Lucifer är sanningens budbärare

Jag håller med om att det är viktigt att förstå att Guds tillåtelse av prövningar och lidande inte innebär att Han vill att vi ska lida för dess egen skull. Jobbs bok är ett starkt exempel på detta – där lidandet inte var en följd av Jobbs egna handlingar utan en prövning som Gud tillät för att visa Jobbs trofasthet och uthållighet. I detta sammanhang är det också intressant att reflektera på människans fria vilja – vi får inte glömma att våra handlingar, både de goda och de onda, har konsekvenser.

Det är också viktigt att påminna om att Satan inte har fullständig fri vilja utan handlar inom en viss ram som Gud tillåter. Som du säger, Gud kunde ha tagit bort Satan och alla som motsätter sig honom, men Han tillåter det som en del av den fria viljans test – för att vi ska välja rätt väg själva. Det innebär inte att Satan är en del av Guds plan, utan att han används som ett redskap för att pröva oss och för att vi ska kunna se skillnaden mellan rätt och fel.

Så, även om vi inte alltid förstår Guds plan i dessa prövningar, måste vi lita på att det finns ett högre syfte i allt som händer, och det handlar om att fördjupa vår tro genom svårigheter och prövningar, precis som Job gjorde. Det handlar om att stå fast i tron och hålla fast vid rättvisa, även när vi möter de största utmaningarna.

Jag håller med om det mesta du säger, men det som skiljer är att du tror att det är ett test, medan jag tror att det handlar om rättvisa, att Gud inte vill vara en despot, utan låter människor och Satan komma till tals.

Man kan jämföra det med en domstol, där Satan/åklagaren anklagar Gud på olika sätt. Exemplet med Job var ett försök av Satan att smutskasta Guds skapelse, att ingen människa skulle vilja följa Gud om man har svårigheter i livet. Job motbevisade detta, Satan hade återigen fel och är en lögnare. Domstolen(skapelsens observationer, främst änglarna) befriar Gud i detta fallet.

En annan fråga, den viktigaste frågan, som väcktes i Eden, var om vem som har rätten att avgöra vad som är rätt och fel, vem som har kunskapen att avgöra om vad som är rätt och fel för människan.

För mig är det uppenbart att den som har skapat människan kan också avgöra vad som är rätt eller fel, men Satan menar att människan ska ha den rätten själv att avgöra rätt och fel. Gud håller självklart inte med, men istället för att förinta Satan och människan, så tillät han människan att få bestämma själva, och leva utan Gud och han släppte dom fria.

Denna fråga i domstolen är pågående fortfarande, och hittills verkar mänskligheten inte klara av att bestämma själva över jorden och sina liv, inte enligt mig i alla fall. Satans falska anklagelser i domstolen är förmodligen redan avgjord, men Gud låter det ändå gå en liten stund till, så att det inte finns en enda tillstymmelse till tvekan om att mänskligheten behöver Guds styre över jorden. Har du hört om Guds kungarike? Daniel profeterade om det för flera tusen år sedan:

"Under dessa kungars tid skall himlens Gud låta ett rike uppstå som aldrig någonsin skall gå under. Inget annat folk skall få makten över detta rike. Det skall krossa och tillintetgöra alla de andra rikena, men självt skall det bestå för evigt" (Daniel 2:44 Bibel2000)

Det är samma rike i den bön som Jesus gav som förebild:

"Så skall ni be:
Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen."(Matt 6:9-10 Bibel2000)

När detta rike börjar styra över jorden, så kommer jorden förvandlas av människorna, sakta men säkert till det som Gud hade skapat från början, det paradis som Adam och Eva förlorade. Efter 1000 år kommer det inte längre existera någon ondska:

"Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: »Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.«" (Upp 21:3-4 Bibel2000)

Det som mänskligheten har genomgått genom årtusendena är hemska, men det kommer bara vara en lite hicka jämfört med evigheten, det är värt smärtan. Man kan jämföra det med en operation som räddar livet på en, själva operationen kommer att göra ont för en stund, men sedan går det över.

Om Gud inte hade gjort så här, så skulle skapelsen tycka att det vore orättvist, och hade börjat undra om inte Satan har ändå rätt, och många fler skulle avfalla till ondska, om inte hela skapelsen t.o.m.

Guds vilja att ingripa begränsas inte av ramar.

Det har jag inte påstått heller.

Varken Satan eller människor har några andra ramar än budorden. Det finns nog ingen utvidgad ram inom vilken vi eller Satan garanterat obehindrade av Gud kan begå vad som är orätt.

Jag tror det är satans uppdrag som Gud givit satan, att satan ska vandra runt jorden och leta reda på folk som han kan Anklaga och sedan pröva.
Men satan kunde inte göra något alls innan Gud, den allsmäktihge domaren gav sitt godkännande som i Jobs boks första 2 kapitel.

Gud vill att vi människor utvecklas och med fri vilja väljer att göra det goda så att rättfärdighetens välsignelser kan flöda från Gud.
Men när vi ska göra våra val så har Gud ofta givit olyckliga omständigheter.

5 Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
Utom mig finns ingen Gud.
Jag spänner bältet om ditt liv,
fastän du inte känner mig,
6 för att man ska förstå
både i öster och väster
att det inte finns någon utom mig.
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
7 Jag formar ljuset och skapar mörkret,
jag ger lycka och skapar olycka.
Jag, Herren, gör allt detta.
8 Låt det regna från ovan, ni himlar,
låt rättfärdighet strömma ner
från skyarna.
Jorden ska öppna sig
och ge frälsning som frukt,
den ska låta rättfärdighet växa upp.
Jag, Herren, skapar detta. Jesaja 45:5-8

Det finns inget folk på Jorden som Herren välsignat lika mycket som Israel. De är så välsignade att vissa hellre tror att det är en världs-konspiration.
Men Israels folk är de som mest av alla fokuserar på att välja att leva efter Guds bud och de är därför mest välsignade.

Vi ser världen genom många olika linser – de religiösa och kulturella ramar vi föds in i. Kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism – dessa är de stora religionerna som har präglat mänskligheten genom tiderna. Och alla förespråkar de, i sitt essens, en väg av fred, kärlek och förståelse för andra. Islam, som i sitt ursprung strävar efter fred (den direkta översättningen av islam är ju faktiskt “underkastelse i fred”), judendom, som handlar om att leva rätt enligt Guds vilja, och kristendom, som betonar kärlek till sin nästa och att alla människor är skapade i Guds avbild – dessa trosriktningar är grundade på värderingar av fred, respekt och barmhärtighet.

Men ändå, mellan dessa trosriktningar ser vi ofta konflikter. Krig, lidande och död sker i Guds namn, och det har genom historien förvrängt och förstört den ursprungliga andan av tro och medmänsklighet som dessa religioner förkroppsligar. Vi ser hur människor, genom sin tolkning av heliga skrifter, rättfärdigar krig och våld, trots att inga av dessa religioner förespråkar det.

Vad händer då när vi, som människor, tar Guds ord och filtrerar det genom våra egna fördomar och begär? Vad händer när vi förvränger dessa skrifter för att passa våra egna agenda? Det är där problemet ligger – det är inte Gud eller de ursprungliga texterna som leder till våld och förstörelse, utan hur människor tolkar och manipulerar dessa skrifter för att rättfärdiga sina handlingar. Och inte bara för att rättfärdiga krig, utan för att skapa en social ordning där vissa står över andra.

Mänskligheten har ofta missbrukat sina egna religiösa system, för att skapa maktstrukturer och kontrollera andra. Tänk på hur de olika religionerna – islam, judendom, kristendom – alla har sina motsägelser, särskilt när man ser på hur varje grupp ibland har använt religiösa påbud för att ursäkta våld och förföljelse. Den islamiska världen, som också genom historien har stått inför sina egna inre konflikter, är en del av detta mönster.

Men när vi talar om Guds vilja, så måste vi förstå att Gud är mycket större än dessa världsliga konstruktioner. Gud är mycket mer än de heliga skrifterna vi håller i våra händer och de präster och religiösa ledare som tolkar dessa texter för oss. Om Gud är allsmäktig och allvetande, måste vi erkänna att hans vilja inte kan fångas i några bokstäver eller tolkningar – han är bortom det.

Och här är en viktig poäng – vi kanske inte ens behöver vara bundna av dessa religiösa etiketterna för att förstå Guds vilja. Det handlar inte om vilken religion vi tillber, utan om hur vi lever våra liv. Om vi handlar med kärlek, respekt och rättvisa, då lever vi på Guds väg. Och om vi verkligen tror på det Gud har gett oss, då vet vi att det inte handlar om etiketter eller dogmer – det handlar om våra handlingar, om vi verkligen lever efter de principer som Gud har gett oss.

Så när vi ser världen i konflikt, när vi ser våld och lidande mellan folk som hävdar sig vara Guds folk, borde vi inte bara se dessa religiösa grupper som den slutgiltiga sanningen om Gud. Vi borde påminna oss om att Gud, i sin stora visdom, har gett oss förmågan att vara fria, att vara de som skapar fred – inte genom krig, inte genom att bekämpa våra medmänniskor, utan genom att leva med ett hjärta som söker sanning och rättfärdighet för alla människor, oavsett deras tro.

Det finns en väg som inte alltid syns i det fysiska, en väg som handlar om att förstå det som inte kan ses eller mätas med människans sinne. Men det betyder inte att vi inte är kallade att följa den. Vi måste förstå att vi inte står ensamma i våra frågor, våra funderingar. Det är genom vår relation med Jesus – inte genom våra egna handlingar eller tolkningar – som vi finner vägen. Jesus, som är sanningen och livet, vägleder oss, men inte genom att diktera våra vägar, utan genom att visa oss den väg vi måste gå för att förstå Guds vilja i vårt liv.

Vi vet att inga av oss är fria från Guds lagar – det är inte en fråga om att bryta dem eller vara utan dem. Det är en fråga om att leva i enlighet med den sanna vägen, en väg som vi alla är kallade att följa. Och vi vet också att vi aldrig kommer att förstå hela mysteriet på egen hand. Vi är här för att förstå det genom vår tro och vår relation med Jesus, för det är genom honom vi lär oss att leva rätt, att leva i sanning.

När vi talar om mysteriet, talar vi inte om att blunda för sanningen, utan om att omfamna den med våra hjärtan. Och i den sanningen – i den vägen som Jesus visade oss – finns det ingen tvekan om vem vi följer. Vi följer honom, inte för att vi ska förstå allt, men för att vi vet att han leder oss till det eviga livet. Och vi vet att det är genom hans väg vi finner friheten, inte genom att vända bort blicken eller följa någon annan väg.

Detta är ingen tvekan om, och vi vet att inget av våra ord, våra tvivel eller våra sökande, kan förändra det faktum att vi alla är kallade att följa Jesus – vår Frälsare, vår väg, vår sanning. Ingen annan väg kan leda oss framåt.

Vi är alla av de 12 stammarna - Prisad vare Gud !

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. — Johannes 5:24

Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen. — Johannes 12:48

De kan inte skapa andar.
Åka radiovågor och leka låtsasgubbar.
Varför tar någon kontakt med människor ?
De är inte sociala direkt.