Citat:
Ursprungligen postat av
Flor-Ida
Det här fallet är ett bra exempel på att det är bra att vara fördomsfull.
I denna radiodokumentär upprepas flera gånger att Magnus är den mest ofördumsfulla människa de träffat. Numera lär vi oss redan som barn att det är fel och fult att ha fördomar mot människor. Men sanningen är att det vi kallar fördomar egentligen är en sund misstänksamhet som uppstår gentemot människor som är annorlunda oss, eller i situationer som är märkliga.
Utan fördomar sväljer man advokater med namn Vunga Vunga, drive by killings och annan fiktion med hull och hår.
Så sluta slå i era barn att fördomar är något fult!
Bra skrivet.
En människa utan fördomar har gett upp alla sina mänskliga försvar.
Det är ingenting fint med det eller något som ska lyftas fram mer än att beskriva galenskap och vad det kan leda till.
Det är extremt farligt att leva och tänka utan fördomar. Och jag tror faktiskt inte att många gör det, men däremot måste de bevisa för sig själva (och andra) att det är politiskt och moraliskt fel och går då väldigt långt för att utplåna och tysta sina intuitiva tankar. I dag har också allt sådant här utvecklats till ett slags krig så man går måhända längre än vad man skulle utan denna "identitet" i kroppen angående det. Eller om man kunde få prata öppet om detta egentligen okontroversiellt mänskliga inom oss.
Om man har autistiska drag är man ju också mer lättlurad överlag.
