Marvel filmen...

Brukar sällan bli bra. Finns oftast en anledning till varför man blir just kk.

Ett tips nästan 20 år senare... (Bättre sent än aldrig? )

Fast när man som kvinna är just rak i sin kommunikation till män så anklagar ni ju alltid en för att ”krångla till saker”. Man får veta att man bara säger så, för att ”tjejer alltid säger en sak men menar en annan”. Det tankesättet gör er bara ännu mer krångliga att kommunicera med… Ofta blir man ju inte ens trodd, vilket är fruktansvärt tröttsamt.

Oops det var pinsamt. Ser inte datum med Dark mode, vitt på vitt blir det, fast hur hittade jag ens en tråd äldre än mitt konto?
Nästan så man önskar att man fortfarande knarkade så man kunde skylla på det...

Det är nog skillnad på rak och tydlig kommunikation och ofiltrerat ärlig. Ta min paragraf ovan, det är ofiltrerat och förmodligen "lite" olämpligt att säga socialt.
Det svåra är att hitta rätt balans där. Nu vet jag inte vad det är för sammanhang som grabbar inte tror dig men eftersom du i den andra tråden skrev om killar som inte ville ge upp så misstänker jag att det är just "telefonförsäljare"-typen (inom försäljning är det rent av en sport att vända nej till ja) som pushar?

Det är iaf inga människor jag skulle bry mig så mycket om personligen. Om någon antar att du inte menar det du säger för att du är kvinna är det verkligen någon värd energi? Visst är män mer direkta generellt men bara idioter dömer individer efter data från gruppnivå. Det är ett rent misslyckande i att tolka data.

Hehe, nej det är faktiskt bara här på FB som jag har märkt av det.

Man är tydligen ful för att man skriver att man inte är snygg. Man är tydligen överviktig för att man skriver att man inte är smal. Man är tydligen en ”typiskt svensk kvinna som ingen man vill ha” för att man har valt att vara singel. Ingen tror detta om mig IRL.

Sedan får man läsa ”Kvinnor säger alltid en sak men menar en annan”. Det är faktiskt bevisat att just män misstolkar signaler från kvinnor, och tar dem för sexuella inviter. Så så mycket kan man lita på det uttalandet, haha.

Det absolut enda som flera killar, men även några tjejer, har trott om mig är att jag har varit uppvuxen i en rik familj, som hade mycket pengar och att jag gick i en jättefin skola bara för att den inte var kommunal.

Jag vet inte… Vi bodde i hyreslägenhet, min farsa är sosse och hade en utbildning inom journalistik. Min morsa var sjukpensionär. Vi hade det inte alls gott ställt som alla påstår. Skolan var mest en djurpark.

Detta är en sak som verkligen kan störa mig med andra människor. ”Du har ingen aning om sådant här för du växte upp i överklass”. Telefonförsäljare eller ej, de har inte förmågan att ifrågasätta min egna uppväxt och få mig att tro på vad de säger.

Ja nu vart man ju nyfiken, 20 år senare, hur gick det då? gifta och vuxna barn idag? 🤪