Läs Per Lindebergs bok "Döden är en man" (andra upplagan från 2008). Där finns allt om fingeravtryck och DNA.
Finns som ebok.
JK (Göran Lambertz) och undfallande poliser gjorde sitt bästa för att dölja att Teet Härms och Thomas Allgéns fingeravtryck
inte fanns på säckarna.
Ett utdrag ur boken:
När SKL:s undersökning efter ytterligare ett halvår blivit klar, hade man lyckats säkra fyra fragmentariska avtryck, två på ena innersäcken, ytterligare ett avtryck på den andra innersäcken och ett fjärde avtryck på en av yttersäckarna. Västerortspolisen åtog sig att försöka få avtrycken identifierade med hjälp av länskriminalens fingersektion. Men svaret från den ansvarige kriminalteknikern blev mycket summariskt. Det inskränkte sig till två kryss på en förtryckt blankett, som visade att avtrycken varit alltför detaljfattiga för att medge sökning.
Med tanke på polisens föregående behandling av säckarna var detta inte särskilt förvånande, men frågan var nu om de framkallade fragmenten ändå gjorde det möjligt att utesluta att avtrycken kom från Teet Härm eller Thomas Allgén. Även om fragmenten inte var sökbara i fingeravtrycksregistret, så borde de ändå kunna jämföras med utvalda misstänktas avtryck för att avgöra om det fanns en överensstämmelse eller om det rörde sig om helt olika avtryckslämnare.
Enligt vad advokaten Koorti senare uppgav för Justitiekanslern hade den ansvarige kriminalteknikern Bengt Olsson på telefon medgett att varken Thomas Allgéns eller Teet Härms avtryck stämde överens med avtrycken på säckarna. Det här ville han emellertid inte intyga skriftligt, förklarade Koorti. Han hade sagt att hon i så fall kunde missbruka ett sådant intyg och åberopa det i en ny resningsansökan. Koortis uppfattning var att länskriminalen i Stockholm medvetet saboterade läkarnas försök att få resning och hon begärde att JK skulle granska polisens agerande.
Att det troligen fanns skäl för den anklagelsen framgår av en tjänsteanteckning i JK:s akt. Den handläggande juristen Karin Palmgren Goohde antecknade nämligen att hon fått beskedet av chefen för tekniska roteln Jan Kullerström att de två läkarna visserligen kunnat uteslutas, men att polisen inte brukade skriva intyg med den innebörden.
När det senare blev dags för JK att fatta beslut i ärendet blev beskrivningen av polisens besked en annan. Nu hette det i stället att polisen upplyst om att
"avtrycken inte kan hänföras till någon viss person och att därför inte heller de två läkarna kan uteslutas". JK beslöt följaktligen att lämna ärendet utan åtgärd.
Någon förklaring till denna tvetalan från JK-ämbetets sida har aldrig lämnats. Påståendet i beslutet kan knappast vara riktigt. Den omständigheten att
"avtrycken inte kan hänföras till någon viss person" har ingenting att göra med frågan om huruvida läkarna kan uteslutas eller inte. Det ena utesluter inte det andra. Allt talar för att polismannen Kullerströms besked var det rätta. Polisen ville inte bekräfta vad man visste, nämligen att avtrycken inte kom från Thomas Allgén eller Teet Härm.
Undersökningen på SKL våren 2003 blev därför sista anhalten för säckarna. Polisens hantering av säckarna hade troligen i praktiken förstört möjligheterna att ta vara på spår som kunde ha givit värdefulla uppgifter om den okände gärningsmannen.
Som sagt, JK (Göran Lambertz) och undfallande poliser gjorde sitt bästa för att dölja att Teet Härms och Thomas Allgéns fingeravtryck
inte fanns på säckarna.
