Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Hm, sant. Stupar på det.

Kryptiskt. Någon anser att någon är lik Palme. Av allt att döma någon som kan associeras med Bohemia. EAD-83-2-A talar för en anställd. Syftar han på någon annan i personalen?

Ville endast meddela att [en anställd på Bohemia] belägen på [Tunnelgatan] är mycket lik Olof palme. Han själv liksom andra hade reagerat över detta.

I april tycker han att inrapporteringen är överilad och tar tillbaka det hela.

Enligt XXXXXXXX är ingen av dem speciellt lik Olof Palme.


Är det inte ofta folk som klagar på att de inte blivit kontaktade som däremot gärna själva tar kontakt? Är det trots allt Mancini som står för spaningen om en Palme-lookalike?

Kan han med Hasselbohm som proxy yra på om en snubbe som hatar samhället och är lik Christer Pettersson så. För övrigt en uppgift som verkar syfta på en före detta anställd.


Känner igen detta. Borgnäs fattar som vanligt ingenting. Hasselbohm har snart sagt pratat om allt med Mancini utom just detta. Wall som skulle kräla i dy för att få veta mer om Fallskärms-Håkans kvarlämnade frukostägg hänfaller åt en förbluffande fyrkantighet i ämnet. Eller som han skriver om saken:

Det kan ju vara vilken man som helst som var med på mordplatsen innan ambulansen kom och som på något sätt kände sig delaktig i återupplivningsförsöken. Under förutsättning att uppgiften är korrekt återgiven. Eftersom det inte är den hördes egna ord vi tar del av utan en sammanfattning från en polis så är det väl egentligen en fjärdehandsuppgift: besökaren – anställd eller gäst – den hörde personen – polisen som lyssnar och noterar. Små glidningar i verklighetsbeskrivningen kan i slutändan bli ett resultat som är rätt olikt det som besökaren verkligen upplevt.

Tack, Gunnar. Du sköt inte alls över målet här.

Tröga, murvlar. Gör ert jobb.

Du verkar ställa två teorier mot varandra: Den ensamma galningen som agerar på en plötslig ingivelse, resp. det organiserade attentatet med walkie-talkies, telefonavlyssning, flyktbilar och hela baletten. Det är minst två begrepp som man kan behöva fundera närmare över, och det är det här med planering och det här med slumpen. Om jag förstår dig rätt så ser du två möjliga (och inbördes helt motstridiga) händelseförlopp här, och det blir då också olika typer av mördare:

1. Han var ensam om det här. Han var ute på Sveavägen i något helt annat ärende (t.ex. en promenad eller ett restaurangbesök), och upptäckte av en ren slump Palme utanför bion vid niotiden. Han fick då helt plötsligt den här idén att han skulle skjuta Palme, och gick iväg och hämtade en revolver. Det här skulle få vara det oplanerade och slumpmässiga scenariot.

2. Han ingick i ett organiserat sällskap som ville döda Palme, och han fick t.ex. via walkie-talkie information om att Palme nu var på bion och han begav sig då dit. Det här brukar kallas det planerade scenariot, och här har det inte så mycket med den sk. slumpen att göra.

Men kan man inte tänka sig ytterligare ett alternativ här:

3. Han hade tidigare själv rört sig i området kvällstid av naturliga och helt oskyldiga anledningar, och visste därför att Palme också brukade röra sig i området. Han började därför ta med sig revolvern på sina kvällsturer, i hopp om att kanske stöta på Palme och få ett bra läge att skjuta honom. En kväll hade han lite tur och fick se Palme utanför bion vid niotiden, men då var det inget bra läge att skjuta honom eftersom det var mycket folk där. Han kollade då upp när filmen skulle sluta och gick iväg någonstans och väntade tills klockan blev kring elva. Då gick han dit igen för att göra ett nytt försök att skjuta Palme. I det här scenariot skulle man kunna säga att mordet var lite planerat, men samtidigt inte alls organiserat. Och också att det på sätt och vis var lite slumpmässigt, men ändå inte helt.

The “tall blonde” - I have a very good theory on that person - still living today.

Thick as thieves they are - a good Svanberg buddy - still to this day!

Get the Svanberg Smith & Wesson from the Svanberg 2nd son (Filip Svanberg) - lives in Stockholm.
He knows what he is hiding.

En som det också borde tas kontakt med är f.d. kriminalkommissarie Paul Johansson. Jag antar att det är han som plitat ner att Stefan Glantz förhör E-0079-3 anknyter till EAD-83-2-A.

PJ borde åtminstone uppmärksammas på att det helt säkert inte var Stefan Glantz som besökte Bohemia och vilken betydelse för Krister Peterssons utredning det kunde haft om det istället borde stått att E-63 anknyter till EAD-83-2-A.

Jag vill hävda att det är du som gör en rad tankefel. Men jag har varit där också och tänkt om.

Det misstag du och många gör är för det första att utgå från att syftet var att mörda OP. Oavsett vem GM var eller vad motivet var så var sannolikt det viktigaste att få bort OP från makten, att skicka en signal till socialdemokratin eller Sverige att OP inte var önskvärd.

Ett skott i övre delen av ryggraden behöver inte vara dödande, men är ett bra ställe för att orsaka så stor skada som möjligt. När kulan börjar wobbla är risken mycket stor att lunga och/eller hjärta slits sönder. Även om kulan skulle gå rakt igenom utan att skada vitala organ så är risken mycket mycket stor för en livslång invalidisering. Efter ett sådant skott hade det inte varit troligt att OP återgått till politiken någonsin igen, om han överlevt.

Tänk nu efter hur mordet gick till. GM tog en risk och gick fram mycket nära paret och enligt något vittne lade GM till och med handen på OP:s rygg, som om det var för att försäkra sig om att han skulle träffa rätt, dvs håller i sitt mål så att det inte rör sig. En amatör skulle sannolikt ha skjutit på längre avstånd. Och troligen avlossat flera skott mot målet.

I en sydafrikansk instruktion för hur man effektivast begår ett attentat av detta slag så står det att man har ett skott på sig, därefter vänder sig alla i närheten om mot ljudet. Det tar dock oftast ett par sekunder innan man lokaliserat varifrån ljudet kommer och innan man hunnit vända sig om, så under den tiden har GM tid på sig att ge sig av utom synhåll.

GM försvinner mycket riktigt direkt efter skotten för att bara vända sig om som hastigast en gång, troligen för att se att OP sjunkit till marken.

Det andra skottet som snuddade Lisbeths rygg bör med all sannolikhet ha varit ett vådaskott. När han vänder sig om bör han ha sett att hon fortfarande är vid liv, men gör inget försök att skjuta på nytt mot henne. En amatör hade troligen gjort det, men någon som visste vad den höll på med insåg att han då skulle blottat sig för många fler vittnen.

Valet av plats och tidpunkt brukar också tas upp. Det var något som jag hakade upp mig länge på också. Men när man börjar tänka igenom alternativen grundligt så inser man att detta var kanske bästa möjliga plats och tid, även om den var långt ifrån perfekt. Men när det perfekta tillfället och platsen inte existerade, då får man ta de tillfällen som ges.

Att skjuta OP i Gamla stan hade varit ganska idiotiskt. Om larmet går iväg snabbt så hade poliser kunnat spärra av hela Gamla stan genom att blockera de 4-5 broar som leder in till Gamla stan, så hade man ganska snart kunnat få tag i GM. Att skjuta OP på väg hem eller från arbetet i fullt dagsljus/gatuljus när mängder av människor var ute hade varit ren idioti då vittnesmålen varit många fler och personer som kunnat ingripa också var många fler. Detsamma gäller de tillfällen OP var ute i offentligheten och höll tal eller gjorde olika officiella besök. Det hade varit idiotiskt att genomföra ett dåd då, om syftet var att hålla sig hemlig. En amatör hade kunnat välja ett sådant tillfälle, men inte ett proffs som har för avsikt att inte avslöja sin identitet.

Självklart är valet av mordplats knappast optimal eller särskilt bra, det kommer jag aldrig att påstå. Men den var ändå ett av de bättre tillfällen som dök upp. Särskilt om det var en utländsk grupp som låg bakom som bara vistades i Sverige under en begränsad tid. Men även för en inhemsk grupp som väntat på tillfälle att slå till, så kan det inte varit många gånger de på förhand fått reda på att OP skulle ge sig ut på detta sätt.

Vi vet att telefonavlyssning var fullt möjlig vid denna tid. Så tänk efter nu. Ett telefonsamtal om ett biobesök en sen kväll är intressant utifrån en attentatsgrupps perspektiv av flera skäl.
1. Man vet exakt var han kommer befinna sig under en viss tidsperiod.
2. Offret kommer att befinna sig där en längre tid, vilket ger tid för att hinna samla alla medlemmar ur attentatsgruppen, samt vapen
3. Man vet ganska exakt när offret kommer ut från bion och kan positionera ut attentatsmän i flera alternativa riktningar.

Det enda problemet är att det är relativt mycket människor ute och det måste ske innan de kommer till Gamla stan (se tidigare resonemang). Man vet inte heller hur de kommer att ta sig hem, men de vet troligen att de tog tunnelbanan dit och kan misstänka att de antingen tar tunnelbana eller går hem.

Att skjuta direkt utanför biografen hade varit för riskabelt med mängden folk som strömmade ut just då. Det hade kanske en amatör gjort däremot.

Att skjuta offret i mitten av ett kvarter där enda flyktvägen varit framåt eller bakåt hade också varit riskabelt. Då hade GM varit synlig en längre tid och vittnen hade kunnat se och följa efter. Att istället vänta med att skjuta tills man kommer till en flervägskorsning med många olika flyktvägar åt sidorna är mycket bättre. Att dessutom fly uppför trappor är troligen det bästa valet en GM kunde göra, dels för att inte vem som helst skulle orka springa efter och dels för att man snabbt försvinner ur synhåll för de som står nere vid markplan. Platsen dit trapporna går är dessutom väldigt folktom för att vara i centrala Stockholm.

Givetvis var mordplatsen inte planerad eftersom ingen, inte ens OP själv, visste på förhand exakt vilken väg de skulle ta hem. Men en attentatsgrupp som hade kunskap om hur och när det är bäst att agera vet troligen att de måste improvisera och ta snabba beslut. De hade kunnat få vänta väldigt länge på ett ännu bättre tillfälle. Även om detta tillfälle som sagt inte var det bästa, så vore det nog ändå det minst dåliga tillfälle som givits dem.

Sist men inte minst så tror jag att de ville få det se ut som ett amatörmässigt mord och lyckades ju bra med det. Och jag tror även att GM kan ha varit utländsk, just av anledningen att han ändå tog en risk genom att blotta sitt ansikte, även om han effektivt sprang iväg innan vittnena hunnit vända sig om för att kunna se hans ansikte. Men de han mötte i flykten skulle ändå kunnat identifiera honom. Om vi föreställer oss en ganska okänd person som jobbade för en utländsk säkerhetstjänst som höll alla sina attentat hemliga, hade lätt kunna avfärda eventuella misstankar även om en fantombild liknat någon av deras anställda väldigt mycket. Även en perfekt avbildning av Anthony White eller någon annan hade inte kunnat fälla dem och hade varit mycket svårare att förhöra och utreda. Särskilt på den tiden.

Jag skulle kunna utveckla mitt resonemang ännu mer om varför det inte är ett amatördåd, men jag tycker att detta borde räcka.

Utöver andra faktorer som talar emot att det är Mancini stämmer inte längden på maskningen i EAD83-02-A in på Mancini. Och då talar jag inte bara om maskningen i brödtexten (som inte heller stämmer in utan kräver att man antar ett stavfel) utan också maskningen av uppgiftslämnarens fullständiga namn i ruta 12.

Den maskningen är alldeles för lång för ”Claudio Mancini”, och han saknar mellannamn som skulle kunna fylla tomrummet. Man kan dessutom se att maskaren har missat delar av den sista bokstaven i namnet. Detta säger oss tre saker:

• Maskningen är inte onödigt lång; uppgiftslämnarens namn fyller hela längden.

• Det man kan se av den sista bokstaven stämmer inte in på ett ”o” som i Claudio (efternamnet ska stå först).

• Vid en jämförelse med skrivmaskinens typsnitt skulle den sista bokstaven exempelvis kunna vara ett litet ”l”.

Se själv på sista sidan: https://drive.google.com/file/d/1-2bISukk4FNvr_9eBkVVB7Qe8Bdmh0WM/view

Mancini vore redo för mentalsjukhus om han utan närmare förklaring ringde in och tipsade om att en av hans egna anställda råkade vara lik Olof Palme. Om UL tänkte sig någon långsökt variant om att GM egentligen var ute efter den anställde borde det ha nämnts i protokollet.

Att däremot reagera över att någon kan vara lik Christer Pettersson har åtminstone en tydlig inneboende logik. Det kan betyda att Lisbeth Palme sett fel när hon pekade ut CP och så vidare. Att gå på jakt efter CP-lookalikes har varit ganska vanligt under MOP-historien av just den anledningen.

I övrigt håller jag med om dina kommentarer om Gunnar Wall. Han verkar på något vis avundsjuk över att han inte kom på Bohemiaspåret själv, och då vägrar han gå till botten med det.

Nja, jag menar att oavsett typ av GM så framstår denna "entitet" otvetydigt som i vid mening resurssvag. Och det gäller oavsett om det rör sig om en eller flera inblandade, om insatsen var planerad eller inte, eller om GM, som du föreslår, patrullerade på Sveavägen i hopp om att statsministern plötsligt skulle dyka upp.

Alla typer av GM låter sig inte lika lätt förenas med denna grundförutsättning som ingen kommer undan. Jag drar vissa slutsatser utifrån den, andra drar andra.

Den föreslagna på kvällskvisten patrullerande GM som väntar på att statsministern plötsligt ska råka passera på Sveavägen är uppenbarligen en stolle och som attentatsman sannolikt resurssvag. Så den figuren är väl enkel att förena med omständigheterna vad gäller just den saken.

Av andra skäl tror jag dock inte att GM var ute på span efter statsministern. Varför skulle GM, trots att partikansliet låg i närheten, till att börja med att få för sig att Palme vanemässigt promenerade förbi området och på sen kvällstid dessutom. Det finns inget som antyder en sådan vana och som därmed kan ha uppmärksammats.

Regelbunden och oeskorterad rörelse till fots kunde observeras mellan Rosenbad, Riksdagen och bostaden. Samt från Säpofordon till bostaden.

Du håller inte med om att det innebär tankefel att bedöma saker efter utfall snarare än utifrån vad GM rimligen kan ha tänkt sig på förhand eller i situationen?

Gällande min huvudsakliga poäng, att insatsen utan tvekan framstår som resurssvag, är vi tydligen överens när du skriver "de ville få det att se ut som ett amatörmässigt mord och lyckades med det"?

Att den till synes resurssvaga insatsen i själva verkat var en kvalificerad, men förklädd, sådan är ett sätt att göra det planlagda attentatet förenligt med omständigheterna. Gott så, även om jag avfärdar förklaringen som avancerade antaganden det inte finns grund för att göra.

Angående att skjuta Palme i Gamla stan. Det populära sättet att undkomma det självklara valet för en planlagd och kvalificerad GM är att anta att polisen på ett par minuter skulle hinna organisera en avspärrning av de omkring åtta olika vägar plus fem linjer t-bana ut fram Gamla stan som fanns. Det är snarare så att ön framstår som ypperlig med sitt virrvarr av gränder ut till trafikleder som snabbt leder vidare. Man kan även ta sig upp till väntande fordon på Centralbron.

Att skjuta Palme i gränderna var knappast aktuellt, det håller jag med om. Utan istället inne i husets port, som kunde trycks upp utifrån, dit han alltid anlände oeskorterad (Säpo släppte av honom på en tvärgata utom synhåll) och det på tider som kunde förutses. En mycket kvalificerad GM hade skjutit honom inne i bostaden (med flera skott som brukligt). Och avvikit mycket lugnt och samlat. Denna möjlighet var enkel att utröna för någon med kapacitet att kartlägga och övervaka statsministern.

Om faktisk mordplats kan kort upprepas att den innebar folkvimmel, att platsen var på förhand okänd, att flyktvägen var på förhand okänd, att omständigheter var på förhand okända osv. GM har heller ingen aning om att han kommer att bli närmast osedd. Denna möjlighet var enkel att avfärda som otänkbar för en kvalificerad GM.

Jag håller med om att jag utgår från att tilltagets syfte var att ta död på statsministern och inte att skada eller placera vederbörande i rullstol. Vilket för övrigt är fullt förenligt med fortsatt karriär.

För all del. Noteringen oavsett anmärkningsvärt kort. Utan kontext. Hur ska den förstås. Vad vill UL ha sagt?

Ja, den är kryptisk och kort. Din teori skulle kanske kunna funka om det var en gäst som hörde av sig, men då blir det ju konstigt att gästen tilltalas som om den jobbade på Bohemia i nästa förhör. ”Gästen” får frågor om hur mycket folk det var inne på mordkvällen, om någon anställd lagt märke till något och så vidare.

Om UL är en anställd som inte berättade för Mancini om kontakten med PU löser man flera knutar. Då får ”jobbfrågorna” till UL sin förklaring. Då får Mancinis besvikelse över att ingen polis hört av sig sin förklaring. Då får PU:s ointresse för Bohemia en delvis förklaring, eftersom de kan se i sina arkiv att de faktiskt pratat med en anställd.

Sedan borde de förstås ha gått längre än så, men det blir inte samma grova tjänstefel som om de över huvud taget aldrig kontaktat restaurangen.

Den första delen i det andra förhöret (EAD83-2-A) har många maskningar vilka antyder integritetskänsliga uppgifter. Jag tror att det är Paul Johansson som kommer med ett antal förslag på vem det kan ha varit som liknade Palme. Det är de förslagen som UL skjuter när när h*n säger att ingen av dem är särskilt lik Palme.

Det vore bra om någon mer kunde begära ut uppslaget och sen myndighetsbeslut på det. Kanske avmaskas några ord till.

Och det är alltid bra och skriva någon motivering i myndighetsbelutet varför man överklagar maskningen. Även om juristerna på polismyndigheten oftast inte håller med om det.

Jag brukar skriva att de bara ska maska personuppgifter samt sådana uppgifter som lämnats av en anonym person och som i förening med andra uppgifter kan leda till en verklig risk för att den som har lämnat dem eller annan person som omtalas identifieras.

Och hänvisa till någon dom i kammarrätten som t.ex. KR 467-22 där jag fick bort en del omotiverad maskning.