Citat:
Ursprungligen postat av
goseigen
Vad har det med kineser som nationalister att göra?
Och tullar är väl just ekonomi?
Om det bara handlade om någon drog tror jag man hade kunnat diskutera det separat, men bra att du har tänkt själv...
Kasta inte sten i glashus…
Nej tullarna är inte just ” ekonomiska ”….
Nu är det inte bara Kina usa sätter tull emot, kanske du har missat när du ”tänkte till ”
USA press emot Kina med tullar har gjort så att all tillverkning av hormoner och droger stått still i 7-8 månader. Finns inte att få tag på i Kina för tillfället
Tullen har gjort så att regeringen agera emot illigal brottslighet, polisen har kontrollerat fabriker där man tillverkar droger och hormoner flera gånger per vecka för att se till att inget tillverkas..
Kina är källan – men Mexiko är transitlandet
Kina tillverkar ofta prekursorämnen (kemikalierna som behövs för att framställa fentanyl), men dessa skickas:
till Mexiko
där karteller omvandlar dem till färdig fentanyl
och smugglar in dem över den södra gränsen till USA
Mexiko = logistisk och produktionsknutpunkt, inte tillverkaren från början – men utan Mexiko, inget flöde.
2. Kanada pekas ut som smuggelväg & svag länk
Även om det är mindre än Mexiko, anklagas Kanada av vissa i USA för:
Att ha svag tullkontroll
Att vara en "bakdörr" för smuggelvägar in i USA
Att fentanyl ibland smugglas in från Asien via flygfrakt, in i Kanada, och sen vidare över gränsen
3. Politiskt tryck = hårda symboliska åtgärder
Trump använder ofta tullar som ett verktyg för att skapa press – även om målet inte är exportlandet:
Mexiko pressas att göra mer mot kartellerna
Kanada pressas att skärpa gränskontroller och samarbete
Det är alltså inte bara logistik – det är geopolitik och symbolik också.
4. USA vill sätta press på hela kedjan
Genom att sätta ekonomiskt tryck på både käll- och transitländer (Kina, Mexiko, Kanada), försöker USA:
Förstöra hela distributionskedjan
Få länderna att samarbeta mer aktivt
Visa hemmaopinionen att man “gör något stort” åt fentanylkrisen
5. Tullhot fungerar som förhandlingsvapen
Både Kanada och Mexiko har efter tullhoten:
Infört nya gränsskyddsåtgärder
Deltagit i samtal med USA om gemensam narkotikakontroll
Satsat mer på att bekämpa smuggelrutter
Så det handlar mycket om påtryckning för att få politiska eftergifter, inte bara om var drogerna kommer ifrån.
tullarna som infördes för att stoppa fentanylflödet och de tullar som Trump införde mot länder som Kina, Mexiko, Kanada, och EU hänger ihop, men inte på ett helt direkt sätt. Det finns dock vissa gemensamma strategiska mål och kopplingar, särskilt i hur tullar används som påtryckningsmedel för att uppnå större politiska och ekonomiska mål.
Här är några sätt som tullarna mot fentanyl och tullarna mot andra länder kan kopplas samman:
1. Handelskonflikten och fentanylbekämpning som en del av Trumps "America First"-agenda
Trump såg handelsbalansen som en nyckelfråga för att återupprätta USA:s ekonomiska och geopolitiska position. Att ställa krav på länder som Kina, Mexiko och Kanada att minska fentanylexporten (och den illegala handeln) var en del av hans större handelsmål:
Kina var känt för att vara en stor leverantör av fentanylpulver och de kemiska prekursorerna, som smugglar in i USA via andra länder.
Mexiko och Kanada blev kritiserade för att fungera som transitvägar eller för att ha svaga tullkontroller som gjorde det lättare för fentanyl att smuggla in i USA.
Genom att använda tullar som ett pressmedel tvingade Trump dessa länder att göra mer för att stoppa fentanylsmuggling.
2. Påtryckningar för att få länder att samarbeta om narkotikakontroll
Trump kopplade samman handelsfrågor och säkerhetsfrågor – där fentanylbekämpning var en central del:
Han använde tullarna som ett sätt att tvinga Mexiko att ta kraftigare åtgärder mot karteller som smugglade droger till USA.
Han använde tullhot mot Kina för att få dem att slutligen underteckna ett avtal där de lovade att förbättra kontrollen av prekursorer (de kemikalier som behövs för att tillverka fentanyl).
Så trots att tullarna inte direkt hindrar fentanylet från att passera gränser, fungerar de som en indirekt press för att få länder att ta mer ansvar för att stoppa drogen vid källan eller vid transitpunkter.
3. Strategisk handel och geopolitiska mål
Trump använde tullar för att omforma globala handelsrelationer:
Kina var ett primärt mål eftersom landet var en av de största källorna för fentanylpulver och prekursorer. Tullarna var också ett sätt att få Kina att ta ansvar för sina produkters spridning av opioider.
Mexiko och Kanada var viktiga som transitländer för smugglad fentanyl. Trump ville att dessa länder skulle intensifiera sitt samarbete för att stoppa smugglingen av narkotika till USA. Tullarna var ett sätt att sätta press på deras regeringar att förbättra sina gränskontroller och samarbete med USA.
4. Tullarna som ett "breda straff" mot flera länder samtidigt
Genom att införa tullar mot både Kina, Mexiko, Kanada och EU försökte Trump skapa en omfattande handelsstrategi där han pressade flera aktörer samtidigt för att:
Bekämpa illegala droger (som fentanyl)
Få länder att acceptera hans krav på mer gynnsamma handelsavtal och större kontroll på narkotikaexport och -smuggling
5. Tullarna som en "morot och piska"-metod
Tullarna fungerar som både morot och piska:
Piska: Länder som Kina, Mexiko och Kanada hotas med ekonomiska konsekvenser om de inte vidtar åtgärder mot fentanylexport och smuggling.
Morot: Om dessa länder gör de åtgärder som Trump kräver (t.ex. mer samarbete i kampen mot narkotikasmuggling eller ökad handel med amerikanska produkter), kan tullarna lätt tas bort eller reduceras.
