Citat:
Ursprungligen postat av
MolnetsBroder
Det skrivs mycket om gärningsmannen man får inte glömma bort att detta är en tragedi även för honom och hans nära som inte var nära.
Tydligen så var det känt att han hade psykiska problem redan i tonåren och frågan jag ställer mig är om han överhuvudtaget fick någon hjälp av psykiatrin och socialen. Som vanligt verkar det som om alla professionella på området tycks ha lämnat honom i sticket och nu skall väl nya miljoner, satsas på att återigen uppfinna hjulet. När man läser kvälltidningarna, så framställs det som ett solklart fall av en incel, som kan krevera när som helst. Vi har hört det förr och likväl så faller dessa personer mellan stolarna! Mannen var psykiskt sjuk och det är ingen ursäkt för det han har gjort, men glöm inte alla välbetalda fån som hade kunnat ta hand om honom i tid så att detta inte hade behövt hända.
Psykvården och socialen, är en enda stor soptipp, för högutbildade oduglingar!
Alltså jag sörjer även för denna kille. Inte bara de skjutna. Psykiatrin är nedrustad. Det ställs krav som en del inte klarar även hur mycket de än vill. Kan det vara så att Asperger gjorde att denna mannen var duktigt på vissa ämnen, dem han var intresserad av, men tappade koncentration och vilja för de andra kraven. kraven är att alla ska kunna allt lika, och i samtliga ämnen för att bli godkänd och för att få ett arbete och ekonomi. Och vissa funktionsnedsättningar gör att man inte söker hjälp eller förstår att söka hjälp. Och när man söker så finns ingen individuell hjälp att få. Kraven är ofta för höga för dem som inte har en allt för tydlig funktionsnedsättning. Man ser det man vill och ser inte deras begränsningar.
Vi införde psykiatri reformen för att bland annat minsta institutionalisering samt för att hjälpa dem med psykisk ohälsa in i samhället. Men sanningen är nog snarast att det var ett sätt att släppa ansvaret och minska kostnader. Kan det vara så att denna killen var frustrerad. Troligen var det så.
Det fanns ingen plats för honom och kraven var för höga. Kraven av prestation för att få en någorlunda ekonomi var för höga. Misslyckanden efter misslyckande skapade kanske en aggression som byggdes upp. Det finns inget skyddsnät för alla med psykisk ohälsa om de inte har socialt fungerande nätverk. De är lämnade åt sitt öde. De ser ingen ljusning. Det borde finnas en slags anpassad skolgång och ta vara på de talanger som finns. Försöka anpassa till ett arbete där de fungerar, vilket i sin tur kan leda till en fungerande ekonomi och en känsla av människovärde. Man bör ta vara på vad de kan, deras resurser som de är bra på och få dem att blomstra. Troligen har han känt en otroligt stress över framtiden och ekonomin. Han kände sig kanske värdelös. Jag tror inte att han ville vara ensam. Jag tror att ingen ens försökte utan man gav upp för det var lättast så. Det fanns säkert saker han skulle varit intresserad av som man kunde dela med honom.
Allt detta rättfärdigar givetvis inte att han sköt ihjäl andra. Och det är otroligt tragiskt att han sköt ihjäl andra.
Psykiatrin får reformeras om och vi måste bli bättre på att ta hand om dem med funktionshinder och stötta dem på ett bättre sätt för att förhindra sådana här illdåd i framtiden. Sverige har lämnat de mest sårbara. Om de inte uppnår utsatta krav så sliter man sönder dem och de hamnar i ett utanförskap. Känslan av värdelöshet, utanförskap och de känner att de inte hanterar kraven, vilket kan bygga upp aggressioner. Ja ni får gärna bli arga över att jag tycker synd om killen. Givetvis har han gjort fel. Men jag tror inte detta varit hans initiala mål i livet. Hans mål har kapats och han var desperat och arg. Kanske panikkänsla och drevs av den utan att tänka klart. Han hade ju INGEN som man förstår när man läser, att bolla med, fanns vid hans sida.
