Citat:
Ursprungligen postat av
Pinkeponken
Problemet är att du gör väldigt många antaganden som inte måste vara sanna. Till exempel att YN glömt var hon såg mannen eller att hon bara lämnat kontaktuppgifter till polisen utan att meddela varför hon gör det. Det går att göra andra antaganden som är minst lika troliga och därmed landa i en annan slutsats.
Självklart. Det går att göra andra antaganden (även om de inte längre är troliga). Det finns en anledning att vissa trodde på Ströms referat.
Tre poliser har uppgett att de samlade vittnesuppgifter vid mordplatsen. IW i 2520, LL i 1230 och KÖ i 3230. YN och HJ lämnade namn och nummer till KÖ (det måste ha varit KÖ eftersom det inte var IW eller LL). Du påstår att YN berättade vad hon såg och inte bara lämnade namn och nummer? Då gör du ett antagande.
Sedan 2020 finns nya fakta. Det är inga antaganden.
AZ är feltolkad. Det är bara att jämföra E15-2 och E15-2-A med E15-2-B och spaningsledningens möte den 11 juni. Om AZ är feltolkad är rimligtvis YN feltolkad. AZ saknade tolk i E15-2 och E15-2-A.
YN och AZ fick frågor av poliserna och mötte dem vid Luntmakargatan.
AZ men inte YN minns detta (som framgår av intervjuer med YN).
YN och AZ svarade att de bara mötte LJ vid trappkrönet (A14205-1-A). Det stämmer även med E15-2-A. AZ och poliserna är överens om den saken.
YN och AZ anmodades att lämna namn och nummer till en polis vid mordplatsen, oavsett vad de såg (A14205-1-A). YN och AZ vittnade inte för att de själva var övertygade att de såg något viktigt. De vittnade för att polisen bad dem att vittna.
Mötet vid trappkrönet var några sekunder. De stannade inte ens (E15-2-A). YN pekade mot klubben på Johannesgatan 8 som hon och AZ kom från,
"liksom jakande". Det tyder inte på att hon sa något.
Mötet med poliserna vid Luntmakargatan var
"c:a 10 sekunder" (E15-2-A) eller
"5 - 10 sekunder" (A14205-3).
YN och AZ gick på den norra sidan av manskapsbodarna efter mötet med poliserna vid Luntmakargatan. Det är ett rimligt antagande. Den norra passagen låg i rak linje med gången bredvid skjulet med containern.
SE sprang på den södra sidan av manskapsbodarna. Det är ett rimligt antagande. Han återvände på den sidan (E63-C). Att han sprang på den norra sidan i Rapport den 6 april berodde på publiken på den södra sidan.
Det var snömodd på Tunnelgatan den 28 februari (som alla kan se på polisens foton). Det kunde YN och AZ se. Om det var snömodd på David Bagares gatas södra sida var svårt för YN att se.
Det var nedförsbacke på Tunnelgatan (som alla kan se på polisens foton). Liksom på David Bagares gata.
SE sprang långsammare i snömodd den 28 februari än på barmark den 6 april.
Som framgår av E15-1, E63-A och E63-C hade YN och AZ alla förutsättningar att upptäcka SE när de var
"fem - sex steg" väster om manskapsbodarna, inte
"fem - sex steg" väster om Johannesgatan.
Som alla kan se tyder allt på att SE felplacerades. AZ säger att SE felplacerades. AZ mötte ingen på David Bagares gata. AZ mötte
"en tjock kille med en rock" på Tunnelgatan.
Som alla kan se vilseleddes Ström av krimjourens referat av mordnattens telefonförhör med LJ.
"Det sprang män lite överallt" när YN förhördes (E63-8-A). Då fick krimjourens referat bestämma. YN hade svårt att minnas var hon såg den springande mannen med handledsväskan när hon förhördes två dagar senare. Varför skulle hon minnas honom?
YN och AZ var alkoholpåverkade (som framgår av intervjuer med YN). YN var inte
"fullständigt nykter" (som i Holmérs bok). Ingen frågade i förhören.
Som alla kan se hade Holmér goda skäl att inte medge att Ström vilseleddes att felplacera SE.
Som alla kan se lyfte Holmér inte ett finger för att utreda om SE felplacerades.
Som alla kan se fastnade YN i mediabilden av hennes vittnesuppgifter. Efter Holmérs TV-framträdande den 2 mars och Aftonbladets artikel om LJ, YN och AZ den 4 mars (en av de mest oansvariga artiklarna i utredningens 34-åriga historia). Ingen intervjuade AZ.
YN (1955 - 2024) och AZ (1950 - 2007) slipper fler intervjuer.