Citat:
Ursprungligen postat av
Aramir2
Men det går inte ihop. Om de förhandlar ner tullarna igen så skulle det innebära att produktion utomlands och import blir mer lönsamt igen.
Om det är så att utan tariffer är det mest lönsamt att importera och med tariffer mer lönsamt med inhemsk produktion så innebär ju det att tarifferna måste vara kvar för att produktionen skall vara kvar i USA.
Så fort tarifferna är borta så finns det billigare alternativ och då kommer företagen att välja dem, det är så kapitalism fungerar.
Det tariffer innebär är ett konstgjort sätt att göra inhemska producenter konkurrenskraftiga.
Det kan göras med subventioner också.
Tanken är att förhandla ner tullar till mer respektabla nivåer skulle jag tro, alltså att få ner Europas tullar till 10% istället för 20%. Den där 10%-baseline är nog här för att stanna, och tanken är nog att få ner så många partners som möjligt ner till 10%. Det är väl del av Trumps "art of the deal"; tuff första förhandlingsläge för att sedan komma till en nivå som ses som mycket mindre skadligt. Du såg själv hur Norge och UK var otroligt nöjda med att komma undan med bara 10%.
Förövrigt så har vi själv 10% tullar på amerikanska bilar i EU medan USA har 2% tullar på europeiska bilar, så det är inget som är särskilt radikalt. Däremot är 20% ganska mycket och över 50% på Kina är förödande.
Ja, Trump söker på konstgjort sätt göra inhemska producenter konkurrenskraftiga i den inbördes amerikanska marknaden. Lägg dock märke att dollarn är likaså på konstgjort sätt övervärderad som internationell reservvaluta, något som Trump söker bekämpa och därmed göra USA mer inriktad på produktion än konsumtion. Kina gör tvärtom med sina produkter som de håller billigt genom valutamanipulering och statssubventioner, men genom valutamanipulering så försvagas samtidigt den kinesiska konsumenten som inte prioriteras jämfört med exportmarknaden.
Sådant har man bara råd med när man har en så enorm inre marknad som USA har, och små länder som Sverige skulle aldrig kunna försöka samma sak.
Det är också sant att ifall tariffer i framtiden skulle försvinna så skulle amerikanska produkter försvagas jämfört med produkter från andra länder, men jag känner på mig att de är här för att stanna föralltid. Framförallt då det blir svårt för demokraterna att få bort dem med tanke på den enorma budgetunderskotten USA kommer behöva brottas med i framtiden, och kan knappt tänka mig att demokraterna skulle bli populära på att få tillbaka skatter som Trump lovar få bort för medelklassen och låginkomsttagare för att få bort tullar på utländska varor.
Visserligen skulle wallstreet vilja få bort tullarna, men jag har väldigt svårt att framtida politiker kan få politiska poäng att få bort 300-500 miljarder dollar av inkomster genom tyngre beskattning på lönearbete, speciellt när de behöver vinna Ohio, Pennsylvania, Michigan, etc. för att vinna val. Personligen tror jag att Trump, ifall ingen katastrof sker i ekonomin pga det här (alltså inflation på över 10% eller krasch), har säkrat att republikanerna vinner år 2028 då rostbältet kommer få en rejäl ekonomisk uppsving.
USA har sedan i slutet av 1800-talet den riktiga ekonomiska framgångssagan i amerikansk historia då man just skyddades från dominanta brittiska industrin och därmed kunde bygga upp sin egen industri. När de sedan började få bort tullar år 1913 med Underwood-Simmons Tariff Act så var det ju något som fick amerikanska industrier att lida en hel del, men då Europa sprängde sönder sig själva så hjälpte det dem att stå starkt ett tag (det var väl bara när man öppnade för Asien långt senare som det kollapsade). Lägg dock märke att man introducerar löneskatt samtidigt som man begraver tarifferna, USA växte aldrig någonsin 8% per år igen som var snittet i tariffperioden runt slutet av 1800-talet (delvis något som kan förklaras med den naturliga tillväxten när ett land påbörjar industrialisering, men ändå...).
Men det fanns ju inte tendenser att stora nationella bolag bara flyttar bort sin verksamhet från landet där varan konsumeras, det här med multinationella är en ny tendens som verkligen förändrar kontexten.
